Hoppa till huvudinnehåll

Arkitekter förutspår stora förändringar på arbetsplatserna - kontor byggs om och mindre grupper redan i höst

Yle i Logomo.
Hur tätt får man sitta på kontoret i höst? Epidemiläget får många storbolag med kontorsanställda att tänka till. Yle i Logomo. Bild: Yle/Daniel Korpi logomo konttori

Från mindre kontor till jättelika kontorslandskap - och tillbaka till mindre enheter igen. Så verkar utvecklingen gå på de stora arbetsplatserna på grund av coronaepidemin. Kommer de stora kontoren att stå tomma i höst? Knappast, säger tre arkitekter vi har talat med, det har ingen råd med.

- Trenden går tillbaka nu, egna utrymmen prioriteras, förutspår Julia Hertell, arkitekt i huvudstadsregionen. Teamen delas in så att de inte träffar varann fysiskt. Enheterna blir mindre.

Julia Hertell är arkitekt.
Julia Hertell, arkitekt vid Mer Arkkitehdit. Är smarta lösningar alltid bäst? undrar hon. På flygfälten har man velat minska på mängden handtag för att få ner smittoriskerna. Logistiken på flygfälten är central med tanke på sjuka resenärer. Julia Hertell är arkitekt. Bild: Yle/Anna Savonius arkitekter,julia hertell

Komma och gå olika tider?

Kunde kontorsutrymmen användas vid andra tider än hittills är en fråga som diskuteras.

Hur skolornas modell avspeglar sig på arbetslivet, att kontorsanställda kommer och går lite olika tider, det återstår att se.

Hertell funderar också på hur storbolagen kommer att prioritera i höst.

- Trygghet på jobbet är ändå det vi arkitekter diskuterar mest just nu, säger hon. Vad den innebär i praktiken återstår att se.

Det kan bli aktuellt att ändra på kontorens luftkonditionering i höst.

- Det behovet kan uppstå snabbt, förutspår Hertell.

Luftkonditioneringen i stora utrymmen blir ännu viktigare efter uppgifter om att coronaviruset kan spridas den vägen.

Dyra uppdateringar, hur vi än ser på dem― Niklas Sucksdorff

Det är ändå dyrt att bygga om luftkonditionering.

- Om man ska dela upp luftkonditioneringen i mindre enheter behövs det mera kapacitet, fler ventilationskanaler, våningarnas proportioner ändras, säger Niklas Sucksdorff, arkitekt med bred erfarenhet av kontorslandskap.

Han säger att det också kan bli aktuellt att filtrera inomhusluften i stora kontorslandskap på ett annorlunda sätt än tidigare.

- Läget med coronaepidemin verkar inte normaliseras på en längre tid - det kan pågå året ut. Därför står stora fastighetsägare inför många utmaningar.

I Finland är det främst pensionsbolag och försäkringsbolag, som äger stora kontorsbyggnader.

- Vi har också en hel del utländska placerare här, främst tyska, som äger stora byggnader i Helsingfors, fortsätter Sucksdorff.

Folk började distansjobba snabbare än någon har kunnat föreställa sig― Niklas Sucksdorff

Övergången till distansarbete från de stora kontorsarbetsplatserna gick snabbare i våras än någon har kunnat föreställa sig. Digisprånget var ett faktum. Regeringens rekommendationer om att jobba på distans för att minimera smittspridningen togs på allvar på arbetsplatser med stora kontor.

- Det här gick på några veckor och nu står kontoren tomma. Diskussioner pågår på många olika plan just nu men det finns få konkreta planer, säger arkitekt Niklas Sucksdorff, själv på distans i skärgården.

Niklas Sucksdorff arbetar som arkitekt.
Niklas Sucksdorff vid L Arkkitehdit har lång erfarenhet av bland annat kontorsplanering. Niklas Sucksdorff arbetar som arkitekt. Bild: privat arkitekter,stadsplanering,kontor,Niklas Sucksdorff

Städerna vill hålla liv i centrum

- I Helsingfors centrum har man velat undvika att bygga om kontor till bostäder för att hålla liv i centrum. Det behövs kontorsarbetsplatser för att hålla liv i städerna, trygga servicen och ge jobb åt företag, som erbjuder lunchmöjligheter i städerna. Därför vill stadsplanerare ogärna omvandla kontor till bostäder.

Sucksdorff säger att vi i Finland har problem med 1970-80-talets kontorsbyggnader.

- De är fel belägna och de har för låg våningshöjd. Man får inte in ny teknik. Mellanväggarna är bärande konstruktioner och svåra att rucka på.

- Gamla fina centrumfastigheter går däremot att modifiera till nästan vad som helst, tillägger han.

Hur mycket leder då framtida pandemier till omtänk visavi kontorsbyggnader?

- Det återstår att se. Det verkar inte finnas underlag mera för så mycket kontorsutrymmen i de stora städerna, säger Sucksdorff.

Det här tvingar stora byggnadsinnehavare att tänka om.

- Det här är också en stor fråga för stadsplaneringen, som vanligtvis reagerar trögt på förändringar.

Hemmakontoren intressant trend, hur går det med hyrda arbetsrum?

Tomma jättekontor är inte det enda intressanta för arkitekterna nu. Trenden med att utrusta hemmakontoret är på kommande ifall distansarbetet fortsätter att öka.

- En intressant trend, det här med hemmakontor, säger Hertell.

Sucksdorff instämmer. Distansjobbet måste också på sikt intressera arbetsgivaren.

- Ergonomi och utrustning blir intressantare, vem ska betala? kommenterar han. Eller kommer arbetsrum på hyra utanför hemmet att öka?

Sucksdorff nämner storföretag som Technopolis och Sponda som har grundat hyrutrymmen för företag och deras anställda.

- Det lokala kan bli viktigare. Att jobba hemma med familj och barn kan vara jobbigt och då kan separata arbetsrum nära hemmet bli ett alternativ, säger Sucksdorff.

Både Hertell och Sucksdorff uttalar sig med anledning av att vissa restriktioner väntas fortsätta i höst på arbetsplatserna på grund av coronapandemin. Det är viktigt att de anställda känner att det är tryggt att återvända till den fysiska arbetsplatsen, ifall de vill.

- Trots att jobbet upplevs som tryggt kan vägen dit känns otrygg - i buss eller metro. Allt avgörs inte på arbetsplatserna, också kommunala fortskaffningsmedel är i nyckelposition i höst, säger Sucksdorff.

Tomma hotellrum, vad händer med Airbnb?

Breddar man ytterligare på perspektivet uppstår frågor kring stora hotell och privata uthyrares Airbnb-bostäder.

- Kommer det plötsligt ut en massa Airbnb-bostäder till salu på bostadsmarknaden får det stor inverkan på bostadspriserna.

Samma kan hända med stora kontorsutrymmen.

- Det finns ett överutbud och priserna kommer ner, förutspår Sucksdorff. Därför ligger det i fastighetsägarnas intresse att hitta på nya användningsmöjligheter.

Coronaepidemin kan bli en vändpunkt för kontorstänket― Pirjo Sanaksenaho, chef för arkitektavdelningen vid Aalto universitet.
Pirjo Sanaksenaho är chef för arkitektavdelningen vid Aalto-universitet.
Pirjo Sanaksenaho tror att coronaepidemin kan bli en vändpunkt.. Pirjo Sanaksenaho är chef för arkitektavdelningen vid Aalto-universitet. Bild: Yle/Anna Savonius arkitekter,professorer,aalto-universitetet

Vid Aalto-universitetet, som utbildar framtidens arkitekter, har diskussionen om kontorens framtid diskuterats livligt.

- Situationen är ny för oss alla. Kontorsutrymmen kommer att minska i framtiden om det visar sig att de inte behövs, säger chefen för arkitektavdelningen Pirjo Sanaksenaho.

Hon bedömer ändå att kontoren behövs med tanke på företagens brand i framtiden och känslan av tillhörighet för de anställda.

- Coronaepidemin kan utgöra en vändpunkt för kontorsplanering. Alla som kan har lärt sig att arbeta på distans.

Rättelse 1.6.20 kl 11.25 Byrån Julia Hertell arbetar vid heter Mer Arkkitehdit./AS

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes