Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Vi bestämmer själva om vi åker till stugan men regeringen gör det svårt att hålla reda på vad som gäller

Porträtt av Magnus Swanljungs på en bakgrund föreställande en sommarstuga vid havet.
Reporter Magnus Swanljung tycker regeringen borde fokusera på de stora frågorna. Porträtt av Magnus Swanljungs på en bakgrund föreställande en sommarstuga vid havet. Kommentar,magnus swanljung

Det är inte statsministern eller regeringen som bestämmer om vi får åka till stugan. Och paradoxalt nog kan alltför detaljerade direktiv göra det svårt att veta vad som gäller, skriver Magnus Swanljung.

Om en finländsk man som jag dricker alkohol blir han full klockan tio på kvällen och då börjar han tala med främmande människor.

En timme senare uppstår fara för att han endera ska krama eller misshandla dem. Sådant medför troligen ökad risk för smittspridning även om statsrådet inte specifikt har gett några hygiendirektiv för krogslagsmål.

När krogarna öppnar på måndag slutar de därför sälja öl och brännvin klockan 22. Det finns det nu lag på.

Nu får man resa om man nyser i en engångsnäsduk som genast efter användning kastas bort

Det finns numera lagar och rekommendationer för nästan allt. Särskilt rekommendationer.

I fredags fattade regeringen beslut om att rekommendera resor inom landet.

“Från och med i dag får man resa inom landet, så länge säkerhetsanvisningarna som gäller coronavirusepidemin iakttas”, informerar statsrådet.

Som om det hade varit förbjudet.

Mellan den 28 mars och 15 april var det olagligt att lämna Nyland om man inte hade vissa särskilda skäl. Den som bröt mot beredskapslagen kunde få böter.

När regeringen sedan hävde reseförbudet beslöt man ändå samtidigt att avråda från resor inom landet. Sanna Marin (SDP) betonade: Nu är inte rätt tid att åka ut till stugan.

Varför? Kanske för att vi finländare frågade som små barn. Som om det verkligen vore statsministern som bestämmer om vi får åka till stugan.

Glömde ministern själv?

Vad hände sen? Jo de flesta glömde väl kanske bort att statsrådet hade fattat beslut om en sådan rekommendation, ända tills Social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Kirsi Varhila olyckligtvis påminde om den vid en presskonferens i veckan.

Då vaknade näringsminister Mika Lintilä (C) och kallade rekommendationen för “absurd”.

Också det kan kännas absurt eftersom Lintilä är medlem av samma statsråd som utfärdat rekommendationen.

Ett dygn senare efter att också justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) vaknat hade regeringen uppdaterat sina rekommendationer.

Nu får man resa inom landet om man “nyser i en engångsnäsduk som genast efter användning kastas bort”. Om man inte har en näsduk kan man enligt de tämligen detaljerade direktiven nysa i ärmen. Och sedan ska man förstås tvätta händerna.

Vad är egentligen tillåtet?

För oss som normalt är vana vid att regeringen berättar om lagar och förordningar medan hälsovårdsmyndigheterna ger oss råd om hur vi ska sköta vår hälsa och hygien blir det svårt att hålla reda på vad som egentligen är tillåtet och vad som är förbjudet enligt lag.

Riktigt snett gick det enligt rättsvetare när regeringen lät förstå att det är förbjudet att resa utomlands, även om grundlagen förhindrar ett sådant förbud.

Allt är förstås vårt eget fel. Vi har bett om det

Också när regeringen i samma andetag som man introducerade beredskapslagarna sa att 70-plussare förpliktas att leva under förhållanden som motsvarar karantän blev det svårt att greppa vad som grundar sig på lag och vad som bara är en from förhoppning.

Allt är förstås vårt eget fel. Vi har bett om det.

I veckor höll ministrarna dagliga presskonferenser där de fick lov att svara på detaljerade frågor om hur vi ska leva våra liv.

Det räckte inte när regeringen berättade om förbudet mot folksamlingar på fler än tio personer. Vi måste ju få veta om det gällde just våra fotbollsträningar.

Får vi krama våra barnbarn? Får vi gå till butiken själva?

Varför duger inte experternas svar?

Även om frågorna inte överhuvudtaget gällde lagar och förordningar var ministrarna tydligen de enda i hela landet som var vuxna nog att svara.

Efter att samtliga epidemiologer gång på gång berättat om för- och nackdelarna med munskydd fortsätter vi envist vänta på att regeringen ska berätta hur det egentligen ligger till.

Och regeringen spelar med.

För att slippa svara på den politiskt infekterade frågan alltför fort tillsatte man ändå en utredning för att sammanställa all tillgänglig vetenskaplig forskning.

Nu när den är klar ska tydligen regeringen fatta ett formellt beslut om huruvida det är klokt för mig att bära munskydd när jag går till butiken.

Med all respekt för statsminister Sanna Marin – som inte utan orsak hyllats för sitt ledarskap under krisen – så är hon knappast rätt person att avgöra just den frågan.

Det finns trots allt gott om politiska frågor kvar i anslutning till coronaepidemin – inte minst de stora ekonomiska frågorna om återhämtning.

För min del kan regeringen hellre ägna sig åt dem än att berätta hur jag ska nysa eller om jag får åka till stugan.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes