Hoppa till huvudinnehåll

Yle Nyhetsskolan: Över hälften av eleverna i Winellska gillar skolmaten och bara en bråkdel låter bli att äta alls i skolan

skolmat
Griskind med sås och potatismos samt ett glas mjölk och ett knäckebröd med laktosfritt smör. skolmat Bild: Winellska skolans kökspersonal skolmat,Yle Nyhetsskolan

Eleverna i Winellska skolan i Kyrkslätt ger både positiv och
negativ respons på skolmaten. Vissa rätter är populära, medan andra är impopulära. Wrap och tortilla finns på listan över favoriträtter, medan tofusoppan hör till de oönskade maträtterna.

Vi som skrivit den här artikeln har just gåt ut åttan i Winellska och vi har märkt att många berömmer skolmaten i Kyrkslätt. Därför har vi bestämt oss för att undersöka om det det finns någon grund för berömmet. Vi har intervjuat kökspersonal och elever i Winellska skolan. Vi har fått svar på vår av enkät om skolmaten av 100 elever från både hög- och lågstadiet.

Winellska skolans matsal
Köket i Winellska skolan är ett centralkök som levererar mat också till andra instanser. Winellska skolans matsal Bild: Aron Kass skolbespisning,Yle Nyhetsskolan

Enligt våra svar gillar 60% av eleverna maten och äter den dagligen, medan 35% äter maten ibland. Bara 6% av eleverna låter bli att äta i skolan, eller äter bara sällan av skolmaten. De flesta dricker vatten med skolmaten, men många dricker också mjölk.

Också köttätare väljer ibland vegetarisk mat

I Winellska skolan är det möjligt för alla elever att äta vegetariskt och över hälften av eleverna väljer ibland den vegetariska maten, också om de inte skulle vara vegetarianer. Bara 6% av dem som svarade på vår enkät är vegetarianer.

De som är vegetarianer uppger som orsak att de värnar om klimatet eller att de tycker synd om djuren.

Populära rätter

Wrap/Tortilla
Fiskpinnar
Köttbullar
Pyttipanna

Impopulära rätter

Tofusoppa
Ärtsoppa
Kållåda
Olika vegetariska rätter

Enligt kökspersonalen i Winellska skolan kostar skolmaten ungefär
2 euro per elev per dag och i den summan ingår också sidorätter, mjölk och bröd.

En tallrik med soppa.
I Winellska skolans kök tillreds 2600 portioner varje dag. En tallrik med soppa. Bild: Marie Söderman/Yle Åbo,Turun normaalikoulu,skolmat,mat

Hur lång tid tar det att tillreda maten?

- Vi börjar laga maten redan dagen innan. Matlagningen börjar klockan 7.00 på morgonen och de första rätterna är klara klockan 9.00. Efter det börjar vi packa rätterna som skall skickas ut till andra ställen. Disken sköter vi lite senare.

- Det är svårt att säga hur länge det tar att tillverka maten.

I Winellska skolans kök tillverkars ungefär 2 600 portioner dagligen och hälften av dem äts i Winellska skolan. Maten skickas till två andra skolor, tio daghem och till Kyrkslätts arbetscentral. Kökspersonalen berättar att de får både positiv och negativ respons, men de önskar att de skulle få ännu mer kommentarer om maten.

Då det finns kritik, försöker vi naturligtvis
reagera på något sätt.
― Kökspersonalen i Winellska skolan

Hur stor del av maten slängs bort?

- Mängden matavfall beror på många olika saker. Det blir mycket mat över om flera är frånvarande eller sjuka. Även om vi övervakar matsvinnet dagligen är det ändå svårt att uppskatta i kilogram hur mycket som slängs.

Lucas Riihinen är vegetarian och äter i skolan varje dag också om han ibland äter bara knäckebröd och sallad. Han tycker att den vegetariska maten är okej, men ibland tycker han att den inte är tillräckligt väl kryddad eller att råvarorna inte är tillräckligt bra.

Lucas tycker att det bästa sättet att förbättra skolmaten är att lyssna på elevernas åsikter och justera matlistan enligt det. Men han tycker att maten är riktigt god med tanke på att den inte kostar mer än 2 euro per elev.

högstadiepojkar
Eric Moberg, Vilmer Rosqvist, Aron Kass och Tobias Carlberg högstadiepojkar Bild: Volter Viljanen Yle Nyhetsskolan,skolmat

Vi som har gjort undersökningen och skrivit artikeln heter Eric Moberg, Vilmer Rosqvist, Aron Kass och Tobias Carlberg och vi har just gått ut åttan i Winellska skolan i Kyrkslätt.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Yle Nyhetsskolan: Alla unga skulle må bra av att ha en hobby - men alla har inte råd med det

    Det behövs fler kostnadsfria hobbyer för ungdomar.

    Har du någonsin tänkt på varför vissa ungdomar inte tränar? Beror det på deras inställning eller finns det andra orsaker? Föreställ dig att du inte har möjlighet till en hobby för att du inte har råd med det. Åttondeklassister i Winellska högstadieskolan i Kyrkslätt har undersökt hobbyläget för ungdomar i sin egen region.

  • Yle Nyhetsskolan: Trots att konsumtionen av havremjölk ökar är komjölken fortfarande populärast bland familjerna i Kyrkslätt

    Vi funderar på om havremjölk är bättre för miljön än komjölk

    Allt fler vill stoppa klimatförändringen genom att äta mindre kött eller byta ut köttet till veganska köttersättare. Allt fler har också börjat dricka havremjölk istället för komjölk. Vi som har skrivit den här artikeln heter Lucas Riihinen och Axel Köhler och vi önskar att fler skulle övergå till havremjölk med tanke på miljön, men när vi undersökte om familjerna i vår näromgivning har ersatt komjölken med havremjölk, visade det sig att komjölken fortfarande är populär.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan