Hoppa till huvudinnehåll

Spelar barnets boendemiljö någon roll? "Stämningen i hemmet är viktigare än fina designmöbler"

familj har kuddkrig i soffan
Det som mest har betydelse är hur högt det känslomässigt är till tak, säger psykoanalytiker Anna Collander. familj har kuddkrig i soffan Bild: lev dolgachov familj,barn (familjemedlemmar),hem,Kuddkrig

Miljön där man växer upp har en stor betydelse hur vi formas som människor. Både hur miljön ser ut utanför hemmets väggar och hurudan den är i hemmet. Men hur definierar man en barnvänlig miljö?

Ser man på hur barnen rör sig i närmiljön, anser Marketta Kyttä att den har inverkan på barnens utveckling.

Kyttä är professor i planering av markanvänding vid Aalto-universitet och dessutom miljöpsykolog. Hon har disputerat om barnens närmiljö.

Kyttä berättar att barnen i Finland rör sig mycket fritt jämfört med många andra länder.

två barn cyklar på grusväg
två barn cyklar på grusväg barn,Cykelhjälm,cyklar,grusvägar

Att röra sig fritt har en stor inverkan på barnens utveckling - både motoriskt och kognitivt men också barnets hälsa påverkas.

Barnens rörelsefrihet minskar hela tiden

Kyttä säger att rörelsefriheten stadigt har minskat mellan slutet av 1990-talet fram till 2010 på många håll i världen. Så också i Finland och speciellt på landsbygden.

Att barnen på den finska landsbygden rör sig mindre hänger ihop med att fler och fler landsbygdsskolor har stängt, och barnen helt enkelt fått längre skolväg och måste åka skoltaxi eller -buss eller i föräldrarnas bil. Tidigare gick, cyklade eller skidade man till skolan.

Barnen på landsbygden har ofta hobbyer som är långt ifrån hemmet, dit de måste skjutsas. På det sättet lever landsbarnen mer och mer ett urbant liv.

På andra håll i världen har barnens rörelsefrihet inskränkts på grund av sociala rädslor och ökad trafik. Föräldrar kan vara rädda för kidnappningar, våld och pedofiler. Den ökade trafiken gör i sin tur det otryggt för barnen och man är rädd för olyckor.

Enbart lekparker gör inte miljön barnvänlig

Men hur kan man bygga en barnvänlig närmiljö? Ska den vara skyddad från omvärldens faror eller ska den uppmuntra till nyfikenhet?

Marketta Kyttä anser att en barnvänlig miljö ska vara mer än bara välplanerade lekparker - där vi visserligen är exemplariska i Finland med ett stort nätverk av välskötta parker speciellt i tätorterna.

Klätterställning i lekparken i Isnäs
I Finland har vi många välskötta lekparker. Klätterställning i lekparken i Isnäs Bild: Yle/Carmela Walder lekpark i isnäs

Men lekparker och en inhägnad och skyddad gård gör att barnet växer upp, så att säga, i bomull. Barn är nyfikna och ska sakta utforska sin omgivning och utvidga sitt revir.

Som exempel tar hon små barn som korta stunder tryggt kan vara ute på en bakgård med sina syskon.

- Då barnet blir lite äldre kan det ligga en park dit barnen kan gå via en trygg rutt, förklarar hon.

Efter några år till på nacken kan barnet ta sig vidare från parken till att utforska stadsdelen där hen bor i.

Hon menar att en barnvänlig miljö är sådan där barnet naturligt kan utvidga sitt revir enligt ålder och utveckling.

Blir stadsbarn och landsortsbarn olika?

Marketta Kyttä ser ingen automatik i att landsbygdsbarn till exempel blir mer intresserade av djur och natur än stadsbarn. Intresset för att röra på sig har inte enligt henne heller något att göra med var man bor.

- Det är helt andra saker som spelar in - vänners intressen, familjens intressen och barnets egna läggning.

Vilken betydelse har det då för barnet om hen växer upp i stadsmiljö eller på landsbygd, i flervåningshus eller enfamiljshus, trångt eller rymligt?

Psykoanalytiker Anna Collander säger att det inte nödvändigtvis påverkar personligheten, men att man lär sig olika saker beroende på hur och var man bor.

två pojkar sparkar boll på gårdsplan
två pojkar sparkar boll på gårdsplan fotboll,fritid,barn i skolåldern,Leon Lindblom

I ett småhus har man mer utrymme att röra sig på ute på gården, och ofta fler kvadratmetrar inomhus. I ett enfamiljshus behöver man inte vara rädd för att störa grannarna.

Bor man i flervåningshus eller radhus är man tvungen att ta grannarna i beaktande, men å andra sidan brukar barnen oftast hitta leksällskap på husets gård. Dessutom kan man lättare ringa på hos grannen om man vill ha sällskap eller har glömt nyckeln.

Bor man trångt lär man sig att ta hänsyn och att dela.

Kaos eller prydligt, eget rum eller delat rum

Men hur är det inom hemmets väggar? Känner sig barnet lyckligare i ett eget stort rum, inrett med designmöbler och prydlighet än i ett hörn där det är kaos och skamfilade möbler?

- Det som mest har betydelse är hur högt det känslomässigt är till tak, säger Collander.

Hon anser att det viktigaste är vad hemmiljön förmedlar.

Det finns inte någon entydighet i om barn ska ha ett eget rum eller om de ska dela rummet med ett eller flera syskon. En del barn är väldigt sociala av sig och vill hela tiden ha människor omkring sig, medan andra gärna drar sig till en lugnare vrå.

Lekhörnan på Gunghästen.
Lekhörnan på Gunghästen. Bild: Yle/Kati Enkvist lekrum

Då barnen är små har man i vissa hem löst det så att barnen har ett gemensamt sovrum och ett gemensamt lekrum. Men då barnen blir lite äldre, vill många ha ett ställe där de kan vara i lugn och ro någon tid om dagen eller ens någon stund i veckan.

Minimikraven för att ett barn ska ha det bra i ett hem är att där finns plats för barnet och att man kan tillgodose barnens behov och åsikter - men att det ändå är föräldrarna som bestämmer.

- Ett hem ska vara till för alla att användas och där alla kan känna sig bekväma, säger Collander.

Då man talar om riktigt små barn ska hemmet naturligtvis vara tryggt så att där inte finns saker inom räckhåll, som barnet kan skada sig på.

Varför ska det alltid städas?

Om barnen ska få växa upp i ett ostädat kaos eller ett alltid städat och polerat hem har en viss betydelse, anser Collander.

- Att städa undan efter sig är att visa respekt för de andra i hemmet, påpekar hon.

Att städa har också ett viktigt symboliskt värde i att ta hand om sina prylar och pinaler och sitt hem, funderar Collander.

stökigt barnrum
Barnrum kan ofta vara stökiga. stökigt barnrum Bild: YLE/Annika Löfgren stökigt barnrum

Dessutom har ju städandet ett syfte: det är betydligt lättare att hitta sina saker då de ligger på sina rätta platser.

Det avgörande i det hela är att hitta den positiva synen på städandet så att det inte blir ett alldagligt tjat från föräldrarnas håll.

Då barnen städar efter sig handlar det också om att visa respekt mot sina föräldrar. Föräldrarna ska inte behöva agera eviga undanplockningsmaskiner.

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP