Hoppa till huvudinnehåll

Coronakrisen splittrade Tyskland – förbundsländerna i förarsätet när man tacklar krisen

En gatubild med tre kvinnor som alla bar munskydd. En kvinna ses från sidan där hon står och väntar på spårvagnen. Bredvid henne går en kvinna med en rollator med ansiktet mot kameran. I bakgrunden en tredje kvinna på väg mot hållplatsen.
Delstaterna går sina egna vägar och för tillfället är Tyskland ett enda stort lapptäcke av olika regler för att förhindra spridningen av viruset. En gatubild med tre kvinnor som alla bar munskydd. En kvinna ses från sidan där hon står och väntar på spårvagnen. Bredvid henne går en kvinna med en rollator med ansiktet mot kameran. I bakgrunden en tredje kvinna på väg mot hållplatsen. Bild: /All Over Press Tyskland,Dresden,Sachsen

Fortsatta restriktioner här, mer coronalättnader där. I Tyskland har hanteringen av den pågående coronakrisen ställt de tyska delstaterna i centrum av det politiska skeendet.

Förbundskansler Angela Merkel kan i det här skedet inte göra mycket annat än att följa med vad som händer runtom i landet.

Planerna väcker hård kritik. I början av juni planerar Thüringen att som första tyska delstat slopa en del av de grundläggande coronarestriktioner som man i Tyskland har enats om.

I stället för förbud och regler vill man att var och en själv ska ta ansvar för sitt handlande.

Samtidigt som planerna väcker bestörtning på andra håll i landet är de beskrivande för situationen i Tyskland.

Från första stund har hanteringen av coronakrisen präglats av att delstaterna går sina egna vägar och för tillfället är Tyskland ett enda stort lapptäcke av olika regler för att förhindra spridningen av viruset.

Viljan att komma överens om en gemensam linje verkar dessutom ha försvunnit helt under de senaste dagarna och veckorna. Situationen präglas också av allt mer stridigheter. Dels strider vissa delstater med staten, dels strider man sinsemellan.

– Egentligen har delstaterna makt också i alla andra sammanhang, men de utnyttjar sällan sin makt så tydligt som man nu har gjort i coronakrisen, säger professor Roland Sturm.

Sturm har skrivit en bok om tysk federalism.

– För första gången på länge har delstaterna nu utnyttjat det spelrum man har och på förbundsnivå har man ingen möjlighet att lägga sig i hur delstaterna väljer att gå till väga, fortsätter Sturm.

Bygger på samarbete

Att Tyskland är en federal stat märks tydligt i vardagen. Varje delstat har till exempel sitt eget polisväsende och det mesta som rör till exempel skola och utbildning ligger på delstaternas bord.

Den tyska federalismen bygger ändå på ett långtgående samarbete mellan delstater och ”Bund”, det vill säga den tyska staten. Man talar om en kooperativ federalism.

Två böcker med den tyska grundlagen och delstaten Bayerns författning
Den tyska grundlagen och delstaten Bayerns författning sida vid sida. Två böcker med den tyska grundlagen och delstaten Bayerns författning Bild: Johnny Sjöblom / Yle grundlagar,böcker,Bayern,Tyskland,Lagtexter,författningar

Där grundlagens paragraf 73 slår fast på vilka punkter den tyska staten har lagstiftningsmakten, finns det samtidigt en hel del områden där det uppstår en konkurrenssituation.

I de fallen har delstaterna rätt att stifta lagarna, så länge det här inte uttryck strider mot gällande statlig lag.

I själva lagstiftningsprocessen är delstaterna representerade genom det så kallade förbundsrådet, som är jämförbart med en övre kammare i tvåkammarparlament.

Förbundsrådets ledamöter kommer från delstaternas regeringar och de bevakar förbundsländernas intressen i lagstiftningsprocessen.

Då den tyska staten saknar en egen stor förvaltningsapparat ligger det också i normalfall på förvaltningarna i de 16 delstaterna att se till att de nationella lagarna verkställs.

Merkel missnöjd

Redan då coronakrisen tog fart införde delstaterna restriktioner i egen takt och sedan en tid tillbaka går man på eget bevåg in för lättnader. Att man här agerar på egen hand har flera förklaringar.

– Vissa delstater är förstås hårdare drabbade än andra och därför går man olika vägar. Men samtidigt spelar också partipolitik och delstatspolitikernas olika personligheter en roll, säger professor Roland Sturm vid Friedrich-Alexander universitetet i Erlangen.

Han säger att man i delstaterna också i hög grad har egna experter man lyssnar på och allt det här spelar förstås in.

Professor Roland Sturm vid universitet i Erlangen i Tyskland
Roland Sturm är professor vid univeristetet i Erlangen. Han har skrivit en bok om den tyska federalismen. Professor Roland Sturm vid universitet i Erlangen i Tyskland Bild: FAU/Harald Sippel professor,universitet,Erlangen,Tyskland,Roland Sturm

För förbundskansler Angela Merkel har krishanteringen främst gått ut på att försöka utöva inflytande över delstaterna och hålla dem på en någorlunda enhetlig linje.

I ett tal i den tyska förbundsdagen i slutet av april kritiserade Merkel vissa delstater för att enligt henne för snabbt gå in för lättnader i restriktionerna.

Några dagar tidigare hade hon myntat begreppet öppningsdiskussionsorgie, som hon då ansåg att vissa delstatschefer höll på med.

I sitt tal var Merkel ändå mycket mån om att poängtera att hon inte på något sätt vill begränsa delstaternas rätt att själva bestämma.

Krav om mer centralt styre

Samtidigt har ändå många i Tyskland frågat sig om det federala systemet är det bästa med tanke på krishantering.

– Det finns alltid de som efterlyser mer centralstyre och säger att allt då skulle bli bättre, det må sen gälla terrorbekämpning eller skolan.

Professor Roland Sturm säger att han själv anser att också mångfalden fungerar bra. Han anser att Tyskland kunde ha betydligt mer federal mångfald än vad landet under de senaste årtiondena har vant sig vid.

– Ingen vet ju hur det här kommer att sluta och vem som till slut har rätt. Men om man som centralstat fattar ett beslut och beslutet är felaktigt, så drabbar det hela landet.

Med åsikten om att mer centralstyre inte skulle ha gett bättre krishantering är Sturm ändå övertygad om att han tillhör en minoritet.

– De flesta tyskar är inga federalister, det visar alla undersökningar. Många vet inte vad förbundsländerna egentligen gör eller varför vi har dem, utan man associerar dem mest med kultur och traditioner, säger Sturm.

Det federala systemet infördes i Västtyskland efter det andra världskriget.

Dels hade det som vi i dag känner som Tyskland en lång historia av regionalt styre, dels byggdes själva förbundsrepubliken upp utgående från de nuvarande förbundsländerna. Bakom fanns också tanken om att se till att den tyska centralmakten aldrig på nytt växer sig för stark.

Språngbräda till förbundskanslersposten?

En egenhet har den tyska federalismen i alla fall uppvisat under coronakrisen. Den kan nu plötsligt komma att spela en avgörande roll för vem som efterträder förbundskansler Angela Merkel.

Före krisen slog till var hennes kristdemokratiska CDU på väg att välja en ny partiledare, samt samtidigt ta ställning till vem som eventuellt kunde efterträda henne.

Coronakrisen har i vilket fall som helst helt rubbat de ursprungliga planerna och eventuellt också chanserna för de tidigare hetaste kandidaterna Friedrich Merz och Armin Laschet.

Som regeringschef i delstaten Nordrhein-Westfalen har Laschet visserligen, mer eller mindre öppet, försökt utnyttja krisen i kampen om partiledarskapet och kanslerkandidaturen, men hittills utan större framgång.

I stället är det nu Bayerns regeringschef Markus Söder, som genom delstaternas och sin egen ledande roll i krishanteringen har blivit något av en förhandsfavorit i kampen om förbundskanslersposten.

Det här trots att Söder hittills aktivt har tonat ner sina ambitioner att bli Tysklands nästa förbundskansler.

Läs också