Hoppa till huvudinnehåll

Kolumn: Både covid-19 och Black Lives Matter visar att vi behöver förändra vårt sätt att tänka

På bilden syns författaren och journalisten Minna Salami iklädd en svart tröja och med två snäckhalsband runt halsen. Minna tittar rakt in i kameran
Minna Salami är författare, journalist och driver bloggen MsAfropolitan. På bilden syns författaren och journalisten Minna Salami iklädd en svart tröja och med två snäckhalsband runt halsen. Minna tittar rakt in i kameran Bild: Alan Howard Minna Salami

Journalisten och författaren Minna Salami skriver om den paradoxala verkligheten vi lever i där gatorna ekar tomma samtidigt som de fylls av människor som protesterar mot rasism.

Efter månader av hemmaisolering var det nog många som undrade om vi någonsin skulle samlas i stora grupper igen.

Svaret kom snabbare än väntat, då några av de största demonstrationerna i modern historia ägde rum den här veckan, efter George Floyds brutala död i Minneapolis USA.

Hundratusentals människor runt om i världen lämnade sina hem och tog till stadens gator för att demonstrera mot polisvåld och rasism.

För att nämna några städer ordnades det demonstrationer i London, Köpenhamn, Paris, Sydney, Abuja, Rom, Kapstaden och naturligtvis över hela USA.

Att det var rasism som skulle bli orsaken till att människor valde att strunta i hemmaisolering var oväntat, men inte förvånande.

För vilken annan fråga än ras skulle kunna väcka så mycket känslor - frustration, förtvivlan och ilska samt motståndskraft, beslutsamhet och mod.

Tre stycken demonstranter som bär ansiktsmask.
Demonstrationer mot rasism och polisbrutalitet har ordnats på många håll i världen, även i Helsingfors ordnades en demonstration. Tre stycken demonstranter som bär ansiktsmask. Bild: Sara Silvennoinen / Yle Black Lives Matter

Institutionaliserad diskriminering

När den afroamerikanska författaren W.E.B. Dubois år 1903 skrev att "problemet med det tjugonde århundradet är problemet med färglinjen - förhållandet mellan de mörkare och de ljusare raserna av människor i Asien och Afrika, i Amerika och öarna i havet", fick han bara en sak fel.

”Problemet med färglinjen” är tyvärr också problemet under det tjugoförsta århundradet.

Det vill säga det, tillsammans med könsdiskriminering, miljöförstörelse, homofobi, klassism, funkofobi, transfobi, överkonsumtion, heteronormativitet och avkolonisering.

Har det någonsin funnits en annan tid då mänskligheten samtidigt varit så påverkad av institutionaliserad diskriminering och motsatt sig den så?

Inte ens hippietiden med sina utopiska blinda fläckar kan tävla med vår tids anti-etablissemangsstämningar.

Tid av motsägelser

Eftersom vi har förmågan att vara efterkloka är vi medvetna om att ögonblick då man kan åstadkomma revolutionära framsteg drabbas av blinda fläckar, som under 1960-talet.

Det här betyder att vi måste vara särskilt uppmärksamma i vår nuvarande situation.

Det här är svårt eftersom världen är mer motsägelsefull än någonsin.

Världen är både globaliserad och nationalistisk. Den är både till synes ledarlös men styrs också av oligarker.

Det här är en spöklik kollision mellan frånvaro och närvaro

Det finns mer information än någonsin tidigare, men ändå är felinformation mycket utbrett. Oavsett vilken brännande fråga vi överväger, har den i sig en motsägelsefull karaktär.

Ingen samtida händelse synliggör den paradoxala verkligheten vi lever i bättre än de senaste veckorna.

Å ena sidan är människoliv förhållandevis frånvarande på gatorna på grund av covid-19. Å andra sidan, fylls gatorna av närvaro av folkmassor som säger: "Ingen rättvisa, ingen fred". Det här är en spöklik kollision mellan frånvaro och närvaro.

På bilden syns en stor samling sjukhusanställda som gått ner på knä för att visa sitt stöd för de antirasistiska demonstrationerna. Personerna står en bit ifrån varandra iklädda ansiktsskydd.
Anställda på ett sjukhus i New York gick ner på knä den 5 juni för att visa sitt stöd med Black Lives Matter-demonstrationerna. På bilden syns en stor samling sjukhusanställda som gått ner på knä för att visa sitt stöd för de antirasistiska demonstrationerna. Personerna står en bit ifrån varandra iklädda ansiktsskydd. Bild: CJ Rivera/Everett Collection/All Over Press Black Lives Matter

Fast i gamla tankespår

Under dessa diametralt kontrasterande tider behöver vi tydlighet. Vi bevittnar i grunden kollapsen av ett gammalt system som bygger på uppdelning; i vit överlägsenhet, patriarkatet, människans herravälde över den naturliga världen, imperialismen och så vidare, men vi är fortfarande fast i det gamla tänkandet som understödde dessa system.

Vi behöver ett nytt sätt att tänka som kan producera lösningar för att mildra våra motstridiga verkligheter.

Vi har länge tytt oss till en rigid logik av separation och hierarki för att lösa problem. Det här sker rakt framför våra ögon med den amerikanska presidenten Donald Trump som intensifierar den militariserade reaktionen mot demonstranter som skapar en atmosfär av konfrontation och våld.

Samtidigt kräver allt fler att polisen avskaffas.

Ändå kan den här begynnande sociala revolutionen, som de flesta tidigare revolutioner, inte bara handla om grupper som sluter sig samman för att kräva systemisk förändring.

Det som krävs är inte bara bättre rättssystem, ökad representation och förändrade institutioner. Sådana strukturella förändringar är grundläggande.

Det som är ännu viktigare om vi en gång för alla får ett slut på rasismens pandemi, istället för att enbart "socialt distansera" oss från den, är att förändra våra illusioner om vilka vi är i första hand.

I grund och botten handlar det om att vi först måste ändra historien om strukturen för att kunna ändra själva strukturen.

På bilden syns en knuten hand i förgrunden, i bakgrunden syns flera människor som håller upp en knuten näve och håller i plakat. Många är iklädda ansiktsskydd.
De antirasistiska demonstrationerna som ordnats den senaste tiden är de största i modern historia, skriver Minna Salami. På bilden syns en knuten hand i förgrunden, i bakgrunden syns flera människor som håller upp en knuten näve och håller i plakat. Många är iklädda ansiktsskydd. Bild: EPA-E​FE/LUCA ZENNARO Black Lives Matter

Kollektiva berättelser

Det finns många element att tänka på när det gäller att utveckla nya kollektiva berättelser.

Det finns också många tillvägagångssätt för sådana ansträngningar. Men en sak som är central för framtida strategier är att de behöver sammanfoga världar.

För att ta itu med den här krisen av motsägelser behöver vi berättelser som tar upp det motstridiga i vårt samtida samhälle genom att belysa hur de hänger ihop.

Känner du dig säker när du skyddas av någon som har blod på sina händer?

Detta är komplicerat arbete, men det är avgörande att människor ser att de är i ett ömsesidigt förhållande, en del av ett ekosystem där systemisk ojämlikhet minskar livskvaliteten för alla.

Kan någon, av någon ras, lita på ett rättssystem som är uppenbart kriminellt? Känner du dig säker när du skyddas av någon som har blod på sina händer?

Svarta människor är måltavlan, men mordet på George Floyd är ytterligare ett bevis på att ingen är säker när den underliggande strukturen är orättvis.

Sociala relationer behöver ändras

Det här tillvägagångssättet innefattar utveckling inåt och utåt. När allt kommer omkring är rasism inte bara resultatet av uttalade fördomar utan också av outsagda fördomar som individer har om svarta människor.

Precis som du inte kan omvandla explicit partiskhet utan att förstå historiska strukturer, kan du inte omvandla implicit partiskhet utan inre reflektion.

De som försöker förhindra och förstöra framsteg motverkar en världsbild som sammanflätar flera verkligheter. Tyranner har alltid förstått att ju mer fragmenterade människor är, desto lättare går de att manipulera.

En ung pojke betraktar en graffitimålning på Senatstorget i Helsingfors.
Strukturell rasism minskar livskvaliteten för alla och därför måste den bekämpas, skriver Minna Salami. En ung pojke betraktar en graffitimålning på Senatstorget i Helsingfors. Bild: Sara Silvennoinen / Yle graffiti,Black Lives Matter,demonstration

Häri ligger möjligheterna för detta ögonblick i historien. Det är ett rop att förändra hur vi förhåller oss till varandra i första hand.

För när sociala relationer förändras, förändras samhället - eftersom samhället består av sociala relationer.

Jag blir upplyft av att se människor av alla etniciteter och bakgrunder ta ställning (eller gå ner på knä) för att visa solidaritet med svarta människor.

Jag har skrivit och talat om ras och svarthet i över ett decennium och kunde aldrig ha föreställt mig ett så kraftfullt ögonblick av sammanhållning som detta.

Men om vi inte komplicerar alla former av svartvitt tänkande (avsedd ordlek) är jag inte övertygad om att varken covid-19 eller Black Lives Matter-demonstrationerna kommer leda till att vi sträcker oss utöver det bestående.

Dessutom måste vi uppsöka nya idéer och vägra att anpassa oss till gamla sätt.

Kolumnen är skriven för Svenska Yle, på engelska. Översättning av Jenna Emtö.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje