Hoppa till huvudinnehåll

Arkitekt i Jakobstad: "Intressant att se vad coronaviruset gör med småstäderna"

Ann Charlott Hästö
Ann Charlott Hästö, arkitekt i Jakobstad. Ann Charlott Hästö Bild: Yle/Mikaela Löv Jakobstad

Arkitekten Ann Charlott Hästö i Jakobstad säger att det blir intressant att se hur coronakrisen påverkar småstäderna. Stora kriser påverkar hur vi lever och bor och hur vi planerar våra städer.

Vad händer med småstaden när storstäderna växer mer än någonsin och småstäderna tappar invånare? Till och med 80 procent av befolkningen förutspås flytta till de största städerna, men kan coronan vända trenden?

- Nu märker de som bor i stora städer, som i Spanien, där man bor tätt och inte ens alltid har en balkong hur tufft det är att vara instängd. Det krävs mycket, inte minst mentalt att bo så, så det blir intressant att se den utvecklingen, säger Hästö.

Innan coronakrisen trodde Ann Charlott Hästö att småstäderna blir platser dit man reser för att lugna ner sig, få ombyte och frisk luft. Men coronapandemin har lyft fram betydelsen av natur och frisk luft.

Katastrofer påverkar vår stadsplanering

Hästö säger att de stora skeendena i världen påverkar hur vi bygger och bor. Efter 9/11 så lyftes trygghet fram som ledord när det gäller akritektur och stadsplanering.

Nu pratar stadsplanerarna om sundhet och hälsa.

Hästö säger att betydelsen av grönområden lyft fram, och inte bara stora parker utan också mindre områden, dit man kan söka sig för att få avskildhet.

- Det blir viktigt att få vistas ute, både boendemässigt och stadsmässigt. Att kunna sitta på sin balkong och att kunna vädra sin lägenhet, säger Hästö.

Jakobstads centrum.
Jakobstads centrum. Bild: Yle/Mikaela Löv Jakobstad

Grönska och odling i städerna

I våras innan coronapandemin var Hästö en av ledarna för ett arkitektur- och miljöprojekt i Jakobstads svenska och finska gymnasium. De unga studerande lyfte också fram vikten av grönska i centrum och möjligheten att kunna odla själv.

- Jag tror att vi nu verkligen inser naturens terapi, under coronapandemin har vi sökt oss ut till naturen och havet. De här elementen måste vi ta in i stadsmiljön ännu mera än tidigare, säger Hästö.

Men för att bli en attraktiv småstad räcker det inte att snegla på andra säger Hästö. Istället måste man odla sin särart och lyfta fram sina styrkor.

- Ännu mera än tidigare tror jag att vi behöver hitta vår identitet som stad. Vad är det vi har i Jakobstad, Nykarleby eller Karleby? Det ska vi ta in i vår stadsmiljö för att bli unika. Vi behöver inte se ut som alla andra, säger Hästö.

Arkitekt Ann Charlott Hästö.
Arkitekt Ann Charlott Hästö. Bild: Yle/Mikaela Löv Jakobstad

Viktigt att skapa mötesplatser

Men om centrum i en stad känns livlöst, var ligger felet? Kan man planera in liv i en stad? Hästö säger att de studerande i gymnasiet lyfte fram vikten av att vara människa, att få möta varandra.

- Vart ska man gå för att träffas? Det måste finnas platser för möten på en offentlig plats. Det märktes tydligt att mötesplatser var något som som de unga önskade sig.

När Hästö frågade de studerande vad som skulle få dem att flytta tillbaka till hemstaden efter att de rest bort för att studera så lyfte de unga fram trygghet, släkt och vänner och möten.

- Bara två av trettio svar berörde handel, det var intressant att se. Där ser man att mötet med människor i olika åldrar är väldigt viktigt.
Men jag tror också att det behövs bibliotek, biografer och museer, säger Hästö.

Hästö tror inte att biografer och bibliotek kommer att försvinna eller bli ointressanta, men de behöver anpassas till dagens livsstil.

Hästö säger att coronan också visat på hur viktigt det är att träffa andra utanför den närmaste familjen, även om det är bra att få tid tillsammans där hemma.

- Man behöver få dela, ge och ta, och det är just det är det som sker när vi möter varandra.

Människor på gågatan i Jakobstad.
Människor på gågatan i Jakobstad. Bild: Yle/Mikaela Löv Jakobstad,gågatan i jakobstad

Kollektiv och små lägenheter

Ensamhet har blivit ett folkhälsoproblem och inom arkitekturen och stadsplaneringen försöker man lösa detta dilemma på två sätt, genom kollektivt boende med gemensamma utrymmen och genom att skapa mindre bostäder som är förmånliga.

Alla vill eller kan inte heller vara husägare och för den som flyttar till småstaden måste det finnas bostäder att hyra. Inte minst för den som flyttar efter arbete behöver det finnas hyresbostäder.

- Att staden själv har lägenheter att hyra ut är ett fantastiskt koncept. Det är ett smart drag att Jakobstad bygger fler bostäder, dessutom är det som byggs arkitektoniskt snyggt, man får komma till en stad som faktiskt satsat på boende, säger Hästö.

Sära inte på åldergrupper

Men det är inte bara unga och inflyttare som behöver bostäder. Även den äldre befolkningen behöver bostäder som passar deras behov säger Hästö.

- Det bästa och förmånligaste för alla är ju om äldre kan bo hemma, så länge de klarar sig själva. Då behöver det vara nära till service och till grannar i olika åldrar, man ska inte sära på åldersgrupper, säger Hästö.

Att bygga äldreboenden utanför centrum där de äldre kanske inte ens får välja sin rumskompis är fullständigt gammaldags och passé säger Hästö.

- Man måste få välja själv, även när man blir äldre. Den friheten tycker jag ofta tas ifrån dem, säger Ann Charlott Hästö.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten