Hoppa till huvudinnehåll

Först stimulans, sedan nedskärningar - här är Hetemäkirapporten om hur Finland ska ta sig ur coronakrisen

Martti Hetemäki / Valtiosihteeri / Ritarihuoneen puisto / 11.08.2017
Martti Hetemäki ledde tjänstemannagruppen. Martti Hetemäki / Valtiosihteeri / Ritarihuoneen puisto / 11.08.2017 Bild: Jouni Immonen / Yle

Exit- och återuppbyggnadsarbetsgruppen under statssekreterare Martti Hetemäki lämnade sin andra rapport om hanteringen av coronakrisen till regeringen på måndag.

Svenska Yle sammanfattar det viktigaste i rapporten där man efterlyser stimulans i form av exempelvis investeringar under den så kallade eftervårdsfasen, men också ambitiösa strukturella reformer på sikt.

Coronakrisen kan globalt leda till den värsta depressionen inom världshandeln sedan 1930-talet. Också de humanitära följderna har varit betydande då den absoluta fattigdomen har stigit för första gången på 20 år. Vid sidan av ekonomin oroar också begränsningar i människors fria rörlighet, samt att medborgerliga rättigheter inte beaktas då man infört begränsningar.

Krisens negativa ekonomiska konsekvenser har drabbat befolkningen i arbetsför ålder, medan själva sjukdomen som coronaviruset orsakar är särskilt farlig för äldre.

Krisen har också betydande och eventuellt långvariga konsekvenser för barn och unga. Rapporten varnar också för en andra epidemivåg.

- Den pågående krisen ökar på vår skuldsättning mera än vad både depressionen på -90-talet och finanskrisen för ett årtionde sedan gjorde. Situationen för den offentliga ekonomin försvåras dessutom av att vår befolkning föråldras, sade Hetemäki under dagens presskonferens.

Först drabbades servicesektorn, härnäst drabbas industrin

Coronapandemin har haft betydande samhälleliga konsekvenser över hela världen. Konsekvensernas omfattning beror på hur länge pandemin varar. I Finland drabbades servicebranscherna hårdast i det första skedet, men nu har utsikterna försämrats också inom industrin. Risken är att den ekonomiska återhämtningen tar länge, skriver man i rapporten.

Industriföretagen i Finland drabbas då världshandeln sjunker och investeringarna minskar. Industrins försämrade utsikter kan leda till permitteringar och arbetslöshet i höst. De långvariga följderna beror på krisens längd, men också långtidsarbetslösheten riskerar att stiga.

Utsläppen har beräknats minska med 5-6 procent jämfört med i fjol. Men trots att nedgången är rekordstor är den samtidigt helt otillräcklig för att stoppa klimatförändringen. Ur klimatets och miljöns perspektiv är det därför viktigt att klimatmålsättningarna beaktas i besluten som fattas under coronakrisen och under återuppbyggnadsarbetet.

Eftervårds- och återuppbyggnadsstrategier visar vägen ut ur krisen

Samhällets stöd och funktioner under krisens olika skeden kan delas upp i tre faser som går in i varandra. Under epidemins första skede hjälper man människor, samfund och företag över den akuta krisen och försöker hindra långvariga skador från att uppstå.

Då epidemin är så väl under kontroll att man kan börja luckra upp på begränsningar kan man också i samhällets stödfunktioner gå över till det andra stadiet.

I eftervårdsstadiet reparerar man de skador som epidemin åstadkommit och förstärker förtroendet. Det hjälper till att starta upp ekonomin på nytt. Under eftervården bör man också beakta risken för att epidemin på nytt börjar spridas.

När epidemin är under kontroll för gott och krisen är över är det dags för det tredje stadiet, återuppbyggnaden. I det skedet är det dags att ta itu med samhällets långsiktiga målsättningar, och att bland annat göra den offentliga ekonomin igen hållbar på lång sikt.

Beslut om eftervård och återuppbyggnad efter krisens akuta fas bör fattas på basis av en strategisk plan. Eftersom det fortfarande råder stor osäkerhet kring pandemin och dess konsekvenser, bör strategin vara förutsägbar men flexibel. Planen ska innehålla en plan för principerna för eftervården, genom vilka man stöder en hållbar återgång till samhället efter krisen.

Eftervården bör stöda samhällets återhämtning och hållbar tillväxt

Eftervårdens målsättning är att trygga samhällets återhämtning efter den akuta krisen på ett sådant sätt att man hindrar långvariga skador från att uppstå. Ur ekonomisk synvinkel ska åtgärderna i eftervården vara tillfälliga och de ska förbättra produktiviteten på lång sikt. De skall också vara ekologiskt hållbara och socialt rättvisa. Rapporten nämner projekt inom så kallad grön stimulans som exempel på projekt där alla kriterier uppfylls.

Krisen har slagit hårt mot unga och de som håller på att ta steget in i arbetslivet. Därför skall eftervården speciellt betona de ungas sysselsättning och välmående, samt utbildning. Också lönsamma företag skall hjälpas över konkurshotet eftersom det kan hjälpa ekonomin att återhämta sig.

Framtidens möjligheter bör beaktas i återuppbyggnadsarbetet

Under återuppbyggnadsfasen bör man trygga Finlands långsiktiga målsättning att bygga upp ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. För detta krävs långsiktig planering och utnyttjandet av framtidens tillväxtmöjligheter.

Finland är beroende av utrikeshandeln och därför är det viktigt att stöda de finländska företagens verksamhetsmöjligheter både inom EU:s inre marknad och globalt. Finlands kommande tillväxt är sammankopplad med våra exportföretags återhämtning.

Vid sidan av tillväxtmålsättningarna bör man också uppskatta behovet av att ge regionalt stöd till de delar av Finland där serviceproduktionen är hotad.

Också kolneutralitetsmålsättningen kan erbjuda möjligheter för global tillväxt, som samtidigt kan ge nya arbetsplatser, förbättra på ekonomin och exporten, och främja naturens mångfald.

Coronakrisen har tvingat oss att snabbt börja använda digitala verksamhetsmodeller, som stort påverkat samhället, ekonomin och individerna.

En del av dessa modeller kommer att bli bestående. För att man maximalt ska kunna dra nytta av digitaliseringen behövs en fördjupad koordinering inom digipolitiken, och ett digitalt samarbete som sträcker sig över administrativa gränser.

Finlands konkurrenskraft och välstånd bygger på kunnande, forskning och innovation. Finlands återhämtning från pandemin förutsätter att vi är kreativa och innovativa. Finland bör därför satsa på forskning, utveckling och innovation som gör våra företag konkurrenskraftiga, och som utvecklar vårt samhälle.

Strukturella reformer får inte saktas ner – de är viktigare än tidigare

Välfärdssamhället bygger på en hållbar och stabil offentlig ekonomi, och efter krisen är det viktigt att den offentlig ekonomin igen blir hållbar. Finansministeriet räknar med att en stabilisering av skuldkvoten skulle kräva en förstärkning av den offentliga ekonomin med minst sju miljarder euro. Alternativen till att stärka den offentliga ekonomin är bland annat att minska på tillväxten av offentliga utgifter, skatteförhöjningar och strukturella sysselsättningsökande reformer.

Sysselsättningen kan ökas genom att förlänga på arbetslivet både i början och i slutet. I beslutsfattandet bör kopplingen mellan människors välmående och ekonomin beaktas. Det är viktigt att satsa på funktioner som stöder välmående och hälsa, och som minskar på behovet av olika serviceformer under människans hela livstid.

Efter coronakrisen är behovet att reformera vår social- och hälsovård, socialskyddssystemet och arbetskraftsservice ännu större än tidigare. Därför måste man fortsätta arbetet med att förnya dem.

För att säkerställa den offentliga ekonomins hållbarhet på ett rättvist sätt krävs ambitiösa strukturella reformer. Ju mindre Finland klarar av att genomföra strukturella reformer desto större blir behovet av att anpassa ekonomin genom minskade offentliga utgifter och skattehöjningar.

Genom att genomföra en långsiktig strategi kan man främja Finlands långsiktiga mål att bygga upp ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle, varvid vårt samhälle kommer att vara ännu starkare efter krisen, skriver man i rapporten.

- Nu behövs resiliens. Tillfälliga störningar ger tillfälliga problem. Men vi har institutioner men litar på. Vår administration fungerar och har förmåga att samarbeta. Våra institutioner är stabila och med klara ansvarsområden, sade Hetemäki på presskonferensen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes