Hoppa till huvudinnehåll

De österbottniska kommunerna välkomnar stöd - men de ekonomiska utsikterna ser väldigt olika ut

Kvinna i halsduk ser in i kameran och ler.
Christina Båssar i Korsnäs är en av få kommundirektörer som känner sig lugn trots coronakrisen. Kvinna i halsduk ser in i kameran och ler. Bild: Yle/Johanna Ventus Korsnäs,kommundirektör

Ekonomiskt har följderna av coronaepidemin blivit drastiska, även för kommunerna. Även om hälsoeffekten varit marginell, har nedstängningen av samhället lett till stora bortfall av skatteintäkter.

Men beredskapen och utsikterna varierar i olika kommuner.

I många kommuner sitter tjänstemännen nu och räknar pengar för att presentera för de förtroendevalda och skissa upp ekonomiska planer för framtiden.

Stadshuset i Jakobstad
I Jakobstads stadshus ska man i dagarna informera de förtroendevalda om den ekonomiska utvecklingen Stadshuset i Jakobstad Bild: Nathalie Lindvall Strengbergs tobaksfabrik,stadshuset i jakobstad

Att regeringen i tisdags kom med en omfattande tilläggsbudget, som innehöll en pott på 1,4 miljarder euro till kommunerna kom välkommet

- Stödet är väldigt välkommet. Det värsta är skattebortfallet som kom väldigt plötsligt. Och för Jakobstads del är det stort. En dipp på sju miljoner är väldigt svårt att kompensera på egen hand, säger Gunilla Höglund, stadskamrer i Jakobstad.

Mindre sysselsättning

Även om grunderna för hur stödet fördelas mellan kommunerna är lite oklart ännu, har man Jakobstad en hyfsat god uppfattning om sin del av potten.

- Grovt taget räknar vi med 3-3,5 miljoner i stöd, vilket vi är mycket tacksamma för, säger Gunilla Höglund.

När hon studerat siffrorna från de gångna månaderna, kan hon konstatera att sysselsättningsläget i staden snabbt försämrades.

Till stor del till följd av permitteringar. Hur allvarliga följderna blir ekonomiskt för företagen i Jakobstad vet man ännu inte med säkerhet.

- Andelen arbetslösa och permitterade har ökat kännbart och skatteintäkterna sjönk med en halv miljon bara under en månad. Det är allvarligt, men sedan vet man ju inte hur snabbt näringslivet återhämtar sig, säger Höglund.

Korsnäs lyckligt lottade

Men även i kommuner som haft ett stabilt utgångsläge kom krisen objuden. I Korsnäs har man suttit på ett budgetöverskott, vilket gett en bättre beredskap för kärva tider.

Blåräv på en pälsfarm.
Korsnäs är mycket beroende av skatteintäkterna från den krisdrabbade pälsdjursnäringen. Blåräv på en pälsfarm. Bild: Mari Latva-Karjanmaa / Yle blåräv,pälsdjursuppfödning,pälsdjursuppfödare,Karleby

Enligt kommundirektören Christina Båssar har det varit tradition i kommunen att inte leva över sina tillgångar. Nu räknar man ändå med ett minus på en miljon euro i ökade utgifter och minskade intäkter.

- Visst är det allvarligt, men i Korsnäs har vi en bättre situation än många andra med ett tidigare överskott. Så jag är inte orolig för Korsnäs ekonomiska situation för de kommande fem åren, säger Christina Båssar.

Det svarta fåret bland de österbottniska kommunerna är Vasa, som redan tidigare utpekats som kriskommun.

Även om näringslivet i staden dragit bra, medför effekterna av pandemin ett stort gap i budgeten. Permitteringarna har varit utbredda och företagen beräknas bidra med allt mindre samfundsskatt under den kommande tiden.

Fruktar en andra våg

Nu planerar Vasa utifrån de ramar som finns - och håller tummarna för att den värsta krisen är över.

- Utgifterna har stigit, speciellt vårdkostnaderna, men värst drabbas vi av skatteinkomstbortfallet. Vi budgeterade för 300 miljoner euro i skatteinkomster, men räknar nu med 20 miljoner mindre. Stödpaketet kommer inte att täcka alla uteblivna inkomster, men det har en stor betydelse och hjälper oss ekonomiskt, säger Miia Äkkinen, som är ekonomi- och strategidirektör på Vasa stad.

För Vasas del handlar det nu om att lappa hålen i budgeten främst genom att spara och skjuta upp investeringar.

- Enligt senaste prognosen förlorar vi tre miljoner euro, men skulle behöva 13 miljoner för att täcka de kumulativa underskottet. Vi har diskuterat med Finansministeriet och även gjort egna åtgärder, som samarbetsförhandlingar och inköpsförbud. Så vi kommer att klara det, men det blir inte lätt, säger Äkkinen.

Hård vind vid Varlaxudden på Emsalö i Borgå
I Vasa är man rädd för en andra våg av epidemin. I Korsnäs sitter man lugn i båten. Hård vind vid Varlaxudden på Emsalö i Borgå Bild: Yle/ Stefan Paavola stormar,hav,Sjögång,vågor,skärgård,emsalö

Håller tummarna

Huruvida det kommer en andra våg av coronaepidemin, är det svårt att säga. I kommunerna är man väl medvetna om risken, men har ändå svårt att beräkna effekterna av ett sådant skräckscenario.

- Just nu måste vi jobba med de kalkyler vi har och hoppas att en andra våg aldrig kommer. Blir det så, får vi sätta oss ner och räkna om.

En skala 1-10?

I Korsnäs säger man sig sitta trygg i båten, även om blir kärvare tider framöver.

Christina Båssar säger att den här krisen inte verkar kunna dra mattan undan kommunens finanser. Värre är det i många andra kommuner.

I Jakobstad ser man inte läget som panikartat. På orosskalan ligger Jakobstad på 5-6, uppskattar Höglund.

- Lugnt är det inte. Men vi vill se till att vi kan trygga de kommunala tjänsterna även framledes. Och de statliga stöden kommer verkligt lämpligt för att hjälpa till i det här läget, säger Gunilla Höglund.

I Vasa är man snäppet mera dystra, speciellt ifall läget blir att man står inför en ny epidemivåg.

- Frågar du hur orolig jag är, så kanske åtta på en tiogradig skala. Men frågar du om osäkerheten, så svarar jag 10+, säger Miia Äkkinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten