Hoppa till huvudinnehåll

Inhemsk mat är sällan så inhemsk som vi tror – enligt forskare innehåller varenda produkt något importerat

Två män jobbar med en höbal framför en traktor.
Foderbalar plastas in för att de ska hålla över vintern. Plasten är en viktig importvara för jordbruket i Finland. Två män jobbar med en höbal framför en traktor. Bild: Riikka Pennanen / Yle jordbruksproduktion,köttboskapsgårdar,lantbruksföretagare

Modern matproduktion är beroende av importvaror, vilket innebär att vi inte är så självförsörjande i matväg som vi kanske lätt tror, skriver Yle Uutiset. Jordbruksarbetet görs i huvudsak med maskiner, vars reservdelar och bränsle sällan kommer från Finland.

– Man kan inte med säkerhet säga hur inhemsk maten är. Djurfodret produceras av inhemska frön genom att utnyttja växter som binder kväve och gödsel från den egna gården. Men arbetsmaskinernas reservdelar kommer i huvudsak från utlandet, säger Marjo Marttinen vid Pyyvin tila i Kangasniemi i Södra Savolax.

Arbetet vid jordbruk och bondgårdar görs i dag med maskiner och dem kan man inte använda utan bränsle.

– Per år går det åt 5 000–6 000 liter bränsle. Jag tror att det näst största importmaterialet är balplasten, säger Arto Karila vid Pyyvin tila.

Rehupaali traktorin etukuormaajassa
Traktorer behöver bränsle och råolja är en importvara. Rehupaali traktorin etukuormaajassa Bild: Riikka Pennanen / Yle jordbruksmaskiner,jordbruksproduktion,traktorer,fodermedel

Om en stor kris skulle stänga Finlands gränser och stoppa importen, skulle gården kunna verka normalt i cirka ett år. Mjölkproduktionen skulle sina betydligt snabbare, eftersom den ganska långt är automatiserad. Reservdelar till mjölkmaskiner, traktorer eller slåttermaskiner kan det snabbt bli brist på.

"Inte en enda produkt som är helt och hållet inhemsk"

I början av coronakrisen väcktes en oro om huruvida maten skulle räcka till då butikshyllorna snabbt tömdes av torrjäst, mjöl och burkvaror. Aktörer inom livsmedelsbranschen kom ändå snabbt med lugnande besked, Finlands självförsörjningsgrad när det gäller mat är upp till 80 procent.

– Det stämmer om man ser på hur mycket mat som produceras i Finland jämfört med konsumtionen, säger specialforskaren Marja Knuuttila vid Naturresursinstitutet.

Knuuttila har undersökt och räknat hur beroende av import livsmedelsbranschen i Finland är.

– Primärproduktionen är stabil, men vi har inte en enda produkt som är helt och hållet inhemsk.

Luonnonvarakeskuksen erikoistutkija Marja Knuuttila
Specialforskaren Marja Knuuttila vid Naturresursinstitutet uppmuntrar till att fundera vidare på hur man kunde producera mat helt och hållet utan importmaterial. Luonnonvarakeskuksen erikoistutkija Marja Knuuttila Bild: Jarkko Riikonen / Yle specialforskare

Knuuttila säger att hon gärna utmanar mänskor att fundera vilken mat som inte alls är beroende av import.

– Hittills har det bästa förslaget varit viltkött. Då borde man springa fast en älg och döda och flå den med bara händer. Köttet kunde man tillreda med hjälp av en eld som man gjort upp med käppar eller stenar.

Allt det här borde man naturligtvis göra utan skor och utan kläder, eftersom de också innehåller importmaterial.

Energibehovet hotar självförsörjningen

Energi är den största importvaran i Finland. Bränsle tillverkas i Finland, men råoljan som behövs finns inte här.

Majoriteten av den inhemska elen producerades i fjol med kärnkraft och bränslet för den importerades från utlandet. Knuuttila ser behovet av importerad energi som ett hot mot livsmedelsförsörjningen.

– Det skulle vara bra att fundera på bättre lösningar vad gäller trafikbränslen och elproduktionen. Det är utmanande och kräver forskning och utveckling, säger Knuuttila.

Susann Rännäri som är verksamhetsledare vid Förbundet för ekologisk odling föreslår att jordbruk ska bygga egna biogasanläggningar för att trygga energiförsörjningen.

– Om man väljer att gå den vägen skulle traktorer kunna tankas med gas och få el till ladugården, säger Rännäri.

Ekologisk odling ett alternativ

Också soja som används som djurfoder och ammoniak som används för gödsel är importvaror, säger Knuuttila.

Ett sätt för hur man kan minska behovet av importmaterial är att undvika industriell gödsel, det vill säga att man odlar mer genom ekologisk odling.

– Kärnan i ekologisk odling är växelbruk och att man är så självförsörjande som möjligt vad gäller gödslet, säger Susann Rännäri som är verksamhetsledare vid Förbundet för ekologisk odling.

Mies kaataa ämpäristä rehua karjalle
De här highland cattle- kossorna och -tjurarna äter inhemskt foder. Nötkreatur matas inte med soja, men soja finns på matsedeln för svin och broiler. Mies kaataa ämpäristä rehua karjalle Bild: Riikka Pennanen / Yle Highland cattle,nötboskap,husdjursgårdar,primärproduktion,jordbruksproduktion,köttboskapsgårdar

Helt självförsörjande vad gäller näringsämnen och gödsel är det svårt för ett jordbruk att bli, men i stället för att använda utländsk gödsel kan man använda inhemska alternativ. Dessutom kan soja bytas ut mot att odla bönor eller ärter som djurfoder.

Det finns alternativ, men oftast är det priset som avgår, säger Knuuttila.

– Gränserna är öppna, produkter importeras och exporteras och priserna är globala.

Ytterligare ett exempel på hur beroende den finländska matproduktionen är av utlandet är att många inhemska primärproducenter är beroende av utländsk arbetskraft.

– Det är också en stor beredskapsfaktor. Jordbrukaryrket kräver mycket kunskap och många färdigheter. En del av produktionen är redan beroende av utländsk arbetskraft. Riskerna skulle vara mindre om det fanns fler företagare som kan förbinda sig till yrket, säger Arto Karila som också jobbar som specialexpert vid lantbrukarnas rådgivningsorganisation ProAgria i Södra Savolax.

Artikeln är en förkortad översättning av Yle Uutisets artikel "Ruoan kotimaisuus on harhaa – Luonnonvarakeskuksen tutkija: "Meillä ei ole ensimmäistäkään tuotetta ilman tuontia" skriven av Riikka Pennanen. Översättningen gjordes av Saga Mannila.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes