Hoppa till huvudinnehåll

Hangö lyssnade på invånarnas kritik - nu kommer en helt ny version av skogsbruksplanen

Skog på Olsböle gård.
Skog väcker starka känslor. Skog på Olsböle gård. Bild: Sofia Kajander / Yle Raseborg,Tenala,lantbruksföretagare,skogsbruk,Skog,Olsböle gård

Både i Hangö och Raseborg väcker frågan om hur kommunens skogar ska skötas debatt. I Hangö revideras den kritiserade skogsbruksplanen från år 2018 medan politikerna i Raseborg är av olika åsikt om hur folk ska informeras om planerade åtgärder i närskogarna.

Information är allt

- Det är väldigt viktigt att folk får säga sitt, för beslutsfattarna känner ju inte alltid till vilket värde det här området har om inte de som bor här berättar.

Kvinna i skogen
Hangö miljöförenings ordförande Astrid Lindström säger att mycket bråk kan undvikas om kommunen informerar vad som händer med och i skogarna. Kvinna i skogen Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,Tvärminne,Skog,skogsplanering,skötsel,Miljö och natur,naturvärden,ekologi,Västnyland,skogsbruk,kalhyggen,miljöförändringar,Skogsbrukspaln för Hangös ekonomiskogar

- Vi har också föreslagit att sedan när staden vidtar åtgärder i skogen, så borde de informera, informera, informera vad det är de tänker göra. Folk blir ju alltid väldigt upprörda och det är mycket besvär och bråk som man kunde undvika genom att informera.

Det säger Astrid Lindström, som är ordförande för Hangö miljöförening, apropå stadens skogsbruksplan från 2018.

Fick göra om skogsplanen

Miljöföreningen gav för en par år sedan ett utlåtande över skötselplanen för Hangös ekonomiskogar, som staden låtit Södra Skogsreviret göra upp.

Planen väckte kritik både bland Hangöbor och på politiskt håll. Man tyckte att planen fokuserade för mycket på ekonomisk vinning och för lite på andra värden.

Bland annat gjordes en fullmäktigemotion om att staden bör förbjuda kalhyggen på sina marker.

Inte lätt för en lekman att sätta sig in i skötselplaner

Skötselplaner för skogar brukar bestå av olika figurer som ger information om skogstyp och lämpliga åtgärder.

Hangö miljöförenings ordförande Astrid Lindström säger att det var ett digert arbete att gå igenom Hangö stads skogsbrukplan figur för figur.

Föreningens medlemmar kammade tillsammans med en naturvårdsexpert igenom alla de skogar som fanns i planen.

Efter det återstod några veckors skrivbordsarbete.

- Det är nog rätt krävande att sätta sig in terminologin och vad olika åtgärder betyder i praktiken, kommenterar hon.

Viktigt att se hur åtgärder påverkar närsamhället

Astrid Lindström bor i Tvärminne. Alldeles nära byns centrum finns det områden som i det ursprungliga planförslaget kunde ha blivit kalhyggen.

Genom de här tomterna går en stig som utgör ett populärt promenadstråk för byborna.

Längs stigen ligger en hel del död ved och murkna trädstammar samsas sida vid sida med högrest gran, tall och enstaka lövträd.

Solig skogsglänta
Den här soliga skogsgläntan kunde ha huggits slät. Solig skogsglänta Bild: Johanna Lindholm/Yle Tvärminne,Hangö,Västnyland,Skog,tall,gran,kalhyggen,Skogsbruksplanen för Hangös ekonomiskogar

Marken är täckt av mossa och blåbärsriset står i full blom.

Det är lugnt och tyst i den lummiga skogen, så när som på fåglarnas kvitter och drill.

Astrid Lindström påpekar att stigen är viktig för bybefolkningen, i synnerhet som de flesta stränder och en del mark är privatägda och det inte finns så många ställen där man kan vandra fritt.

Bär och svamp hade täckts av ris

Hon säger att området påverkats på många sätt om man huggit ner all skog.

- Det skulle försvinna en kolsänka. De här träden är inte så gamla, de har alla vuxit upp efter kriget, så de kan vara i 60-70-års åldern. De skulle gott kunna växa 10-20 år till och binda kol istället för att släppa ut den.

Hon tillägger, att det ofta i samband med kalhuggning utförs någon slags markberedning som bidrar till kolutsläpp, eftersom mycket kol binds till marken av trädens rötter.

- Dessutom skulle man inte kunna plocka blåbären som växer här eftersom lämnas kvar ris och kvistar överallt, och inte heller svamp, säger Astrid Lindström.

Skogen har många funktioner

Hon räknar också upp flera andra saker som miljöföreningen tog fasta på i sitt utlåtande: artrikedomen, den naturliga mångfalden och betydelsen av ekologiska korridorer.

Skogen utgör också ett ljud- och vindskydd på udden där det hörs ljud från hamnen och blåser hårt från havet.

Anlitade utomstående expert

Det hela slutade med att staden anlitade en objektiv konsult, Esko Vuorinen, för att ta ställning till miljöföreningens respons. Han har nu finkammat planen och gett och förslag till staden på förändringar som gör att planen bättre beaktar olika naturvärden.

Naturinventerare Esko Vuorinen
Esko Vuorinen har mjukat upp Hangös skogsbruksplan så att andra värden än de ekonomiska får en större roll i det reviderade förslaget. Naturinventerare Esko Vuorinen Bild: YLE/Sofia Söderlund esko vuorinen

Esko Vuorinen är också förtroendevald för de Gröna i Raseborg, men har ett företag som utför bland annat olika miljökarteringar och inventeringar.

Han säger att han i rollen som konsult ställer sig neutral i förhållande till beställaren Hangö stad och miljöföreningens intressen.

Skydd kan ge ekonomisk kompensation

Esko Vuorinen ger förslag på mjukare alternativ till rena kalhyggen och hård gallring.

Bland annat föreslår han att staden kunde freda vissa områden enligt det statliga Metso-skyddsprogrammet.

Det skulle ge en del i ersättning som kompenserar för de uteblivna virkesintäkterna.

- Inte lika mycket, men till en del i alla fall, eftersom också kostnader för att anlita arbetskraft och städning skulle falla bort.

En annan möjlighet han tar upp är att staden kunde gå med i ett såkallat FSC-certifieringsprogram som ger riktlinjer för skötseln av skog med hänsyn till natur- och ekonomiska värden.

Han förespråkar också kontinuerlig skogsvård framom att gallra med hård hand. Han avråder också alltför häftig dikning.

Esko Vuorinen är medveten om att de här metoderna inte ger lika stora inkomster på kort sikt som det ursprungliga förslaget skulle ha gjort.

- Men det som kommit fram så här i coronatider, är att skogarna har blivit ännu viktigare i rekreationssyfte. Därför skulle det vara viktigt att beakta andra värden än bara de ekonomiska, säger han.

Till tekniska nämnden i höst

Den reviderade planen bereds för tillfället av Jukka Takala, direktör för tekniska och miljöverket i Hangö. Han har för avsikt att ta den till behandlingen i tekniska nämnden i slutet av augusti.

Sedan är det upp till beslutsfattarna att bestämma om man går in för en mer grön linje i kommunens skogar, eller följer den ursprungliga skogsbruksplanen.

Skötselplan delade tekniska nämnden i Raseborg

I Raseborg är det aktuellt med en annan plan, skötselplanen för kommunens närskogar.

Till närskogar hör så kallade parkskogar i närheten av bebyggelse samt närrekreationsskogar.

Den här planen väckte nyligen diskussion i tekniska nämnden och det slutade med att man röstade om hur raseborgarna ska få ta del av innehållet.

Skötselplanen har sammanställts av stadens skogsingenjör Carl-Johan Jansson och han har också berett ärendet till nämnden.

Själva terrängarbetet har gjorts av forstmästare Romi Rancken vid Yrkeshögskolan Novia, i samarbete med stadens skogsbruksingenjör och den gäller på lång sikt, åtminstone tjugo år framöver.

Förslaget var att tekniska nämnden skulle låta planen gå vidare till miljönämnden och stadsplaneringsenheten för utlåtanden. Dessutom skulle också allmänheten ha kunnat bekanta sig med planen på nätet och ge respons på innehållet.

SFP kom med motförslag

Men under mötet i mitten av maj föreslog Svenska folkpartiets Michael Nyberg, att planen endast antecknas för kännedom och att folk kan ta del av den på nätet. Han fick stöd av två partikamrater, så nämnden röstade om saken.

Alla de andra partierna, Socialdemokraterna, Samlingspartiet och de Gröna hade velat följa beredningen. Men då SFP har majoritet i nämnden och ställde sig eniga bakom Michael Nybergs förslag, fick de som de ville med rösterna 6-5.

De grönas Oskari Sundström ville också att man preciserat vissa punkter i planen, men hans förslag fick inget stöd så det ledde ingen vart.

Handlar om offentlighetsprincipen, inte innehållet

Efteråt konstaterar man från båda sidor att omröstningen inte handlade om innehållet i planen.

Istället var den ett resultat av olika syn på hur staden ska informera sina invånare om skötselplanen och låta dem komma med genmälen.

Hör folket årligen

Här tyckte SFP att det är bättre om man årligen kungör vilka åtgärder man har tänkt göra under året, och i samband med det, låter folk komma till tals.

Det förklarar Werner Orre, som är tekniska nämndens ordförande.

Werner Orre
Tekniska nämndens ordförande Werner Orre tycker det är mer demokratiskt att låta folk ta ställning till mer preciserad information än att gå igenom ett digert material. Werner Orre Bild: Yle/Christoffer Westerlund werner orre,Ekenäs

- Planen består av över 900 olika figurer, med skilda beskrivningar. Den är inte särskilt lättöverskådlig. Däremot är de åtgärder som sedan är tänkta att göras varje år betydligt mer begripliga och lättare att påverka och uttala sig kring.

Han menar att det blir mer öppet och demokratiskt så här, än om man lät folk komma till tals innan planen är spikad.

Planen med tillhörande kartor och tabeller hittar du här.

Folk ska ges möjlighet att påverka på förhand

En som var inne på samma linje, men som efter att övervägt saken grundligare ändrade åsikt, är SDP:s Roy Hellén.

Han tycker dessutom att planen var så välgjord och pedagogisk, att redan det skulle ha talat för att lägga den till påseende. Men i slutändan handlar det om öppenhet och demokrati och om att folk ska beredas tillfälle att höras, tycker han.

En SDP-politiker i Raseborg som heter Roy Hellén.
Roy Hellén från SDP funderade på möjligheten till växelverkan och kom fram till att det bästa är att lägga hela materialet till påseende. En SDP-politiker i Raseborg som heter Roy Hellén. Bild: Marica Hildén / Yle Pojo,Raseborg,Västnyland,roy hellén

- Nu blev den mer som ett arbetsredskap för de som jobbar i våra parkskogar, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland