Hoppa till huvudinnehåll

Ovanligt få döda i Finland hittills i år trots coronavåren – Sverige ensamt i Norden om höga dödstal

Grafik på överdödligheten i Norden år 2020.
Grafik på överdödligheten i Norden år 2020. Bild: Yle/Henri Salonen Grafik,mortalitet

I Finland dog färre personer än normalt under årets första veckor, men under våren dog aningen fler. Totalt sett är dödssiffrorna ändå lite under det normala.

Det förekom en viss överdödlighet i vårt land under våren. Fler personer än normalt dog alltså då, enligt dödsstatistiken.

Skillnaden stämmer bra överens med antalet rapporterade dödsfall som beror på covid-19, påpekar Seppo Koskinen som är forskningsprofessor vid hälsomyndigheten Institutet för hälsa och välfärd.

– De här talen är klart i linje med den information vi har om antalet coronadödsfall, som var cirka 300 i början av maj, säger han.

I Finland var överdödligheten tydlig under vecka 15 (6–12 april) och vecka 17 (20–26 april).

Då skedde cirka 12 procent respektive 10 procent fler dödsfall än normalt jämfört med medeltalet för de senaste fem åren. Det här visar en analys som Svenska Yle har gjort.

Graf som visar att överdödligheten i Finland var som högst vecka 15, då var den 12 procent.
Graf som visar att överdödligheten i Finland var som högst vecka 15, då var den 12 procent.

Under de övriga vårveckorna var skillnaden så liten att den faller inom den naturliga variationen, alltså för hur det brukar kunna variera från år till år.

Sammantaget verkar det ändå klart att det förekom överdödlighet under fler än två veckor. Överdödligheten var i medeltal fyra procent under våren (veckorna 10–19). Då dog cirka 460 fler personer än normalt.

Men om man tittar på hela året hittills så har aningen färre personer dött jämfört med normalt. Skillnaden är cirka en procent.

Mer om varför lite längre ned i artikeln.

Dödsfall per vecka i olika länder

Graferna visar antal dödsfall per vecka. Den röda linjen är år 2020 och de grå linjerna visar tidigare år. Veckan med störst överdödlighet 2020 jämfört med genomsnittet är markerad.

Källa: Eurostat, nationella statistikmyndigheter

  • 2020
  • 2015-2019, genomsnitt

I Danmark och i Norge har lite färre personer dött hittills i år, jämfört med normalt, men samtidigt sticker Sverige ut i den nordiska statistiken.

Överdödligheten i Sverige under våren var cirka 3 300 personer, eller 18,5 procent (veckorna 10–19).

Där var det knappt 2 600 fler personer än normalt som dog mellan början av januari och den 10 maj.

Karin Modig som är docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet säger ändå att man inte ännu vet hurdan effekten blir för hela året.

– Jag tycker man ska vara lite ödmjuk i analysen och också vänta ut en lite längre period, för vi kommer att se att vi kommer att gå tillbaka lite, och för att få en helhetsbild av året så kan det bli en lite annan bild. Men just nu så sticker det ut mycket och det är unikt, säger Modig.

Det var dessutom stora regionala skillnader i dödligheten i Sverige i våras.

Så var det också i Finland. Att det dog fler än normalt i Finland under våren var främst ett nyländskt fenomen. Under veckorna 10–19 var överdödligheten i resten av landet bara knappt 2 procent, jämfört med drygt 13 procent i Nyland.

Överdödligheten var så hög som 30 procent i Nyland vecka 17 (20–26 april).

Graf som visar att överdödligheten i Stockholms län varit 65 procent i Sverige men bara 13 procent i Nyland.
Stockholms län har mycket högre dödlighet än resten av Sverige. I Finland är överdödligheten nästan helt begränsad till Nyland. Graf som visar att överdödligheten i Stockholms län varit 65 procent i Sverige men bara 13 procent i Nyland.

Däremot är det klart att män drabbas hårdare. Så hur stor är könsskillnaden egentligen? Det har Modig räknat ut i en färsk vetenskaplig artikel för Sveriges del. Den är inte referentgranskad än.

– Dom har en högre överdödlighet än kvinnor. Medan männen som högst ligger ungefär på 75 procent överdödlighet så når kvinnorna knappt upp till 50 procent i de högsta åldrarna, säger hon.

Porträtt på Karin Modig
Karin Modig på det medicinska universitetet Karolinska institutet i Sverige. Porträtt på Karin Modig Bild: Karolinska institutet porträtt,karolinska institutet

Enligt Modigs beräkningar förkortades den beräknade livslängden i Sverige tillfälligt med tre år för män och två år för kvinnor under våren, på grund av coronaepidemin.

Vanligen har den förväntade livslängden förlängts med några få månader varje år, i takt med att folk lever hälsosammare och i allt tryggare omgivningar.

Influensor har stor inverkan

En bidragande orsak till att det totalt sett har skett färre dödsfall i år än normalt i Finland, Norge och Danmark är antagligen att det var en lugn influensasäsong. Det syntes som en viss underdödlighet i januari och februari.

Statistik över dödsorsaker saknas ändå i det här skedet.

Efter att Finland införde restriktioner i mitten av mars och folk uppmanades stanna hemma så ledde det till att spridningen av smitta också bromsades ned i vårt land, bedömer Seppo Koskinen på hälsomyndigheten.

– Influensaepidemin har hållits väl under kontroll eftersom restriktionerna som infördes för att få bukt med coronaviruset också har fungerat mycket väl mot influensan. Influensan har därmed inte orsakat alls så många dödsfall som vanligt, säger han.

Porträtt på Seppo Koskinen.
Forskningsprofessor Seppo Koskinen. Porträtt på Seppo Koskinen. Bild: Institutet för hälsa och välfärd porträtt,Institutet för hälsa och välfärd,thl

Just influensor har en relativt stor inverkan på hur många dödsfall som sker. Till exempel våren 2018, som var ett år med ovanligt många svåra influensafall, syns tydligt i dödsstatistiken – till och med mer än coronavåren 2020.

En orsak till det här var att vaccinet som användes inom den offentliga hälsovården inte var så effektivt den säsongen.

Året som helhet

Hur året 2020 som helhet kommer att se ut är svårt att veta i det här skedet. Koskinen påpekar att det finns faktorer som talar för att dödstalen kan stiga under resten av året, jämfört med normalt, och att det finns faktorer som talar för att de kan sjunka.

Han säger lite krasst att flera som är både gamla och sjuka och som dog i covid-19, skulle ha dött snart ändå, vilket kan innebära att det blir färre dödsfall än normalt under den kommande tiden.

– De har haft en lägre beräknad livslängd än sina jämnåriga och det är möjligt att en stor del av den skulle ha haft ganska lite tid kvar i livet, säger han.

Många har också av rädsla för coronaviruset låtit bli att vända sig till hälso- och sjukvården under våren, och vården har också annullerat en hel del patientbesök.

– Det kan leda till en motsatt trend. Om allvarliga sjukdomar som skulle kunna botas eller lindras inte upptäcks för att folk inte vänder sig till vården så kan det i värsta fall leda till fler dödsfall, säger han.

Dessutom finns det en risk för en andra coronavåg, och en sådan skulle antagligen driva upp dödsfallen igen.

Koskinen säger ändå att det står klart att de åtgärder Finland hittills har skridit till mot coronaviruset har fungerat väl.

– Både i mina och många andras ögon har den politik vi fört i Finland varit ganska framgångsrik när det gäller att hålla coronaepidemin i schack. Däremot har begränsningarna orsakat alla möjliga slags kostnader och problem, påpekar han.

Så här gjorde vi

  • Vi räknade ut överdödligheten, alltså hur många dödsfall det har förekommit i år jämfört med normalt. Vi valde att titta på de fem föregående åren i medeltal.
  • Källor var de nationella statistikmyndigheternas databaser samt den europeiska statistikmyndigheten Eurostat.
  • Perioden som granskades: veckorna 1–19.
  • Av de nordiska länderna valde vi att lämna bort Island för att samplet där var så litet.
  • För att visa på skillnaderna mellan Norden och övriga Europa så valde vi ut fyra övriga europeiska länder som har drabbats av coronaepidemin och hanterat den på olika sätt: Italien, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
  • För Italiens del slutar tidsserien vecka 17 och för Frankrike finns historisk data enbart för de två senaste åren.

Uppdaterad 8.6.2020 kl 10.05 med senaste siffrorna från Eurostat. -LL