Hoppa till huvudinnehåll

Miljardfyrverkeri av EU-kommissionen och ECB ska rädda den europeiska ekonomin - risken för ny eurokris finns ändå kvar

Eurosymbolen avspeglas i vatten utanför ECB-byggnaden
Massiva räddningsåtgärder ska rädda den europeiska ekonomin Eurosymbolen avspeglas i vatten utanför ECB-byggnaden Bild: EPA/DANIEL REINHARDT eurosymbol

Risken för en ny eurokris har minskat - EU-kommissionens återuppbyggnadsfond och den europeiska centralbankens stödköp är så pass massiva åtgärder.

Hotet om en ny eurokris finns ändå kvar.

Det tror Nordeas chefsanalytiker Jan von Gerich. Hotet kvarstår så länge som euroländerna inte klarar av att rätta till sina ekonomier genom politiskt svåra beslut.

- Absolut har euron varit i fara, men riskerna har minskat med dessa beslut. Det här borde skydda euron från en ny kris under de närmaste åren.

- Men utmaningarna kommer att hållas stora under de följande åren om man inte gör någonting åt skuldproblemen.

Risken för en ny eurokris finns fortfarande

- Riskerna har ändå minskat, främst tack vare ECB:s åtgärder, men också på grund av kommissionens återuppbyggnadsfond, säger von Gerich.

Nordea ekonomisti Jan von Gerich
Nordea ekonomisti Jan von Gerich Bild: Jyrki Ojala Nordea,banker,ekonomi,jan von gerich

750 miljarder euro till återuppbyggnadsfonden

Förra veckan meddelade EU-kommissionen att man vill skapa en återuppbyggnadsfond på 750 miljarder euro för att lindra på coronaepidemins ekonomiska följder.

Nordeas chefsanalytiker ser inte det enorma beloppet i sig som problematiskt, men hoppas på att största delen av pengarna kommer i cirkulation snabbt.

- Storleken i sig är inte problemet, men man borde få största delen av pengarna snabbare in i ekonomin.

- Det här skickar starka signaler om att man också på EU-nivå är redo att göra mera. Men många frågor är öppna.

- Om man jämnar ut summan på fyra år som EU-kommissionen sagt så blir summan mindre.

- Jag skulle själv se att man borde försöka få mera pengar i snitt till de närmaste två åren för det är då som pengarna behövs som mest, säger von Gerich.

Krav borde ställas på länder som får stöd

Det finns många öppna frågor kvar kring fonden som måste lösas för att inte problemen ska dyka upp på nytt.

Bland annat borde medlemsländerna komma överens om återbetalningen, där bland annat höjda medlemsavgifter och EU-skatter lyfts fram som alternativ.

Men von Gerich tycker man kan ställa krav på de länder som för stöd.

- Det största problemet är att enskilda länder inte har incitament att göra strukturella reformer i sina ekonomier.

Man borde starkare understryka att man får hjälp, men att det inte kan komma gratis. Av länderna som får hjälp borde man kunna kräva att de sätter sin ekonomi i sådant skick att de kan vara en del av unionen också på längre sikt.

- Länderna drar själva också nytta av det på sikt, men det tycks vara politiskt för svårt att genomföra dessa förändringar i länder som Italien.

- Om inte förändringarna görs är vi i samma kris igen om några år. Fonden löser inte underliggande skuldproblemen så mera sådana åtgärder behövs där.

Enligt planerna ska 500 miljarder delas ut som stöd till EU-länderna, och 250 miljarder ska ges som lån.

- Proportionen i fonden mellan stöd och lån är okej för mig om man förklarar lite bättre hur man dividerar summan mellan länderna.

- Nu talar man om att man delar enligt hur hög arbetslösheten var före coronakrisen, och hur fattigt landet är.

- Det har ingenting att göra med själva coronakrisen. Om man gör förbättringar här godkänner jag nog det att man ger en stor andel som stöd och inte bara som lån, säger von Gerich.

I preliminära uträkningar ser Finlands del av kakan ut att bli ganska mager, men trots det är fonden viktig för Finland.

- På längre sikt betalar Finland mera än man får tillbaka, men under de närmaste åren får Finland pengar vilket är viktigt.

- På kort sikt gynnas Finland trots att stödet är mindre än vad många andra länder får.

Europeiska centralbankens stödköp nu uppe i 1350 miljarder euro

Den europeiska centralbanken ECB:s ordförande Christine Lagarde meddelade på torsdagen att ECB utökar på sina stödköp med 600 miljarder euro.

Detta köpprogram ska hållas i kraft minst till slutet av juni 2021. Redan i mars berättade ECB om stödköp för 750 miljarder euro. Den totala summan stiger därmed till 1350 miljarder.

- Summan var kanske lite större än förväntningarna. Om man ser på inflationsprognoserna är man fortfarande så långt från ECB:s mål att ECB sannolikt tvingas till nya åtgärder i höst.

- I denna omgivning är centralbanken tvungen att göra mycket. Det positiva är att då det tar tid för regeringar och enskilda länder att komma med finanspolitiska åtgärder så kan ECB reagera snabbt.

- Det som centralbanken kan göra är att hindra en ny finanskris, men penningpolitiken är redan så lätt att det är svårt att göra så mycket ytterligare för ekonomin.

- I en sådan omgivning fungerar finanspolitiska åtgärder bättre, säger von Gerich.

Deflationsspöket skrämmer ECB

ECB:s målsättning är att få inflationstakten i närheten men lite under 2%.

Just nu ligger vi långt i från en sådan inflationstakt, och många har oroat sig för att Europa rentav kan hamna in i en giftig deflation med sjunkande prisnivå.

I en deflation stannar ekonomin upp då bland annat konsumenter och företag skjuter fram konsumtion och investeringar i väntan på lägre priser.

Frågan är om de senaste stödköpen är tillräckliga från att rädda Europa från en långvarig deflation.

- Det är en bra fråga. Det beror på hur det går för ekonomin och hur snabbt vi kommer ifrån coronaosäkerheten.

- Jag tror att vi ännu länge får leva med stor osäkerhet där deflationsriskerna är mycket större än inflationsriskerna. Också därför tror jag att ECB tvingas till nya liknande åtgärder senare, säger von Gerich.

Europeiska centralbankens huvudkontor i Frankfurt.
Europeiska centralbankens huvudkontor i Frankfurt. Bild: EPA/ARNE DEDERT ecb

Italien gynnas mest av åtgärderna

De olika EU-länderna är i helt olika behov av hjälp. Men det är framför allt de sydeuropeiska ländernas ekonomi som just nu oroar de europeiska beslutsfattarna allra mest.

- Det är delvis samma länder som drar nytta av både EU-kommissionens återuppbyggnadsfond och av ECB:s stödköp, men det finns ju länder som inte hör till euron som i proportion drar den största nyttan av kommissionens fond, säger von Gerich.

- Länder som Kroatien och Bulgarien drar i proportion till sin ekonomi mest nytta av EU-kommissionens fond, medan det bland euroländerna är Grekland och Italien som får den största nyttan.

- Ser man endast på ECB:s stödköp är det Italien med de största skulderna som gynnas mest.

ECB:s stödköp har inte samma betydelse för Finland som för de sydeuropeiska länderna.

- För Finland betyder det att staten kommer att få billiga lån ännu en lång tid.

- Generellt kommer räntorna att vara låga mycket längre än vad man ursprungligen trodde, vilket gäller både långa och korta räntor. Finland hade ändå redan tidigare fått billiga lån, så betydelsen blir inte så stor.

- Gällande exempelvis bostadslånen händer det inte heller mycket i en ränteomgivning under noll. Påverkan överlag i Finland blir därför klart mindre än i södra Europa, säger von Gerich.

Läs också

Nyligen publicerat - Ekonomi