Hoppa till huvudinnehåll

Majoritetsspråket dominerar i tvåspråkiga Sibbo kommun - billigare och bekvämare med föredragningslistor på finska

Kaj Lindqvist
Enligt Kaj Lindqvist (SFP) måste tjänstemännen ibland påminnas om svenskan. Arkivbild. Kaj Lindqvist Bild: Yle/Mikael Kokkola personporträtt,kaj lindqvist

Varför är föredragningslistorna i Sibbo huvudsakligen på finska, men Borgås och Lovisas är tvåspråkiga? Kommunstyrelsens ordförande Kaj Lindqvist (SFP) förklarar hur man tänker i Sibbo.

Vid första anblick kan Sibbo kommuns praxis upplevas som inkonsekvent för den som bekantar sig med de olika föredragningslistorna som publiceras på kommunens webplats.

- Fullmäktiges föredragningslistor och protokoll är på båda språken. De är både på finska och svenska. För fullmäktiges del säger lagen att det måste vara på det sättet, säger Kaj Lindqvist (SFP), kommunstyrelsens ordförande.

Enligt språklagen ska fullmäktiges och samkommunens föredragningslistor och alla protokoll vara på två språk.

Däremot bereds allmänna ärenden alltid på majoritetsspråket.

Kommunerna kan sedan själva bestämma i vilken utsträckning man arbetar på två språk. Det här gäller för kommunstyrelsen, utskott eller nämnder och sektioner.

- När vi går till utskotten och sektionerna så har vi ett sånt system att de allmänna ärendena bereds på finska, medan en föredragandes förslag och besluten ska vara på båda språken, säger Lindqvist.

Undantag som gäller båda språken

I Sibbo framförs bildningsutskottets samtliga ärenden på båda språken, medan till exempel beredningen i byggnads- och miljöutskottet är enbart på finska.

- Vi har undantag. I bildningsutskottet har vi finska utbildningssektionen där alla ärenden får vara på finska och i svenska utbildningssektionen får alla ärenden vara på svenska.

När ett ärende från dessa sektioner behandlas av bildningsutskottet skrivs de ofta automatiskt på båda språken i föredragningslistan, i synnerhet om ärendet varit uppe i båda sektionerna.

- Sedan har vi ett sånt system när en kommuninvånare eller en part lämnar in ett ärende så behandlas det enbart på det språket som ansökan är inlämnad. Men det är också på samma sätt att föredragandes förslag och beslutet ska vara på båda språken.

Majoritetsspråket styr praxis

Kaj Lindqvist medger att praxis inte är helt konsekvent, men att kommunens beslutshavare har kommit överens om att det är så här de vill ha det.

- Den här modellen har man gått in för i Sibbo. Protokollspråket är finska hos oss när majoritetsspråket är finska. Politikerna i Sibbo har godkänt att man inte kräver att allt ska vara på båda språken i utskotten eller sektionerna.

Frågetimme i Sibbo kommunalfullmäktige
Ärenden som behandlas av fullmäktige är beredda på två språk. Frågetimme i Sibbo kommunalfullmäktige Bild: Yle/Stefan Härus Sibbo,frågetimme

Enligt Lindqvist är en orsak att spara in på översättningskostnader, en annan är att kunna prioritera att sådana handlingar som är till störst nytta för kommuninvånarna översätts.

Det gäller till exempel utkast och utredningar inom planläggning och information som berör hälsovård och utbildning.

Lindqvist nämner att politikerna också är tillfreds med att finska är förvaltningsspråket vid slutna möten. De svenskspråkiga klarar sig på finska, medan alla finskspråkiga inte klarar sig på svenska.

- Det finns en högre acceptans till att allt inte översätts till svenska eftersom det fördröjer behandlingen. Men all information som kommuninvånarna behöver som part ska finnas på båda språken, betonar han.

Hur bra fungerar då praxis i verkligheten?

- Vi har märkt nu under coronatiden att det har slarvats mera med språket när det inte har varit möten och personer har varit närvarande, säger Lindqvist.

Kommunen har också fått kritik för att samma information ibland inte finns på svenska utan bara på finska.

- Informationen om coronan, hur många fall vi har och sånt, kom lite tidigare på finska. Vi diskuterade det och kommundirektören ansåg att informationen ska ut så snabbt som möjligt. Då kan den komma ut en dag före på finska och följande dag på svenska.

sibbo kommunvapen
I Sibbo ylar kommuninvånarna inte särskilt högljutt om uppdelningen mellan svenskt och finskt inom förvaltningen. sibbo kommunvapen Bild: Yle/Stefan Härus sibbo vapen

Det här accepteras eftersom allt i en tvåspråkig kommun med finsk majoritet alltid görs på finska först och sedan översätts till svenska och det tar lite tid, menar Lindqvist.

Svenskan glöms ibland bort vid offentliga möten

När det gäller förvaltningsspråket har kommuninvånarna inte reagerat på protokollspråket i till exempel beredningar och föredragningslistor.

- Men när en tjänsteinnehavare redogör för ett ärende i fullmäktige ska denne redogöra på båda språken och där har det ibland slarvats. Där har vi fått respons.

Lindqvist påpekar att det har varit svårt att få språkkunnig personal i synnerhet till den tekniska sidan.

Däremot klarar sig kommunens samtliga avdelningschefer inom allmän förvaltning och planläggare sig hyggligt på båda språken.

- Det är klart att när minoritetens andel minskar så måste man väl fästa större vikt vid sådana här frågor. Vi har nog diskuterat och jag vet att vissa ledamöter inom SFP har tagit upp det.

Lindqvist medger också att de då och då blir tvungna att påpeka åt tjänstemännen att de måste komma ihåg tvåspråkigheten för ibland glöms det automatiskt bort.

- När man nu planerar parken i Nickby som invånarna fick vara med om att planera så gick tillställningen man hade på finska. Det gäller att vara på sin vakt för det är klart att allt som går till invånarna, som det här infotillfället om en plan, ska vara på båda språken, säger Kaj Lindqvist.