Hoppa till huvudinnehåll

Ejdern hotas av en ökad havsörnsstam i skärgården – örnexpert: "Man borde minska på födan för örnarna under vintern"

Havsörnarna kalasar på ejderungar och ådor, vilket gör att stammen kraftigt minskar. Enligt experter är en lösning att människan närvarar mera i skärgården. En annan är att sluta eller minska på stödmatningen av havsörnar under vintern.

Niclas Nordlund är naturfotograf och har redan i flera år följt med hur havsörnarna vid Lågskär i Ålands skärgård äter upp ejdrar till en sådan alarmerande grad att det snart inte finns några överlevande ungar kvar.

- Nu i början av juni skulle det vara tusentals ungar ute men i princip har inte en enda unge överlevt, eller kommer att överleva där ute. Ålands viktigaste ejderkoloni är helt utslagen, säger Nordlund.

Två havsörnar flyger över havet där två ejdrar simmar.
Ejderungar har ingen chans mot rovfåglar ute på öppet vatten. Två havsörnar flyger över havet där två ejdrar simmar. Bild: Niclas Nordlund/Privat. örn,rovfåglar,havsörn,ejder

Situationen är liknande också på andra håll i Skärgårdshavet. Nordlund oroar sig över vilka konsekvenser det här kan få i det långa loppet.

- Allting kommer att krascha och rovfågeln kommer väl att svälta ihjäl den också, och sen kommer allt att börja om på nytt, gissar Nordlund.

Men det är svårt att veta vad som händer, för ingen har varit med om något liknande förut.

Ådornas dödlighet oroar

Också forskare Mikael Kilpi är orolig för ejderns situation. Han har redan i tiotals år följt med ejderstammens utveckling. Enligt Kilpi har ejdern klarat sig bättre i mellan- och även innerskärgård, i mer skyddade miljöer med mindre tryck av havsörnspredation. Men där förekommer i sin tur andra rovdjur som mårdhund och mink.

Enligt Kilpi är det största problemet egentligen inte att havsörnen tar ungarna – det är honorna, det vill säga ådorna, som är dyrgriparna som behöver skyddas. När havsörnen plockar ådorna leder det till att ejderstammen hastigt minskar.

Porträttbild på Mikael Kilpi.
Forskare Mikael Kilpi. Porträttbild på Mikael Kilpi. Bild: Christoffer Westerlund / Yle Mikael Kilpi,forskare,Hangö,Västnyland,ejderforskare

Kilpi nämner att resultatet från forskning som bedrivits i Hangö inte ser uppmuntrande ut för ejderns del.

- Vi har ännu en hög dödlighet bland honor, och den har inte minskat över åren utan kanske snarare tvärtom, säger Kilpi. Och örnarnas närvaro leder också till att många honor inte alls häckar, och det här är ett ganska nytt fenomen som har kommit till de senaste fyra-fem åren.

När örnarna sedan dessutom äter upp de ungar som faktiskt kläcks blir situationen för ejderns del oroväckande.

- Vi tär på kapitalet och får ingen som helst avkastning, så den ekvationen kan inte bli bra, säger Kilpi.

En trut som har en ejderunge i munnen.
Det är inte bara havsörnen som tar ejderungar utan också andra fåglar, som truten. En trut som har en ejderunge i munnen. Bild: Niclas Nordlund/Privat. ejder,Trut

Människan en räddare i nöden?

Det är möjligt att bygga tak som skyddar bona från rovfågelattacker ovanifrån, men problemet är att det skulle krävas en sådan otrolig mängd med skydd för att ha någon inverkan att det i praktiken är omöjligt att genomföra.

Så fort ejdern kommer ut på öppet vatten är den dessutom återigen i en väldigt sårbar position och ett lätt byte för allehanda rovfåglar. Problemet är därför inte helt enkelt att lösa.

Enligt både Nordlund och Kilpi finns det dock en metod som mer effektivt än många andra håller rovfåglarna borta – nämligen människans närvaro. I mellan- och innerskärgården, eller som Kilpi utrycker det: ”stugskärgården”, skulle det därför vara viktigt att se till att skapa miljöer där det rör sig mycket folk.

- Framför allt ska där finnas jakt på småvilt, särskilt mink och mårdhund, säger Kilpi. På det här sättet kan man skapa en säkrare miljö.

en död ejderhona i sitt bo.
Det som framför allt oroar forskare Mikael Kilpi är att havsörnen dödar ådor. en död ejderhona i sitt bo. Bild: NICLAS NORDLUND/Privat ejder,fågelbon,vattenfåglar,död åda i sitt bo

Den så kallade stugskärgårdsmiljön är heller inte lika utsatt av örnar som den yttre skärgården. Enligt Kilpi är de häckande havsörnarna inte det stora problemet – för de har sina fasta platser och man vet var de håller till.

- Vårt problem här är att det finns kopiösa mängder unga örnar. De börjar häcka först när de är 6-8 år gamla så det finns horder av dem där ute, säger Kilpi. Och de har inget annat att göra än äta allt som kommer i vägen.

Från utrotningshotad till frisk örnstam

Havsörnen är vår största rovfågel men under en lång tid var den utrotningshotad i landet. Stammen minskade kraftigt på grund av miljögifter från olika insektsbekämpningsmedel som blev vanliga på 1960-talet.

Det här ledde till att det exempelvis mellan 1970 och 1980-talet kläcktes endast tio havsörnsungar i Skärgårdshavet – och sju av ungarna kom dessutom från samma föräldrapar.

Huvudet av en havsörn skymtar från sitt bo.
En havsörn i sitt bo. Huvudet av en havsörn skymtar från sitt bo. Bild: Niclas Nordlund/Privat. rovfåglar,fågelbon,havsörn,örn,havsörnsbo lågskär åland

Tack vare medvetet och uthålligt arbete i flera årtionden har man lyckats vända havsörnens öde. Det här har bland annat gjorts genom att stödmata havsörnen. Ifjol föddes ett rekordantal havsörnsungar i Finland – 558 stycken. Havsörnen är fortfarande fridlyst, även om den inte anses vara utrotningshotad.

Jouko Högmander.
Örnexpert Jouko Högmander. Jouko Högmander. Bild: Yle/ Niclas Lundqvist Jouko Högmander

Enligt örnexpert Jouko Högmander finns det ändå ingen risk att havsörnarna helt skulle utplåna ejderstammen. Högmander är ordförande för en expertgrupp för havsörnar under Finlands Fiskgjusstiftelse (när havsörnen fortfarande var utrotningshotad låg expertgruppen under Världsnaturfonden WWF).

- Det är en ekologisk princip att rovdjur aldrig helt förstör bytesdjur-stammarna, eller utplånar ejdern från skärgården, eftersom då ejderstammen blir lägre finns det mindre chanser för örnen att få fast ejdrar, säger Högmander.

Högmander säger att man redan sett tecken på det här i synnerhet i yttre skärgården, där havsörnar börjat jaga andra djur som fisk och andra fåglar. Han menar att det aldrig kommer hända att ett rovdjur helt utplånar sitt byte.

Stödmatning orsak till kraftig örnstam

Högmander medger ändå att en riklig tillgång på mat under vintrarna gjort att havsörnsstammen är högre än den normalt hade varit. Bland annat förs kadaver ut i naturen av köttproducenter.

- Vi räknade en gång att enbart i Egentliga Finland fanns det cirka 60 kadaver av produktionsdjur, säger Högmander

Dessutom får örnarna om hösten kalasa på slaktavfall som lämnats av jägare i skogen.

- En sak som myndigheterna ganska lätt kunde organisera är att minska på maten som är tillgänglig för havsörnar på vintern. Det är inte något som påverkar örnstammen i snabbt takt men med tiden kommer det säkert leda till att stammen blir betydligt lägre än idag, säger Högmander som själv under 1970-80 talet varit med och stödmatat havsörnen då arten var utrotningshotad.

Två bruna ejderhonor sitter på stranden.
Ejdern är en av de största dykänderna. Två bruna ejderhonor sitter på stranden. Bild: Nina Bergman/Yle ejder,vattenfåglar

Högmander tror inte på lösningar som exempelvis att plocka ägg ur havsörnarnas bo för att på så sätt minska på stammen. Dels eftersom det inte skulle få önskad effekt då påverkan på stammen skulle vara så liten, dels på grund av att det går emot EU-lagstiftning. Det samma gäller skyddsjakt på havsörnen.

I stället förespråkar Högmander att i stort sett låta naturen ha sin gång, och låta rovdjur och bytesdjur hitta en balans sinsemellan.

Men samtidigt så har ju människan också tidigare lagt sig i naturens gång genom exempelvis stödmatningen av havsörnarna?

- Ja, men om man vet att ejdern aldrig helt kommer att försvinna från skärgården så varför borde man ha mera ejdrar?

Högmander syftar på att när havsörnen och ejdern slutligen hittar en balans så kanske det innebär att ejderpopulationen är mindre än den varit tidigare, men det betyder inte att ejdern helt kommer att försvinna. Han ställer sig frågande till motiveringen bakom att ejderstammen enligt vissa borde vara högre än den är.

- Förutom att ejdern är en vacker fågel som alla tycker om så har jag förstått att det viktigaste där (Åland) tycks vara att man kan bevara vårjakten, det vill säga att man kan skjuta dem på våren, så inte är det riktigt en bra orsak till att man borde ingripa i örnstammens utveckling.

Rubriken ändrades den 8 juni klockan 11.20. Ordet "stödmata" ändrades till "mata" för att inte riskera vara missvisande, eftersom det medvetna stödmatandet av havsörnen har avslutats redan tidigare. Som framkommer i artikeln handlar det alltså om att örnarna har tillgång till mat under vintern som de normalt inte skulle ha tillgång till.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland