Hoppa till huvudinnehåll

"Han tyckte beslutet borde ha varit lätt – jag borde ju ha slutat"

Karl-Filip Eriksson drabbades av tre hjärnskakningar inom kort tid men trotsade läkarens uppmaning att lägga av. Samtidigt frågar sig fotbollsvärlden vad det egentligen är som orsakar hjärnskadorna.

Skrämmande forskningsresultat har fått till exempel England att förbjuda nickar för juniorer. Men vad är det egentligen som orsakar hjärnskador inom fotboll, varför kan kvinnor vara mer känsliga för smällar och hur kommer det sig att Finland fortfarande tillåter nickar?

För ungefär fem år sedan stod Karl-Filip Eriksson mellan stolparna för Närpes Kraft, som mötte TPV i division 2. Han hade lånats ut till sin fostrarförening av VPS, där han spelat sammanlagt fyra matcher.

Halvvägs in i den första halvleken kom smällen som kom att sätta sin prägel på de kommande åren – och eventuellt resten av karriären.

Den lovande målvakten träffades rakt i huvudet av ett hårt skott. Först trodde Eriksson att han kunde skaka av sig smällen, men märkte snabbt att allt inte stod rätt till.

I pausen fick han kasta in handduken.

– Då sa jag åt tränaren att jag inte kan fortsätta. Jag började må dåligt och spydde, berättar Eriksson för Yle Sporten.

Diagnosen: hjärnskakning. Karriärens första – men inte sista.

Eriksson var borta från spel i två månader efter den första smällen. Kort därefter träffades han igen i huvudet av en boll under ett träningspass.

Då han återvände till träningarna åkte han nästan genast på ytterligare ett bakslag.

– Vi tränade inte ens utan stod bara på planen. Då kom det en sakta skjuten boll från sidan och träffade mig i huvudet. Det var inte alls någon farlig smäll och jag fick symptom bara på grund av att det var den tredje smällen inom en kort tid, säger Eriksson.

Sammanlagt var Eriksson borta från spel i ett och ett halvt år.

Upp till tre fall per lag per år – men orsakas de av nickar?

Fotboll är inte den gren man direkt förknippar med hjärnskakningar inom idrott. Men även om problemen inte är lika allvarliga som inom ishockey eller amerikansk fotboll tar alla instanser hjärnskadorna på stort allvar.

Docent Tiina Laitala har forskat länge i idrottsrelaterade hjärnskakningar vid Åbo universitet och har också följt med utvecklingen inom fotbollen.

– Det vi vet just nu är att det är ganska få fall i Finland årligen. Vi räknar med 0–3 fall per lag per år. Ute i Europa på framför allt elitnivå är situationen allvarligare. Där är intensiteten högre och man spelar också bollen med huvudet oftare, förklarar hon.

Den största orsaken till hjärnskador är relaterade till kollisioner på planen – åtminstone enligt den forskning som finns just nu.

Damspelare nickar bollen.
USA förbjöd nickar för juniorer redan 2015, men gjorde det till följd av ett rättsfall. Damspelare nickar bollen. Bild: All Over Press fotboll

I till exempel England och Skottland har man förbjudit nickar för juniorer. Det är ändå inte aktuellt i Finland just nu, säger Sanna Pirhonen som är Bollförbundets expert inom medicinska frågor.

– Vi har inte sett behov att kategoriskt förbjuda nickar eller för juniorer, eftersom det inte finns forskning som stöder det. Samtidigt har vi riktlinjer om att juniorer under 11 år inte behöver träna på sådant ännu, berättar Pirhonen som poängterar:

– Även om det inte finns värst många fall av hjärnskakningar inom finländsk fotboll är det något vi tar väldigt allvarligt eftersom följderna kan vara allvarliga och bestående.

Orsaken till att de engelska och skotska fotbollsförbunden gått in för att förbjuda nickar för barn under 12 år är en studie som publicerades i fjol. Enligt den har fotbollsproffs haft demenssjukdomar som dödsorsak 3,5 gånger oftare än resten av populationen.

– Men det fanns inget som kopplar ihop demensfallen till nickar i ung ålder. Den säger inget om det. Men som i medicin i allmänhet så gick man in för att förbjuda det för säkerhets skull där, säger Laitala och fortsätter:

– Samtidigt har alla av oss slagit huvudet som barn. Man faller när man lär sig att gå och man faller när man lär sig att springa. Det hör till saken när man växer upp. Visst utsätter man sig för risker då man spelar fotboll. Men vi kan inte med säkerhet säga vad det är som händer.

”Jag kan inte riskera fler smällar”

Efter den tredje hjärnskakningen tvingades Karl-Filip Eriksson vila i ett halvår. Trots att smällen var klart mindre än de tidigare gångerna var återhämtningen svårare.

Därför var beslutet att fortsätta att spela också svårt.

– Jag besökte flera läkare och i början var det någon som tyckte att det borde vara ett lätt beslut – jag måste ju sluta. Jag kan inte riskera fler smällar. Det är ju farligt, berättar Eriksson.

– Men så träffade jag en läkare som började fundera om det ens var hjärnskakningar som jag drabbats av de två senare gångerna. Hans teori var att det bara var något i nervsystemet i nacken som blivit rubbat.

"Jag bestämde mig för att börja använda hjälmen efter att jag kom tillbaka från den tredje hjärnskakningen"

Symptomen var nämligen hela tiden väldigt milda.

– Jag hade aldrig problem med vardagliga saker och hade inte huvudvärk heller. Det var bara då jag ansträngde mig som jag började må skit. Och visst tänkte jag att "det här får vara nu" då det inte blev till något efter den tredje hjärnskakningen.

– Men då jag kunde träna igen och allt verkade vara i skick så bestämde jag mig ändå för att fortsätta, säger han med ett försiktigt skratt.

Eriksson återvände till fotbollsplanen under sensommaren 2017. Han har inte fått hjärnskakningssymptom en enda gång efter det.

För en vecka sedan meddelade Närpes Kraft att den nu 26-årige Eriksson är klar för comeback i truppen efter att ha spelat för VPS akademi i fjol.

Pågående studie kan komma med ny information

Fotbollsvärlden håller hela tiden på med arbetet för att egentligen få fram vad det är som orsakar hjärnskador inom grenen.

Till exempel utreder Uefa för tillfället om just nickar kan ha en avgörande inverkan. Därtill har en amerikansk studie visat att damspelare kan vara mer utsatta än herrar gällande just nickar.

– Vi följer hela tiden med forskningsresultat och vad andra förbund tar för beslut. Vi kan reagera snabbt vid behov, säger Bollförbundets Pirhonen som väntar sig forskningsresultat från Uefa tidigast i slutet av året.

– Men vi har inte tillräckligt mycket data för att ta ställning till huruvida det förekommer skillnader mellan könen, fortsätter hon.

Nickduell mellan Jill Scott och Julie Ertz.
Är nickar farligare för damspelare? Nickduell mellan Jill Scott och Julie Ertz. Bild: Javier Garcia/BPI/Shutterstock/All Over Press damfotboll

Bollförbundet för inte egen statistik över skador utan förlitar sig på informationen de får av försäkringsbolaget de samarbetar med. Att samla ihop data på egen hand är utmanande med tanke på patient- och datasäkerhetsfrågor, konstaterar Pirhonen.

Tiina Laitala tror att det kan ligga något i hur damer och herrar reagerar på nickar.

– Ett vuxet huvud väger fem kilogram. Damernas nackmuskler är inte lika starka som herrarnas. Så det är något de måste tänka på när de tränar. Det gäller också juniorerna, säger hon och förklarar:

– Trots att man förbjuder att träna nickar måste man ändå träna nackmusklerna på något sätt för att se till att barnen är redo då de får börja med det. Om man då inte ämnar förbjuda nickar också för vuxna spelare. Men i min åsikt skulle det inte vara fotboll längre.

"Man tar alltid en risk"

För Eriksson började skadehelvetet alltså med ett skott som träffade honom i huvudet. En, enligt honom, helt vanlig incident som varken domaren eller tränaren reagerade på.

– Så är de flesta incidenterna där man kan skada sig. Förstås är det annorlunda om man blir liggande på marken efter en nickduell, men ofta är det bara man själv som märker att något är på tok. Märker man att man blir yr så borde man fatta att bryta, säger han.

– Men mitt i en match kan det förstås vara svårt att inse.

Bollförbundet håller hela tiden på med arbetet för att förbättra kunskapen om hjärnskador, genom bland annat utbildningar för tränare, domare och vårdpersonal.

– Ett stort problem är förstås att de är svåra att känna igen. Symptomen skiljer sig markant från spelare till spelare. Men nu har vi tagit i bruk ett verktyg – pocket SCAT – som ger till och med amatörer möjligheten att bättre identifiera hjärnskador, säger Sanna Pirhonen.

I dagsläget finns det verktyg att använda för att känna igen hjärnskakningar på planen.

Tiina Laitala tror också att förbundet gör så mycket de kan.

– Men vad är tillräckligt? Och är det ens möjligt att få bort hjärnskakningar helt och hållet, oberoende vilken gren vi talar om? Jag vet inte om det är det. Alltid då man går ut på planen tar man en risk, man kan få problem med knäna eller huvudet.

En risk som Karl-Filip Eriksson är villig att ta varje gång han ställer sig mellan stolparna.

Skulle en fjärde hjärnskakning innebära slutet på din karriär?

– Det beror nog helt på situationen. Inte kastar jag in handduken genast jag får en smäll i huvudet, men nog är jag medveten om det på ett annat sätt än tidigare. Jag kan känna efter och känna igen symptomen. Men många smällar är ofarliga.

Foto: All Over Press, Yle / Carl-Magnus Långkvist, All Over Press