Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Målar Sverige in sig i ett hörn med sin sparsamma EU-linje? Finland håller behörigt avstånd till de snåla EU-ländernas klubb

Rikhard Husu i en cirkel med svenska, danska och finska flaggan i bakgrunden.
Finland håller sig på behörigt avstånd från Sveriges och Danmarks "snålklubb", skriver Svenska Yles korrespondent i Bryssel Rikhard Husu. Rikhard Husu i en cirkel med svenska, danska och finska flaggan i bakgrunden. kolumnister

Dragkampen om EU:s jättelika återhämtningsfond blottlägger skiljelinjer mellan EU-länderna. Finland håller sig på behörigt avstånd från Sveriges och Danmarks "snålklubb", skriver Svenska Yles korrespondent i Bryssel Rikhard Husu.

Då den europeiska ekonomin ska räddas är summorna därefter.

Som bäst förhandlar EU-länderna om ett paket på 2 000 miljarder euro för att täcka EU:s utgifter under de närmaste åren.

I paketet ingår förutom ett förslag till sjuårig budgetram som går på 1 100 miljarder också en återhämtningsfond på 750 miljarder euro.

Fonden ska hjälpa länder som drabbats av coronakrisen att återhämta sig ekonomiskt.

Länder kluvna till delat ansvar

Jättelika penningsummor leder till jättelika bråk.

Motpolerna utgörs av hårt drabbade sydeuropeiska länder som kräver mer solidaritet och nordeuropeiska länder som håller hårt i plånboken.

Förutom pengar handlar dragkampen också om principer. Den planerade återhämtningsfonden skulle nämligen vara ett steg mot mer ekonomisk integration inom EU.

Nederländernas, Österrikes, Sveriges och Danmarks regeringschefer förhandlar med kommissionsordföranden Ursula von der Leyen och ordföranden för Europeiska rådet Charles Michel i Bryssel i februari.
Nederländernas, Österrikes, Sveriges och Danmarks regeringschefer förhandlar om EU-budgeten i Bryssel i februari 2020. Nederländernas, Österrikes, Sveriges och Danmarks regeringschefer förhandlar med kommissionsordföranden Ursula von der Leyen och ordföranden för Europeiska rådet Charles Michel i Bryssel i februari. Europeiska unionen

Vissa ser mer integration som en önskvärd utveckling medan andra skyggar för tanken att ta ansvar för andra länders hushållning.

Speciellt avogt inställda är fyra länder – Nederländerna, Österrike, Sverige och Danmark – som kommit att kallas den sparsamma fyran (eng: frugal four) på grund av sin strama hållning i ekonomiska frågor.

Sverige vill ha stram EU-budget

Gruppen har fått mycket uppmärksamhet eftersom de ekonomiska besluten inom EU kräver enhällighet. Att ett land är missnöjt räcker för att skjuta en kompromiss i sank.

Sett till folkmängden hör frugalerna till EU:s främsta nettobetalare. Det här innebär att länderna betalar in mer i EU:s budget än vad de får ut i form av bidrag och stöd.

Länderna vill inte att EU ökar sina utgifter eftersom man befarar att det här kan leda till att bördan för nettobetalarna blir ännu större.

Enligt Sveriges statsminister Stefan Löfven är det viktigt att det råder "ordning och reda i de europeiska finanserna och att storleken på EU:s budget ska hållas nere."

Sparsam linje får ris och ros

Den sparsamma linjen har stöd över partifältet i Sverige. Oppositionspartiet moderaterna uppmanar Löfven att driva en "stenhård" linje i förhandlingarna.

Samtidigt höjs röster som varnar för att Sverige och de andra sparsamma länderna kan måla in sig i ett hörn med sin hårdnackade inställning till att hjälpa andra länder.

En allvarlig man i övre medelåldern klädd i kostym ser in i kameran. Snett bakom honom finns Sveriges flagga.
Det finns en gräns för hur mycket mer rikare länder ska betala, anser Stefan Löfven. En allvarlig man i övre medelåldern klädd i kostym ser in i kameran. Snett bakom honom finns Sveriges flagga. Stefan Löfven,Sverige

Långvariga EU-journalisten Ylva Nilsson skräder inte orden i sin analys av Sveriges inställning till EU-budgeten och återhämtningsfonden.

"Sverigebilden är ohjälpligt skadad av den förhandlingstaktik regeringen kört i EU under coronakrisen. Trots det har statsministern inte uppnått någonting," skriver Nilsson i Expressen.

I Danmark ifrågasätter socialisterna och Radikale Venstre, båda stödpartier till den socialdemokratiska regeringen, om statsminister Mette Frederiksens tuffa EU-linje är befogad.

Radikale Venstres partiledare Morten Østergaard befarar att Danmark kan hamna på sidospår genom att endast tänka på sig själv.

Finland tuff förhandlare under eurokrisen

Danmarks och Sveriges inställning för tankarna till Finlands agerande i samband med förhandlingarna om andra stödpaketet till Grekland.

Dåvarande finansministern Jutta Urpilainen rönte uppmärksamhet med sin tuffa förhandlingstaktik som syftade till att säkra återbetalningen av de nödlån Finland beviljat.

Efter utdragna förhandlingar enades man om ett arrangemang där Finland som enda EU-land beviljades säkerheter i gengäld mot att medverka i stödpaketet.

Kuvassa on Jutta Urpilainen Ylen studiossa.
Jutta Urpilainen profilerade sig som en tuff förhandlare under sin period som finansminister. Numera är hon EU-kommissionär. Kuvassa on Jutta Urpilainen Ylen studiossa. Bild: Silja Viitala / Yle Jutta Urpilainen,Europeisk kommissionär,Europeiska unionen,EU,Finlands Socialdemokratiska Parti,vår,2020

Den inrikespolitiska pressen från de högerpopulistiska Sannfinländarna var en bidragande orsak till Finlands strama hållning i samband med eurokrisen.

Enligt Nordenforskaren Johan Strang sätter högerpopulisterna även i dag sin prägel på EU-debatten i de nordiska länderna.

– I Sverige är hotet från Sverigedemokraterna mindre men i Danmark är det nog en reell faktor. Jag tror det är något statsminister Mette Frederiksen hela tiden måste balansera, säger Strang.

Sätter sig Finland på tvären?

I förhandlingarna om återhämtningsfonden har Finland haft en mindre framträdande roll än under finanskrisen. Strålkastarljuset har snarare riktats mot den sparsamma fyran och dess krav.

Visserligen anser även regeringen Marin att återhämtningsfonden ska vara mindre till storleken och stödet ur krisfonden snarare borde komma i form av lån än bidrag.

Men de ståndpunkter regeringen enades om i går, torsdag, ska snarare ses som en utgångspunkt för fortsatta förhandlingar än ett ultimatum i förhållande till de övriga medlemsländerna.

Avgörande är nämligen inte vilka knäckfrågor Finland ställer det här skedet av förhandlingarna utan hur mycket politiskt kapital man är beredd att offra för att driva sin sak.

Tyskland öppnar för mer solidaritet

Av tradition har Finland stått nära Tyskland linje i frågor som gällt Europas ekonomi och eurosamarbetet.

I samband med eurokrisen kom Tyskland att ses som en av de främsta förespråkarna för den åtstramningspolitik som tillämpades i många krisdrabbade länder.

I samband med coronakrisen har Tyskland visat beredskap till nytänk till exempel genom att öppna för gemensam upplåning på EU-nivå.

Tysklands skiftande inställning lär avspegla sig på Finlands positioner i de fortsatta förhandlingarna om EU-budgeten om återhämtningsfonden.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes