Hoppa till huvudinnehåll

Yle Nyhetsskolan: Barn behöver få prata om skilsmässa

Föräldrar grälar och barnen ser ledsna ut.
En skilsmässa är tung både för föräldrar och barn. En del barn blir deprimerade när deras föräldrar skiljer sig. Föräldrar grälar och barnen ser ledsna ut. Bild: Mostphotos barn (familjemedlemmar),föräldrar,skilsmässa,gräl,familj

Vi är elever som just har gått ut åttan i Winellska skolan i Kyrkslätt och vi har skrivit den här artikeln både till föräldrar och barn som har genomgått skilsmässa och till föräldrar som funderar på att skilja sig. En skilsmässa är ofta tragisk för alla i familjen och därför är det bra att söka hjälp och prata med någon expert.

En skilsmässa är tung både för föräldrar och barn. En del barn blir deprimerade när deras föräldrar skiljer sig. Det som hjälper är att prata med någon. Man kan också prata med vänner eller släktingar som varit med om skilsmässa och höra vad de har gjort för att komma vidare.

Vi har gjort en enkät och några anonyma intervjuer för att undersöka hur eleverna i årskurserna 7-9 i Winellska skolan upplever skilsmässor. Våra frågor handlar främst om barnens upplevelser av skilsmässa, hur de har påverkats, huruvida de i förväg märkte att något var på gång och vad man kan göra för att få hjälp. Vi fick 17 svar och av dem som svarat hade ungefär procent varit med om en skilsmässa.

Vem lider mest när föräldrarna skiljer sig?

- Barnen, helt klart, det är ju deras föräldrar som skiljer sig.

- Och såklart, om barnet är i vår ålder och har levt hälften av sitt liv med sina föräldrar tillsammans, så blir det en ganska stor förändring.

Man vet ju att om det inte fungerar, så fungerar det inte.― anonymt svar

- Det är ju inte trevligt för barnen, för dom hamnar ju liksom i mittemellan av det hela.

Har barnens ålder någon betydelse vid skilsmässa?

- Jag tror inte att barnets ålder har någon betydelse, eller jo kanske om man har hunnit flytta hemifrån.

- Nog är det säkert skillnad med barnets ålder, om man är yngre så förstår man ju inte lika bra vad som händer.

Vilka orsaker ligger bakom en skilsmässa?

- Att man tänker annorlunda eller att man har bråk.

- Nå, det att man inte mera är glada tillsammans eller nåt liknande.

- Att man inte kommer överens, man har olika åsikter om något.

- Om dom har något slagsmål och jaa, inte vet jag.

Pappa, mamma och dotter framför rosa fondvägg, alla med korsade armar och sura miner
De flesta barn tycker att det värsta med skilsmässa är att deras föräldrar är osams om allt. Pappa, mamma och dotter framför rosa fondvägg, alla med korsade armar och sura miner familj,vrede,ilska

Vad kan vara jobbigt efter en skilsmässa?

- Om båda vill behålla barnet för sig själva.

- Skilsmässan kan leda till så mycket stress att barnet vill rymma från båda föräldrarna.

- Nå, att komma överens om att hur föräldrarna har barnen, fast en vecka dit hos pappa och en vecka hos mamma.

- Pengar.

- Man borde sköta skilsmässan ordentligt, så att barnet får vara med båda föräldrarna lika mycket och får allt som det behöver.

Hur sköter man en skilsmässa utan att barnen tar skada?

Sebastian Björkholm 14 år, har frånskilda föräldrar och han säger att det är viktigt att barnen inte behöver se när föräldrarna strider.

- Man måste nog förklara till barnen att man skiljer sig, föräldrarna kan förklara att det inte är så mycket som förändras i livet och att barnen fortfarande får träffa båda föräldrarna och att det inte är barnet som har gjort något fel, säger Sebastian Björkholm.

Sebastian Björkholm, högstadielever från Winellska skolan i Kyrkslätt
Det värsta är att vara med när föräldrarna strider, säger Sebastian Björkholm. Sebastian Björkholm, högstadielever från Winellska skolan i Kyrkslätt Bild: Juha Kivioja / YLE erfarenhetsexperter

Enligt Sebastian Björkholm får barn lätt vilda fantasier, därför är det viktigt att föräldrarna håller en öppen kommunikation och försäkrar barnen om att skilsmässan inte är deras fel och att barnen inte ska behöva vara rädda för att något ännu värre ska hända.

Jesse Hujanens föräldrar skilde sig när han var 9 år. Nu är han 14 år och minns att han först blev väldigt ledsen, men att han vande sig vid skilsmässan med tiden. Han är också glad över att hans föräldrar nuförtiden kommer bra överens.

Varför skilde sig dina föräldrar?

- Jag tror att de bara inte längre kom överens, säger Jesse Hujanen.

Vem blev mest ledsen över skilsmässan?

- För mig var det bara svårt i början men jag tror att det var lite svårare för mina föräldrar för de var ledsna för att de var ensamma. Jag skulle säga att det var svårare för mina föräldrar än för mig att komma över skilsmässan, säger Jesse Hujanen

Vad var svårt efter skilsmässan?

- Det var svårt både för mig och för min syster att bo varannan vecka hos föräldrarna och för våra föräldrar var det svårt att turas om att ha oss varannan vecka, säger Jesse Hujanen

Jesse Hujanen, högstadielever från Winellska skolan i Kyrkslätt
Jesse Hujanen är glad över att hans frånskilda föräldrar numera kommer överens med varandra. Jesse Hujanen, högstadielever från Winellska skolan i Kyrkslätt Bild: Juha Kivioja / YLE erfarenhetsexperter

Elis Enberg, 15 år, berättar att han var helt okej med att hans föräldrar skilde sig och att han tyckte att skilsmässan var ett bra beslut. Elis var ungefär 9 år när hans föräldrar skilde sig och de frågade honom hur han mådde och han mådde helt okej.

Jag förklarade nog att jag var lite missnöjd, men jag kom ändå snabbt över det.― Elis Enberg

Elis Enberg bor vecka, vecka hos sina föräldrar och han säger att familjens nuvarande system fungerar bra.

Det finns hjälp att få om man mår dåligt på grund av föräldrarnas skilsmässa

Om man känner sig vilsen och behöver prata med någon, kan man prata med sina föräldrar eller en släkting. Om det känns bättre att prata med en expert, kan man prata med en skolkurator eller psykolog. Man kan uppsöka skolhälsovården eller ta kontakt med Barnavårdsföreningen. Om man vill vara anonym, kan man ringa till Mannerheims barnskyddsförbund.

högstadiebarn
Sebastian Björkholm, Ninita Holmberg, Rasmus Rautio, Jesse Hujanen och Lina Holmberg högstadiebarn Bild: Leopold Leilas Yle Nyhetsskolan

Vi som jobbat med den här artikeln heter Sebastian Björkholm, Ninita Holmberg, Rasmus Rautio, Jesse Hujanen och Lina Holmberg.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsquiz: Presidentvalskampanj, corona och koma

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Yle Nyhetsskolan: Barn behöver få prata om skilsmässa

    Det här är en artikel om skilsmässa ur barnens synvinkel

    Vi är elever som just har gått ut åttan i Winellska skolan i Kyrkslätt och vi har skrivit den här artikeln både till föräldrar och barn som har genomgått skilsmässa och till föräldrar som funderar på att skilja sig. En skilsmässa är ofta tragisk för alla i familjen och därför är det bra att söka hjälp och prata med någon expert.

  • Sju frågor du ska ställa för att veta om en nyhet är sann eller falsk

    Börja med frågorna vad, hur, varför, var och när?

    Medieanvändningen har förändrats på grund av nätet. Tyvärr kryllar det av lögner och det är lätt att manipulera människor som inte kan skilja på sant och falskt. Det är på vars och ens eget ansvar att vara källkritisk. Trovärdig media och läskunniga väljare hör till fundamenten för vår demokrati.

  • Yle Nyhetsskolan: Nätmobbning är ett allt större problem och kan få allvarliga konsekvenser

    Att utsättas för nätmobbning kan leda till depression.

    Nätmobbning har varit ett problem redan en längre tid. Mobbningen påverkar många människor och problemet blir bara värre. Vi som har skrivit artikeln heter Neea Asumaniemi och Laura Fagerström och vi har undersökt fenomenet nätmobbning bland ungdomar och intervjuat psykologen Jenny Selenius om hur nätmobbning påverkar unga.

  • Yle Nyhetsskolan: Alla unga skulle må bra av att ha en hobby - men alla har inte råd med det

    Det behövs fler kostnadsfria hobbyer för ungdomar.

    Har du någonsin tänkt på varför vissa ungdomar inte tränar? Beror det på deras inställning eller finns det andra orsaker? Föreställ dig att du inte har möjlighet till en hobby för att du inte har råd med det. Åttondeklassister i Winellska högstadieskolan i Kyrkslätt har undersökt hobbyläget för ungdomar i sin egen region.

  • Yle Nyhetsskolan: Varje år är det allt yngre personer som använder rusmedel, polisen får anmälningar om 11-12 åringar som använder droger

    Droger påverkar negativt på ungas vardag

    Åttondeklassister i Winellska skolan har undersökt rusmedelansväningen i Kyrkslätt med omnejd: Allt yngre barn använder rusmedel. En del kommer till skolan med en fimp i handen eller snus under läppen. Gatorna är fulla med gamla tobaksfimpar, använda sprutor och ölburkar. För att förebygga rusmedelsanvändning behövs samarbete mellan unga, deras föräldrar, olika myndigheter och socialarbetare.

  • Yle Nyhetsskolan: Trots att konsumtionen av havremjölk ökar är komjölken fortfarande populärast bland familjerna i Kyrkslätt

    Vi funderar på om havremjölk är bättre för miljön än komjölk

    Allt fler vill stoppa klimatförändringen genom att äta mindre kött eller byta ut köttet till veganska köttersättare. Allt fler har också börjat dricka havremjölk istället för komjölk. Vi som har skrivit den här artikeln heter Lucas Riihinen och Axel Köhler och vi önskar att fler skulle övergå till havremjölk med tanke på miljön, men när vi undersökte om familjerna i vår näromgivning har ersatt komjölken med havremjölk, visade det sig att komjölken fortfarande är populär.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.