Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Oroligheterna i USA blottar afroamerikanernas djupa misstro mot polisen

Ville Hupas bild mot bakgrund av blomster framför en väggmålning av George Floyd.
Men många i USA ser Floyds död som den senaste länken i en beklämmande lång kedja av polisiärt övervåld mot afroamerikaner, skriver Ville Hupa. Ville Hupas bild mot bakgrund av blomster framför en väggmålning av George Floyd. Bild: AOP Fallet George Floyd,ville hupa

För en vecka sedan var USA ett land inne i sin värsta kris på decennier.

Amerikanerna tampades med en pandemi som hittills dödat över hundratusen amerikaner, lamslagit ekonomin och lämnat över 40 miljoner amerikaner utan arbete.

Det var innan hela landet och resten av världen visste vem George Floyd var.

Filmsnutten som på ett obehagligt sätt visar hur den obeväpnade 46-åringen misshandlades till döds av polisen i Minneapolis spred sig snabbt som en löpeld.

Det var gnistan som fick frustrationen att explodera och ilskan att koka över.

Sedan dess har protester avlöst varandra, inte bara i Minneapolis utan i andra större och mindre städer och i över 20 delstater.

Demonstrationer som börjat i fredliga tecken har urartat till kravaller. Bilder på sociala medier och nyhetsbyråer visar plundrade affärer, förstörda bilar, vandaliserade byggnader, blodiga ansikten och våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter.

Över hälften av landets guvernörer har kallat in nationalgardet för att stävja upploppen medan utegångsförbud utlysts i över trettio större städer i USA.

Krisen som redan var allvarlig i USA har födjupats ytterligare.

Många afroamerikaner fruktar polisen - med god orsak

Det handlar förmodligen om mer än en form av ilska som just nu kanaliseras ute på gatorna i amerikanska städer.

Det finns en liten grupp som som vandaliserar för vandaliseringens skull.

Men i kärnan av de senaste dagarnas upplopp finns ändå en rättmätig ilska över två djupt rotade samhällsproblem som USA tampats med länge: polisvåldet och rasismen.

George Floyds gick ett vidrigt öde till mötes, då han misshandlades till döds av en polis som från tidigare redan upprepade gånger utsatts för klagomål.

Men många i USA ser Floyds död som endast den senaste länken i en beklämmande lång kedja av polisiärt övervåld mot afroamerikaner.

Breonna Taylor, 2020. Philando Castile, 2016. Freddie Grey, 2015. Tamir Rice, 2014. Eric Garner, 2014.Oscar Grant, 2009. Amadou Diallo, 1999. Rodney King, 1992.

Och nu George Floyd, 2020.

Förvisso påverkas också vita i högsta grad av polisvåld.

Men medan två tredjedelar av offren för polisvåld är vita och en tredjedel är svarta, så finns det ungefär sex gånger fler vita amerikaner i USA än svarta.

Demonstranter höjer sina händer mot skyn under en demonstration i Washington DC. Demonstranterna protesterar mot polisbrutalitet efter dödandet av George Floyd.
Demonstrationerna mot polisbrutalitet fortsatte bland annat i Washington DC på måndagen. Demonstranter höjer sina händer mot skyn under en demonstration i Washington DC. Demonstranterna protesterar mot polisbrutalitet efter dödandet av George Floyd. Bild: AFP / Lehtikuva USA,demonstrationer,polisbrutalitet,Fallet George Floyd

Svarta löper således en mellan två och tre gånger större risk att att dö av polisvåld än vita.

Det finns också andra skäl för just afroamerikaner att känna djup misstro mot polisen.

Flertalet undersökningar visar att polisen oftare stoppar svarta än vita amerikaner på grund av misstankar om narkotikainnehav eller -försäljning, även om siffror tyder på att båda rasgrupperna säljer och innehar droger i ungefär samma utsträckning.

I trafiken löper svarta förare en större risk av att stoppas av polisen jämfört med vita.

Svarta döms också oftare än vita på felaktiga grunder för mord
medan ytterligare studier visar hur rättssystemet på andra sätt diskriminerar mot rasgrupper i minoritetsställning.

Reporter på Politico: "Polisen frågar mig varför jag rör mig i mina kvarter"

För en utomstående kan det vara svårt att föreställa sig misstron mot polisen som många afroamerikaner känner i USA idag.

Den misstron går ofta hand i hand med en känsla av att växa upp i ett ojämlikt samhälle som genomsyras av rasdiskriminering.

I en twittertråd öppnar reportern Eugene Daniels på tidningen Politico upp för sina upplevelser.

–Föreställ er att gång på gång bli tillfrågad av ordningsmakten om “den där bilen är stulen”. Föreställ er att få frågan om “vilka droger du har i din bil” så fort du räcker över ditt körkort.

–Efter att ha levt 31 som afroamerikansk man har jag en måltavla på min rygg. Jag är högskoleutbildad, bor i DC och jobbar på en av de största nyhetsbyråerna men jag blir fortfarande förföljd i affärer. Polisen frågar mig varför jag rör mig i MINA kvarter, skriver Daniels.

Själv har jag efter George Floyds död flera gånger tänkt på den tidigare fången Wesley Caines, som jag intervjuade för ett halvår sedan.

Caines nämnde hur polisvåldet drabbar de mest sårbara grupperna i det amerikanska samhället: svarta, latinos och fattiga.

De senaste dagarnas upplopp handlar mycket om ett hurudant USA de här grupperna upplever sig leva i idag.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes