Hoppa till huvudinnehåll

Musik kan hjälpa patienter som inte får fysisk beröring: "Kan lugna och skapa trygghet"

Sjukhuspatient lyssnar på musik
Eva Bojner Horwitz, som är professor i musik och hälsa, har märkt ett ökat intresse för att använda musik inom vården under dessa coronatider. Sjukhuspatient lyssnar på musik Bild: Doug Olson sjukhus,patienter,musik

Det är inte självklart för alla att få en kram eller att hålla någon i handen. Men när en person inte får fysisk beröring så kan musik fungera som hjälpmedel.

Musik kan lugna och skapa trygghet. Genom att dämpa stressreaktioner och skydda mot skadliga effekter av stress så kan musiken spela en avgörande roll i en vårdande situation.


Då vi lyssnar på musik och oxytocinet utsöndras i kroppen uppstår en känsla av lugn och ro, samma system som vid fysisk beröring.
― Eva Bojner Horwitz

– Musiken fungerar som ett slags sprinklersystem i hjärnans djupa delar, säger Eva Bojner Horwitz som är professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan (KMH) i Stockholm.

Bojner Horwitz har gjort forskningsstudier på bland annat hospis i S:t Petersburg. Hon säger att musik kan fungera som hjälpmedel till exempel då en person saknar beröring i livets slutskede.

Men kan musik till och med ersätta fysisk beröring?

Bojner Horwitz lyfter fram oxytocin som en avgörande bricka i spelet.

Då någon som vi tycker om rör vid oss, så frigörs ett hormon som kallas oxytocin. Det händer också då vi blir berörda av musiken.

– Då vi lyssnar på musik och oxytocinet utsöndras i kroppen uppstår en känsla av lugn och ro, samma system som vid fysisk beröring, säger Bojner Horwitz.

Sociala, estetiska och andra kontextuella faktorer kan också spela in när det gäller hur starkt vi påverkas av musiken.

Förutom att oxytocin frigörs, så händer det också många andra saker i kroppen när vi lyssnar på musik. Då aktiveras en del i hjärnan som styr våra känslor, nämligen amygdala. Den reaktionen sker till och med snabbare än vårt förnufts reaktion.

– Därför blir vi överrumplade av att vi så snabbt upplever den emotionella effekten av musiken, säger Bojner Horwitz.

I hjärnan har vi också så kallade spegelneuroner. De är kopplade till nervceller som ger impulser kopplat till det vi ser eller tänker. Därför kan kroppen spegla känslor och bilder vi upplever i musiken.

Professor i musik och hälsa. Kvinna i polkagrisfärgad dräkt.
Professor Eva Bojner Horwitz lyfter fram hormonet oxytocin som en avgörande faktor för att musik ska kunna hjälpa när fysisk beröring saknas. Professor i musik och hälsa. Kvinna i polkagrisfärgad dräkt. Bild: Yle/Jesper Alm. musikvetenskap,eva bojner horwitz

Klassisk musik eller hårdrock?

Bojner Horwitz säger att det finns många studier som har försökt komma fram till om det skulle finnas någon universal musikgenre som fungerar för alla.

Kanske klassisk musik i ett lugnt tempo eller fartfylld rockmusik? Men tyvärr är det inte riktigt så det går till.

– För att låta oss påverkas så måste vi acceptera och tycka om musiken, säger Bojner Horwitz.

Vilken musik som fungerar bäst är alltså individuellt. Det går inte att spela en genre som mottagaren inte är mottaglig för.

Bojner Horwitz säger också att det är viktigt att ta i beaktande att viss musik kan väcka väldigt starka minnen.

– Har man lyssnat på musik i en traumatisk situation långt tillbaka i tiden, så kan det här direkt väcka den ångest och oro som det gjorde vid det traumatiska tillfället.

Därför är det är viktigt att personen får vara med och välja musiken.

Levande musik kan påverka mottagaren starkare känslomässigt, än vad inspelad musik gör.― Eva Bojner Horwitz

Det har också visat sig att det finns skillnader mellan inspelad och levande musik.

– Vi ser i våra studier att levande musik kan påverka mottagaren starkare känslomässigt, än vad inspelad musik gör.

Då det gäller inspelad musik, är det individuellt hur vi väljer att lyssna på musiken, det vill säga från hörlurar eller högtalare.

Den som lyssnar på musik har inte alltid möjlighet att välja och vraka. Men om det finns hörlurar till förfogande, så rekommenderar Bojner Horwitz att det är värt att prova. Framför allt om det är mycket larm och andra störande ljud i rummet.

Omgivningen påverkar

För att musik ska ha största möjliga inverkan är det enligt Bojner Horwitz viktigt med en trygg miljö.

Om man också tar estetik och andra sinnesintryck i beaktande, så ökar det mottagligheten för det auditiva.

– En person kan exempelvis få välja affischer att titta på då hen vaknar upp efter en operation, säger Bojner Horwitz.

Hon säger att musik inte bara kan vara till hjälp för en patient. Musik kan gynna både personalen och de anhöriga eftersom alla tre grupper speglar varandra.

När en patient känner sig lugnare och mår bättre, så påverkar det också vårdpersonalen och de anhöriga positivt.

Ett större intresse för musik inom vården

Förutom att musik kan vara till stor hjälp när den fysiska beröringen saknas, så har det också visat sig att musik kan hjälpa i andra situationer.

– Vi har sett att musik påverkar vår tidsuppfattning. Vi kan alltså få en mer kvalitativ tidsupplevelse av musiken i livets slutskede än vad vi får i andra livssituationer, säger Bojner Horwitz.

Hon lyfter också fram en studie av professorn och sjukskötaren Ulrika Nilsson. Studien visar att när vi vaknar upp efter en operation, så kan självvald musik påverka tillfrisknandet på ett bättre sätt, än om vi inte alls får lyssna på musik.

Musikterapeutiska studier pekar också på att i en traumatisk livssituation föredras lugnare musik framom musik med högt tempo.

Bojner Horwitz har märkt ett ökat intresse för att använda musik inom vården under dessa coronatider.

– Jag är glad att det finns ett intresse, inte bara i livets slutskede utan också i akuta situationer när man vet att man kan göra en skillnad, framför allt när patienter har kopplats ur respiratorer. Så jag är hoppfull.