Hoppa till huvudinnehåll

Yles uppgifter: Sannfinländaren Juha Mäenpääs åtalsimmunitet kan hävas, bedömer experter som grundlagsutskottet hört

Riksdagsledamoten Juha Mäenpää (Sannf) intervjuas i riksdagen. Han har händerna i kors och han sitter vid ett bord och har en mikrofon framför sig.
Mäenpää nekar själv till brott. Riksdagsledamoten Juha Mäenpää (Sannf) intervjuas i riksdagen. Han har händerna i kors och han sitter vid ett bord och har en mikrofon framför sig. Bild: Karoliina Simoinen / Yle politiker,riksdagen,riksdagsledamöter,Sannfinländarna,Juha Mäenpää

Största delen av de experter som grundlagsutskottet har hört anser att den immunitet Juha Mäenpää (Sannf) åtnjuter kan hävas. Det rapporterar Yle Uutiset. Fallet gäller ett tal som Mäenpää höll i fjol där han liknade asylsökande vid invasiva arter.

Flera källor berättar för Yle att experterna ändå menar att det finns utrymme för tolkning, eftersom fallet juridiskt sett inte är alldeles glasklart.

Enligt experterna har riksdagen bestämmanderätt, men det finns argument både för och emot att häva åtalsimmuniteten.

Majoriteten av experterna är ändå av åsikten att riksdagen inte borde hindra en normal brottsprocess. Alltså kan det enligt dem vara möjligt att Mäenpääs immunitet hävs.

Ingen motsatte sig att häva immuniteten

Grundlagsutskottet hörde förutom riksåklagaren sex experter. Ingen av dem sa att åtalsimmuniteten inte borde hävas.

Enligt uppgifter till Yle tog inte professor i kommunikationsrätt Päivi Korpisaari ställning till varken att häva eller hålla kvar åtalsimmuniteten. Korpisaari är specialiserad på yttrandefrihet och kommunikation och arbetar vid Helsingfors universitet.

Grundlagsutskottet hörde också professorer i straffrätt; professor emeritus Mikael Hidén och professor Tuomas Ojanen vid Helsingfors universitet, samt professor Veli-Pekka Viljanen vid Åbo universitet.
Också Kimmo Nuotio och Sakari Melander, båda professorer i straffrätt vid Helsingfors universitet hördes.

Fallet blir prejudikat

Oftast följer grundlagsutskottet experternas enhälliga åsikt i sina lösningar. Grundlagsutskottet strävar också efter att undvika röstningar för att tolkningen av grundlagen inte ska politiseras.

I fallet Mäenpää är ändå utskottets bestämmanderätt större än vanligt. Grundlagsexperter har uttalat sig om att det ändå finns utrymme för tolkning trots att flera experter skulle godkänna att immuniteten skulle hävas.

En källa till Yle beskriver situationen som att man med goda motiveringar kan välja båda lösningarna, alltså att antingen häva immuniteten eller förespråka den.

Inom grundlagsutskottet funderar man också på ifall Mäenpää kunde ha uttryckt sig på något annat sätt i sitt omstridda tal.

Alltså ifall Mäenpää kunde ha sagt det han ville få sagt på ett sätt, utan att bli misstänkt för brott. Ifall det är möjligt, tyder det faktum att det finns alternativ på att häva immuniteten utan att begränsa riksdagsledamöters yttrandefrihet?

I praktiken blir utskottets lösning ett prejudikat i fråga om riksdagsledamöters yttrandefrihet och straffrättsliga ansvar för sina uttalanden. Grundlagen ger riksdagsledamöter en särställning.

Mäenpääs öde klarnar efter omröstning i riksdagen

Efter att förundersökningen blev klar slog polisinrättningen fast att det finns skäl för att misstänka att Mäenpää gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp, varefter polisen överlämnade ärendet till åklagaren för åtalsprövning.

För en månad sen stod det klart att riksåklagare Raija Toiviainen vill väcka åtal mot Mäenpää, ifall riksdagen häver Mäenpääs åtalsimmunitet.

Ärendet klarnar efter behandling i riksdagens plenum. Enligt grundlagen får en riksdagsledamot bara åtalas för ett yttrande i riksdagen om fem sjättedelar av riksdagen godkänner det.

Målet är att grundlagsutskottets bedömning av fallet ska vara klar i juni, så att riksdagen hinner rösta om att eventuellt häva åtalsimmuniteten före sin sommarpaus.

Sannfinländarna motsätter sig hävandet av immuniteten, och deras röster räcker för att fälla riksåklagarens yrkande.

Ifall inte fem sjättedelar röstar för att häva åtalsimmuniteten innebär det alltså i praktiken att riksåklagaren inte kan väcka åtal mot Mäenpää, oavsett vad grundlagsutskottet kommer fram till.

Mäenpää har själv nekat till brott.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Ylen tiedot: Perussuomalaisten Juha Mäenpään syytesuojan saa poistaa, arvioi valtaosa perustuslakivaliokunnan kuulemista asiantuntijoista skriven av Ari Hakahuhta. Artikeln är översatt av Josefin Flemmich.

Läs också