Hoppa till huvudinnehåll

Norra Österbotten storfräsare inom vindkraft – enbart Kalajoki har nästan lika många möllor som hela Österbotten

Vindkraftsverk i Kalajoki.
Vindkraftsverk i Kalajoki. Vindkraftsverk i Kalajoki. Bild: Timo Nykyri / Yle vindkraftverk,vindkraft,Kalajoki,klimatförändring

I Österbotten finns 82 vindkraftverk. I Kalajoki strax norr om Karleby finns 64 möllor och lika många till är under planering.

Norra Österbotten är i dag Finlands största producent av vindkraft och Kalajokis stadsdirektör Jukka Puoskari är som helhet nöjd över vad vindkraften har fört med sig.

- På en del områden hade man kunnat göra noggrannare miljökonsekvensbedömning. Men i huvudsak är det mycket lyckade projekt och de har en enormt stor betydelse för Kalajoki och ekonomin här. Så på det viset ser jag det som lyckat, säger Puoskari.

I Finland finns i dag omkring 700 vindkraftverk. Av dem finns 258 i Norra Österbotten, enligt statistik från Finlands vindkraftförening.

- Norra Österbotten är det viktigaste vindkraftlandskapet i Finland. Där finns mest produktion redan nu och flest nya projekt, säger Anni Mikkonen som är vd på Finlands vindkraftförening.

Att just Norra Österbotten är så populärt beror enligt Mikkonen på många olika orsaker.

- En av de viktigaste orsakerna är såklart att det blåser mycket. En annan orsak är att kommunerna har förhållit sig väldigt positiva till vindkraft och varit villiga att planlägga för vindkraft.

Ju fler vindkraftverk, desto mer diskussion

Av alla planer på nya vindkraftverk som finns i Finland just nu ligger nästan 40 procent eller 1300 möllor i Norra Österbotten.

Österbotten kommer på en andra plats i jämförelsen med 34 vindkraftprojekt som skulle innebära 534 nya möllor om de blir av.

Det troliga är ändå att enbart en bråkdel av alla planerade vindkraftverk blir av, bland annat på grund av planläggningsfrågor eller invånarmotstånd.

Kalajoki har enligt Puoskari varit en föregångare när det gäller vindkraft och annan förnybar energi.

- Vi beslöt redan för åratal sedan att vi i princip ställer oss positivt till vindkraft så länge den inte orsakar olägenhet för bebyggelse eller företagande.

Men i takt med att fler vindparker blivit verklighet har motståndet också ökat, enligt Puoskari.

Senast den här veckan beslöt stadsstyrelsen i Kalajoki att föreslå för fullmäktige att man ska förkasta planläggningen för sex nya vindkraftverk.

Det handlar om en lång process där vindkraftplanerna fått mothugg från invånare och byaföreningar.

- Det handlar om stora konstruktioner som syns i landskapet och man kan fråga sig om man alltid har lyckats i bedömningen av konsekvenserna. Och om vindkraftverken står för nära bebyggelse eller är för dominerande i landskapet. Men en del gillar att de syns, andra inte, säger Puoskari.

120 möllor är nog, enligt stadsdirektören

Då de omkring 60 möllor staden nu planerar för har byggts börjar det ändå räcka, anser Puoskari.

- Vi har gått igenom landskapet rätt heltäckande så jag tror att det är de här som nu är aktuella som är vettiga att använda för vindkraft, säger Puoskari.

Enligt Puoskari är det ändå klart att för Kalajoki har möllorna en stor ekonomis betydelse.

- Vi får fastighetsskatt på 1,8 miljoner varje år från dem. Det motsvarar mer än vad en skatteprocent ger oss. Och markägarna får inkomster då de hyr ut områden till det här ändamålet också.

Enligt Anni Mikkonen väcker vindkraftparker nästan alltid också motstånd bland befolkningen.

- Det är helt naturligt att när man planerar något nytt i folks livsmiljö så väcker det frågor och funderingar. Att hur kommer den här förändringen att påverka dem och deras livsföring.

Går inte att gömma ett vindkraftverk

Mikkonen säger att vindkraften liksom alla andra former för energiproduktion har sina bra och dåliga sidor.

- En bra sak är att vindkraften är koldioxidneutral. Då man ersätter fossila bränslen med vindkraft minskar människans påverkan på klimatförändringen. Och för det andra är vindkraften inhemsk och ökar vår självförsörjning.

Men samtidigt förändrar vindkraften landskapet, påpekar Mikkonen.

- Man kan inte gömma möllorna, det handlar om stora konstruktioner och så uppstår ljud från dem som man måste beakta i planeringen så att de är tillräckligt långt från bebyggelse.

Vindkraftverken kunde spridas ut mer jämnt över landet

Ytterligare en orsak till att just Norra Österbotten verkar vara attraktivt för vindkraft är att det finns gott om utrymme i landskapet.

- Avstånd till bosättning är mycket viktigt. Vi vill hålla minst två kilometers avstånd till bebyggelse. Och det ser ut som att det har funnits ganska bra med utrymme i Norra Österbotten. Markanvändningen i södra Finland är så tät att det nästan är omöjligt att bygga där. Ju längre norrut desto större områden att bygga på, säger Mattias Järvinen på vindkraftbolaget WPD Finland.

WPD Finland har redan kraftverk i Kalajoki, Pyhäjoki och Kannus. Förra veckan började man bygga ytterligare 33 kraftverk i Pyhäjoki.

- Efter det här kommer vi att ha ungefär 100 kraftverk i Norra Österbotten, säger Järvinen.

Lappland är i dag det landskap som har nästmest möllor efter Norra Österbotten, totalt 123 stycken.

Men i Lappland planeras inte så många nya projekt. Det beror dels på motstånd från invånare men också på hur den el som produceras går ut i nätet.

- Konsumtionen finns närmare Österbotten än Lappland, säger Järvinen.

Ska man ha mer vindkraft i Lappland måste man enligt Järvinen komplettera elnätet där. Han skulle själv gärna se att vindkraften spreds mer jämnt över olika delar av landet.

- Det är bättre för då behöver man inte utveckla stamnätet lika mycket heller, ifall man får kraftverken närmare konsumtionen.

30 möllor som motsvarar 10 procent av kärnkraftverk

De 33 kraftverken som WPD precis börjat bygga i Pyhäjoki kommer enligt Järvinen att färdigställas inom 2-3 år.

Det skapar arbetstillfällen inom allt från väg- och markarbeten till att resa fundamenten och själva möllorna.

Det sysselsätter lokala entreprenörer samtidigt som många kommer utifrån och till exempel bor på hotell i regionen.

- Det handlar om en investering på några hundra miljoner euro. Den årliga produktionen då det är klart motsvarar lite mindre än 10 procent av nya kärnkraftverket i Hanhikivi då det går på full effekt, säger Järvinen.

Lönar det sig att bygga så här mycket?

- Våra första projekt byggde vi med statligt understöd. Men de kraftverkens effekt var klart sämre, de nya kommer att kunna producera tre gånger mer el och det bidrar till lönsamheten. Vi behöver inte statligt understöd överhuvudtaget längre, i dagens läge bygger vi enbart med eget kapital, säger Järvinen.

Fyra österbottniska landskap i topp över planerade projekt

Just nu planeras rekordmånga vindkraftsprojekt i Finland. Enligt den lista som publicerades av Finlands vindkraftförening i början av året.

Efter Norra Österbotten och Österbotten kommer Södra Österbotten med 11 procent av all vindkraft som planeras.

På fjärde plats i jämförelsen kommer Mellersta Österbotten där sju procent av alla projekt i landet skulle förverkligas.

Av de projekt som Finlands vindkraftförening listar har omkring sju procent redan börjat byggas och kring 40 procent har fått kommunalt bygglov och/eller har en klar planläggning.

Om de projekten blir av skulle vindkraften täcka 27 procent av elförbrukningen i Finland i dag.

Om alla projekt som planeras skulle bli av skulle de täcka över 70 procent av elbehovet i Finland enligt nuvarande konsumtion.

Ifjol stod vindkraften för sju procent av elförbrukningen i Finland.

Läs också