Hoppa till huvudinnehåll

Hundratals skarvbon förstörda i Pyttis - i Lovisa länsades skarvbon på ägg

skarvfågel
Skarven väcker ständig debatt och nu har skarvbon i Pyttis och Lovisa råkat illa ut (arkivbild). skarvfågel Bild: Yle/Mikael Kokkola mjk

Det är någon eller några människor som ligger bakom förstörelsen av skarvbon i Pyttis. Det är man säkra på vid Finlands miljöcentral. Också i Lovisa har mänsklig ilska över skarvarna märkts av den här våren.

- Omkring 200-300 skarvbon har förstörts i Pyttis yttre skärgård. Bona innehöll över 1 000 ägg som har söndrats, säger Pekka Rusanen, forskare vid Finlands miljöcentral.

Skarvägg hade kastats mot stenar, så det är klart fråga om en mänsklig handling, säger han.

En av holmarna hörde till en nationalpark

De förstörda bona upptäcktes i onsdags i samband med att en räkning av fågelbon pågick i trakten. Det är oklart när bona förstörts, men man utgår från att det hänt nyligen.

- Bona fanns på tre skär som ligger ganska nära varandra. En av holmarna hör till en nationalpark och landstigning på området är förbjuden. Dessutom är såklart alla fågelsamhällen skyddade under häckningstid.

Den person som upptäckte det inträffade har lämnat en begäran om utredning till polisen. Det är ändå rätt sällsynt att skarvbon förstörs i våra trakter, berättar Rusanen.

- Det har överlag varit rätt lugnt i Finska viken under de senaste åren. Mindre incidenter har rapporterats nästan varje sommar, men några större fall av sabotage har inte inträffat.

Man står med en kikare runt halsen vid Borgå å.
Pekka Rusanen är forskare vid Finlands miljöcentral (arkivbild). Man står med en kikare runt halsen vid Borgå å. Bild: Yle/Pontus Nyqvist forskare,Finlands miljöcentral,Pekka Rusanen

Ägg plockades bort från skarvbon

I fjol somras berättade Yle Östnyland att nästan 200 skarvbon hade förstörts i Borgå.

Förutom i Pyttis har skarvbon råkat illa ut i Lovisa under den senaste tiden.

- I Lovisa har ägg plockats bort i slutet av maj från skarvbon på två skär. Det är säkert andra som varit i farten där, eftersom ägg inte hade kastats omkring.

Pekka Rusanen säger att NTM-centralen i Nyland överväger att polisanmäla fallet, eftersom man är övertygade om att mänsklig aktivitet ägt rum också där.

Skarven är fridlyst

Enligt vad Pekka Rusanen erfar handlar det om ungefär 200 bon som länsats på ägg i Lovisaskärgården.

- Man undrar var skon klämde den här gången. Men det är svårt att få fast någon skyldig om det inte finns ögonvittnen.

Eftersom skarven är fridlyst kan man göra sig skyldig till naturskyddsbrott.

Räkningen av fågelbon pågår ännu. Det är därför för tidigt att säga om skarvbon på andra holmar i den östnyländska skärgården eller Pyttis skärgård har förstörts.

- Det tråkiga är att skarvarna i Pyttis och Lovisa häckade på marken och inte i träd. Om skarvarna inte vill återvända till samma fågelsamhälle nästa år kanske de söker sig närmare kusten och stugägarna.

Med andra ord kan följderna bli att skarvarna stör mycket mer än vad de hade gjort om de fått häcka i fred på några obebodda öar i den yttre skärgården.

Skarv i sitt bo, Vasa skärgård
Skarven upplevs som störande speciellt då den häckar längre in i skärgården (arkivbild). Skarv i sitt bo, Vasa skärgård Bild: YLE/Joakim Lax storskarv,skarvar (släkte),fåglar,skarv

Lov krävs för att åtgärda problem

Skarvstammen kan påverkas lagligt endast med ett undantagslov som NTM-centralen beviljat. Rusanen har inte hört att några lov skulle ha sökts eller beviljats för Pyttis- eller Lovisatrakten.

- Vanligtvis häckar skarvarna i Kymmenedalen i den yttre skärgården, där det inte finns så mycket havsörnar.

Speciellt i västra Finland, där havsörnen vunnit terräng, har skarvarna sökt sig undan havsörnen mot den inre skärgården.

Just nu finns inga siffror för hur stor stammen i Borgå, Lovisa och Sibbo ser ut. En nationell statistik med kommunvisa siffror presenteras i augusti.

- Eftersom alla bon inte är räknade kan vi inte säga om skarven har ökat. Nationellt har ändå inga stora förändringar i stammen skett under de senaste fyra åren. Den har varit rätt stabil.

Stora lokala skillnader i stammen

Det kan däremot finnas stora lokala skillnader i skarvstammen, säger Rusanen.

- I vissa kommuner kan stammen öka eller minska årligen. Och problem kan uppstå beroende på var skarven häckar. För problemområden har undantagslov sökts och även beviljats, till exempel längs västkusten.

Ett lov att åtgärda en skarvpopulation kan beviljas om fåglarna till exempel håller till i närheten av bosättning och luktolägenheter uppstår. Det är NTM-centralen i Egentliga Finland som är lovmyndighet.

- Det kan handla om att fåglarna får sjasas iväg före äggen läggs. Ibland kan lov att skjuta skarv beviljas till hösten på områden med fiskerinäring, men bara små mängder åtgärdas på det sättet.

Skarven utrotades mer eller mindre i Östersjöområdet i början av 1900-talet av skärgårdsbor som sysslade med fiske. Skarvarna återvände ändå till Sverige och Danmark på 1950-talet, men först 1996 till Finland.

Det tråkiga är att skarvarna i Pyttis och Lovisa häckade på marken och inte i träd. Om skarvarna inte vill återvända till samma fågelsamhälle nästa år kanske de söker sig närmare kusten och stugägarna.― Pekka Rusanen, forskare

- På grund av EU-direktiv kan inte stammen åtgärdas på vilket sätt som helst. Man kan endast ingripa på problemområden. Ganska bra kan myndigheterna i dagens läge avgöra var insatser behövs, men om den som söker lov är missnöjd över beslutet kan man alltid besvära sig, säger Pekka Rusanen.

Kymen Sanomat var först med att berätta om de förstörda boen i Pyttis.