Hoppa till huvudinnehåll

Pennsylvaniaforskare om demonstrationerna i USA: "Det finns beröringspunkter mellan det vi ser nu och 1960-talet"

Benjamin Toll är professor i statsvetenskap vid Wiles University i Pennsylvania.
Den politiska splittringen i USA är till och med värre än på 1960-talet, menar statsvetaren och biträdande professorn Benjamin Toll som Svenska Yle intervjuat. Benjamin Toll är professor i statsvetenskap vid Wiles University i Pennsylvania. Bild: YLE/Ville Hupa Wilkes-Barre,Pennsylvania,Wilkes University,Benjamin Toll

När demonstrationerna snart pågått i två veckor i USA, frågar sig många om USA är lika splittrat som – eller till och med mer splittrat än – i slutet på 1960-talet då det också kokade på gatorna i många städer.

Det har kokat på gatorna i USA i snart två veckor.

Demonstrationer har avlöst varandra efter att 46-åriga afroamerikanen George Floyd misshandlades till döds av en polis i Minneapolis i början av förra veckan.

Bilder och videoinspelningar som visar hur kravallutrustade poliser drabbar samman med demonstranter runtom i USA har vällt fram på sociala medier.

Demonstranter har krävt ett slut på polisvåldet. Många har krävt ett slut på det som upplevs vara strukturell rasism mot minoriteter - i synnerhet afroamerikaner - i det amerikanska samhället.

Vissa menar att spänningarna i USA inte varit lika stora sedan 1960-talet.

''Dessvärre utnyttjar vissa människor protesterna för att skapa oroligheter och våld''

Det är tidig morgon lokal tid när trebarnspappan Benjamin Toll tar emot ett videosamtal hemma i Harvey Lake, en småstad i nordöstra Pennsylvania.

– Det finns absolut vissa beröringspunkter mellan det vi ser nu och 60-talet, säger Benjamin Toll.

Toll är biträdande professor och forskare i statsvetenskap vid Wilkes University, ett privat universitet i nordöstra Pennsylvania. Jag har kontaktat honom för att diskutera den gångna veckans utbredda demonstrationer runtom i USA.

Vi ska återkomma till de historiska parallellerna.

Men först frågar jag Toll hur han tolkar protesterna. Vad handlar det om i grund och botten?

– George Floyds död gav upphov till protesterna. Men på sätt och vis är det inget nytt som vi ser. Afroamerikaner har behandlats orättvist i generation efter generation i USA. I den meningen är det här bara ännu en upprepning av en lång historia av orättvisor.

Joukko ihmisiä osoittaa mieltään New Yorkissa.
Demonstranter i New York i slutet av maj 2020. Joukko ihmisiä osoittaa mieltään New Yorkissa. Bild: Justin Lane / EPA New York,USA,polisbrutalitet,demonstrationer,George Floyd,Minneapolis

Bilden som förmedlas från demonstrationerna är inte helt entydig. Rapporter gör gällande att den stora majoriteten av demonstranterna är fredliga. Men vissa protester har eskalerat till öppna konfrontationer mellan polisen och demonstranterna. Vandalism, skadegörelse och våld har förekommit.

– Min tolkning är att majoriteten av människorna är ute för att protestera mot genuina orättvisor. Det är helt klart väldigt många afroamerikaner som demonstrerar och det sker inte bara i större städer utan överallt, också här i Pennsylvania.

– Dessvärre finns det alltid folk som utnyttjar protesterna för att skapa oroligheter eller våld, säger Toll.

Vem är det som demonstrerar i USA just nu?

President Trump och vissa republikaner har anklagat Antifa för oroligheterna. Antifa är en löst sammansatt rörelse utan ledare eller tydlig struktur.

Presidenten har velat terrorklassa rörelsen men amerikanska experter menar att det kan vara svårt att hitta grund i lagen för att verkställa en sådan klassificering.

– Antifa-demonstranter ställer sig fientligt till polisen och har säkert upplevt demonstrationerna som en möjlighet att befrämja sina mål, även om målen inte är de samma majoriteten av demonstranterna, säger Jonathan Greenblatt, chef för organisationen Anti-Defamation League, till tidningen New York Times.

Organisationen arbetar mot antisemitism och extremrörelser.

Valkoisen talon edustalla osoitettiin maanantaina mieltä poliisiväkivaltaa vastaan.
Demonstrationer framför Vita huset har ägt rum vid flera tillfällen denna vecka. Valkoisen talon edustalla osoitettiin maanantaina mieltä poliisiväkivaltaa vastaan. Bild: SAMUEL CORUM/ EPA Vita huset,Fallet George Floyd

Greenblatt påpekar att bilden av demonstrationerna är mångfacetterad och att all vandalism inte kan tillskrivas en gruppering.

Myndigheter i Minnesota misstänker också att högerextrema vit makt-grupper infiltrerat vissa demonstrationer.

– Vi vet med säkerhet att såväl högerextrema som vänsterextrema agitatorer deltagit i demonstrationerna, säger professor Brian Levin vid University of California.

Levin är chef för enheten Center for the Study of Hate and Extremism som undersöker extremrörelser i USA.

''I USA utgår man ifrån att polisen alltid agerar i god tro''

Bland George Floyd-demonstranterna finns en ilska över polisvåldet, som länge varit ett problem i USA.

Vad beror det på att problemet verkar fortgå?

Orsakerna är flera, menar Toll.

– Polisväsendet är till stora delar en lokal angelägenhet. Städer och delstater har stort rörelseutrymme när de bygger upp sina lokala rutiner.

– Men på ett allmänt plan vet vi att polisen använder sig av rutiner som uppmuntrar till användning av våld i vissa situationer.

oukko mellakkapoliiseja on metalliaidan takana ja suihkuttaa kyynelkaasua. Mielenosoittaja seisoo etualalla.
Polisvåldet har återigen väckt stark debatt i USA. oukko mellakkapoliiseja on metalliaidan takana ja suihkuttaa kyynelkaasua. Mielenosoittaja seisoo etualalla. Bild: Craig Lassig / EPA Minneapolis,Minnesota,USA,polisbrutalitet,demonstrationer

Polisen har också en stark position i rättssystemet. Utgångspunkten är att polisen alltid agerar i allmänhetens intresse.

– I USA utgår man ifrån att poliser alltid agerar i god tro, vilket ger polisen betydande makt. Det innebär att att man ofta måste bevisa att polisen avsiktligt överskridit sina befogenheter för att väcka åtal.

En viktig orsak är också principen om ett ''rimligt hot'' som väger tungt i lagstiftningen.

Förenklat handlar det om att en polis har rätt att använda dödligt våld mot en person som bedöms utgöra ett hot mot polisens liv eller mot en annan oskyldig persons liv.

1960-talet var oroligt – men de politiska motsättningarna är ännu värre idag

De pågående demonstrationerna har snabbt fått en politisk prägel i det politiskt tudelade USA.

Medan demokrater med bred uppslutning uttryckt sitt stöd till demonstranterna, har republikaner med president Donald Trump i spetsen framfört ett budskap som betonar vikten av att sätta stopp för oroligheterna och vandaliseringen.

– Det är en märklig situation vi ser i USA just nu. Som om rollerna vore omvända.

– När vi nyligen hade strikta restriktioner med utegångsförbud, så var det den ena delen av det politiska spektret som talade om att ifrågasätta statsmaktens och myndigheternas rekommendationer. Nu verkar det nästan vara tvärtom.

Nu menar alltså vissa att USA är i ett upplösningstillstånd som påminner om kravallerna i slutet av 1960-talet, då Vietnamkriget delade åsikterna samtidigt som medborgarrättsrörelsen krävde lika rättigheter för alla i USA, framför allt afroamerikaner.

Medborgarrättsaktivisten Coretta Scott King bär ett ljus i en stordemonstration mot Vietnamkriget den 15 oktober 1969 i Washington DC.
Medborgarrättsaktivisten Coretta Scott King håller upp ett ljus vid en stordemonstration den 15 oktober 1969 i Washington DC. Scott King var gift med medborgarrättskämpen Martin Luther King jr. Medborgarrättsaktivisten Coretta Scott King bär ett ljus i en stordemonstration mot Vietnamkriget den 15 oktober 1969 i Washington DC. Medborgarrättsrörelsen,USA,Coretta Scott King

President Donald Trump vill framhäva sig som presidenten som står för lag och ordning. Han har på sitter twitterkonto bland annat använt uttrycket ''Silent majority''.

Uttrycket populariserades av presidentkandidaten Richard Nixon i samband med hans presidentvalskampanj 1968. Nixon menade att den stora majoriteten av amerikanerna inte deltog i demonstrationerna som då pågick.

– Oroligheterna var utbredda på 60-talet och många minns till exempel kravallerna i samband med demokraternas partikonvent i Chicago år 1968, säger Benjamin Toll.

Men det finns en skillnad som gör att dagens politiska spänningar framstår som mer svårlösta, menar Toll.

– Det fanns en kompromissvilja på 1960-talet mellan politiker, säger Toll och kommer med ett exempel.

– Martin Luther King mördades i april 1968. Inom en vecka efter mordet hade de två partierna enats för att kunna driva igenom medborgarrättslagen Civil Rights Act.

– Det känns som något som inte kunde hända inom USA:s politik i dag. Vi är alltför oeniga. I den meningen är jag pessimist, säger Toll.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes