Hoppa till huvudinnehåll

Sju av världen tio största döda marina zoner finns i Östersjön – tre åtgärder ska förbättra läget

Undervattensfoto på sjögräs
Insatser för att rädda Östersjön har satts in många gånger - ska det lyckas nu? Undervattensfoto på sjögräs Bild: Ainutlaatuinensaaristomeri Östersjön,Sjögräs

Skärgårdshavet som har den största biologiska mångfalden i hela Finland är under hårt tryck. De senaste 50 åren har näringsläckage från jordbruket lett till en ökad algblomning och stora, syrefria döda zoner.

Enligt National Geographic har mätningar av Nasa visat att sju av världens tio största döda zoner finns i Östersjön.

– Vi tar för givet att vi obegränsat kan utnyttja naturresurser utan att det spelar någon roll. Ofta tar naturen emot smällarna och fungerar som buffert, men förr eller senare blir det synligt att vi har gått för långt, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Efter midsommaren, då de flesta börjat sin semester, brukar havsytan täckas av ett giftigt blågrönt algtäcke. Orsaken till algblomningarna är att havet tar emot mer näring än det klarar av att omsätta. Havsbottnen kvävs och blir livlöst.

Krista Mikkonen, Vihr., Ympäristö- ja ilmastoministeri
Krista Mikkonen tror på miljövänliga åtgärder. Krista Mikkonen, Vihr., Ympäristö- ja ilmastoministeri Bild: Antti Kolppo / Yle Krista Mikkonen

Och takten verkar inte minska.

Årets våta och milda vinter, som förväntas bli ett allt vanligare fenomen, ledde till att vinterns tre månaders fosforbelastning på Skärgårdshavet var nästan lika stor som belastningen för hela rekordåret 2008.

Ungefär åtta procent av utsläppen i Östersjön beräknas komma från Finland och enligt en prognos från Finlands Miljöcentral kan klimatförändringen som värst öka fosforns urlakning från åkrarna i Skärgårdshavets avrinningsområden med 50 procent och kvävets med drygt en tredjedel fram till år 2060.

1. Minska avrinningen

Professor Kalervo Väänänen vid Åbo Universitet har intervjuat över 100 sakkunniga och politiker om Östersjön. På basen av dem har han sammanställt en åtgärdsplan i tre punkter som ska vända trenden.

Resultatet är en cirkulärekonomisk lösning och den första åtgärden är att hindra ytterligare gödning från att rinna ut i havet.

– Tillflödet upprätthåller och ökar övergödningen vilket leder till ett dött hav. Vi behöver öka och förbättra de metoder som redan finns, till exempel skyddszoner vid avrinningsområden och utvidga spridningen av gips på åkermark, säger Väänänen i en intervju om rapporten.

Blågröna alger i Östersjön.
Algerna är symptomet på Östersjöns sjukdom: övergödning. Blågröna alger i Östersjön. Bild: Centrum Balticum blågrönalger

I mars 2019 godkände regeringen ett understöd på 20 miljoner euro för insatser som ska minska övergödningen av Östersjön.

Men diverse miljonprojekt och initiativ för att rädda Östersjön har gjorts under flera årtionden - ska de lyckas nu?

– Det är helt klart att vi nu måste göra allt vi kan för att förbättra läget för Östersjön. Även om många insatser har gjorts så har tillståndet tyvärr inte förbättrats. Vi måste börja tänka cirkulär ekonomi. Det är slösaktigt på många sätt att låta näringsämnen rinna ut i haven, säger Krista Mikkonen.

2. Samla upp överlopps näringsämnen

I den andra åtgärdspunkten, som tydligare än andra punkter belyser cirkulärekonomin, är att samla upp överlopps näringsämnen från haven.

– Den biomassa vi tar bort kan vi tillverka till exempel ny gödsel av, eller framställa biogas. Om man lyckas få bort 500–1000 ton fosfor per år tror jag att det har en märkbar effekt på hur Östersjön mår redan inom några år, säger Väänänen.

Att optimera näringstillförseln och återanvända näring från havet torde enligt Mikkonen både vara en vinst för ekonomin, jordbrukaren och för miljön.

Hon tror att myndigheterna till en början behöver stöda företag som utvecklar tekniken för att samla in överlopps näringsämnen, men att det kan leda till stora affärsmöjligheter när man vet hur man ska göra.

– Mer och mer blågröna alger ger sämre förutsättningar att utnyttja området för rekreation och turism. De negativa ekonomiska konsekvenserna av ett förstört Östersjön är långt större än vad det kostar att åtgärda problemet i stället, säger hon.

Sex miljoner resenärer passerar skärgårdshavet varje år och 60 000 människor besöker skärgårdshavets nationalpark varje år.

3. Öka det inhemska fisket

Någon har kanske noterat nyheterna om Östersjöns unika torskbestånd som ganska snabbt tynat bort till en spillra av vad den en gång var. Torsken har spelat en viktig roll för ekosystemet i Östersjön eftersom den äter strömming och skarpsill.

Allt färre torskar ger utrymme för strömmingen och skarpsillen att bli fler. De i sin tur äter djurplankton, som då blir färre, och eftersom djurplanktonen då inte kan hålla nere mängden växtplankton så leder det till algblomning och bottendöd.

Som tredje åtgärd på listan står ett ökat fiske av vildfisk i Östersjön. För att det ska lyckas behövs en nationell strategi som uppmuntrar till ökat fiske och mer utveckling inom förädling och marknadsföring av den inhemska sillen och strömmingen.

silakka
Strömming anses vara hälsosamt och bra för miljön. silakka Bild: Pro Kala ry strömming

– Många av lösningarna har kommersiell potential. Till exempel tillverkar en av våra butikskedjor inhemska fiskbiffar av braxen med stor framgång. En fisk som tidigare inte ansågs ha mycket värde fick plötsligt det, säger Mikkonen.

Både Väänänen och Mikkonen förhåller sig optimistiska inför utmaningen att rädda Östersjön.

– Om vi lyckas med alla dessa åtgärder så tror jag att vi kan vända utvecklingen från ett döende Östersjön till ett innanhav där läget är bra redan till år 2029, säger Väänänen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland