Hoppa till huvudinnehåll

Havtorn producerar dunderbär – men busken kan också vara nyttig för våra hav

En kvist med orangea havtornsbär.
Havtorn binder kväve och fosfor. En kvist med orangea havtornsbär. Bild: Juha Silander/Yle havtorn

Flera spröda sticklingar har planterats ut på ett grönskande område mellan en åker och vass vid Pikisviken i S:t Karins. Professor Heikki Kallio kliver i det höga gräset och berättar ivrigt om sticklingarna.

- Lite senare ska de här små kvistarna bli stora havtornsbuskar, som ska minska avrinningen till Pikisviken, säger Kallio.

En havtornsplanta.
Den här plantan ska växa till en stor havtornsbuske. En havtornsplanta. Bild: Yle/ Nora Engström havtorn,fosfor,avrinningsområde,forskning,Åbo universitet,Pikis

Kallio är professor emeritus i livsmedelskemi och har varit intresserad av havtorn redan en längre tid, främst av bärets goda egenskaper för oss människor.

Forskning vid Åbo universitet har bland annat visat att det c-vitaminrika bäret kan gynna vår hjärthälsa och ha en positiv inverkan på att förhindra torra ögon eller torra slemhinnor i kvinnors underliv.

Men inte nog med det. Havtornen kan också hjälpa våra hav att må bättre.

Havtornsbuskar binder fosfor och kväve

Kallio leder just nu ett nytt forskningsprojekt vid Åbo universitet. Meningen är att ta reda på hur bra havtornsbuskar är på att samla upp näringsämnen och på att minska övergödningen i Skärgårdshavet.

En person intervjuar en annan person i ett strandområde med högt, grönt gräs.
Havtornsbuskarna har planterats nära vattendrag. En person intervjuar en annan person i ett strandområde med högt, grönt gräs. Bild: Yle/ Nora Engström havtorn,fosfor,avrinningsområde,forskning,Åbo universitet,Pikis,intervjuer,Yle Åboland

Under en veckas tid i maj har totalt drygt 3 000 havtornsbuskar planterats vid bland annat Pikisviken, Reso å och Bjärnå å.

- Havtornsbusken binder jord och tar fosfor och kväve ur marken. Det här leder till att en mindre mängd fosfor rinner ut i Skärgårdshavet, säger Kallio.

Meningen är att skörda både havtornsbuskar och vassen intill. Det är också ett sätt att röja bort näringsämnen.

Havtornsbuskarna är välbeprövade i Kina

Kallio är optimistisk över projektet. Idén till det här kommer nämligen från Kina, ett land som Kallio har besökt i 30 års tid. I Kina har havtorn använts redan under en längre tid för att minska erosion längs floder, säger Kallio.

Profilbild på professor Heikki Kallio.
Professor emeritus Heikki Kallio tror på havtornsbuskens egenskaper. Profilbild på professor Heikki Kallio. Bild: Yle/ Nora Engström havtorn,fosfor,avrinningsområde,forskning,Åbo universitet,Pikis,heikki kallio

Det tar flera år innan forskningsresultat kan presenterats och innan man vet hur stor effekt havtornsbuskarna har haft för vattendragen. Förhoppningen är att plantera ut fler havtornsbuskar och fortsätta med forskningen, och nu söker man finansiering för det här ändamålet.

Enligt Kallio finns det ingen risk för att havtornen skulle sprida sig okontrollerat på de områden där de planterats.

Ett vattendrag med vass och björkar.
Pikisviken i S:t Karins. Ett vattendrag med vass och björkar. Bild: Yle/ Nora Engström havtorn,fosfor,avrinningsområde,forskning,Åbo universitet,Pikis,vass,björk

- Havtorn kan inte kämpa mot rötter av träd. Därför växer den vid stränder, säger Kallio.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland