Hoppa till huvudinnehåll

Finlands Bank varnar för långvariga ekonomiska svårigheter – sjunkande bnp och stigande arbetslöshet

Kuvassa on Suomen Pankki.
Finlands Bank förutspår dystra år Kuvassa on Suomen Pankki. Bild: Silja Viitala / Yle Snellmansgatan,vår,2020,Helsingfors,Finland,Ludwig Bohnstedt,Finlands Bank,Orang-Outang

Utsikterna för den globala ekonomin och ekonomin i Finland har denna vår försämrats hastigt och påtagligt på grund av coronapandemin. Det säger Finlands Bank som i dag har publicerat sin prognos för åren 2020–2022. Ekonomin i Finland krymper i år till följd av pandemin med cirka sju procent.

Finlands Bank räknar inte med en snabb återhämtning till nivån före pandemikrisen. Åren 2021–2022 växer ekonomin enligt prognosen med cirka tre procent.

- Utsikterna för Finlands ekonomi förmörkas både av det svaga internationella ekonomiska läget och av de begränsningsåtgärder som införts i hemlandet. De finländska hushållens och företagens försvagade förtroende överskuggar likaså tillväxten, säger prognoschef Meri Obstbaum.

Osäkerhet genomsyrar prognosen

Prognosen är förenad med exceptionellt stor osäkerhet, och nedgången i ekonomin år 2020 kan stanna på fem procent eller fördjupas till elva procent, beroende på hur coronaepidemin framskrider.

Alla företag klarar sig inte heller igenom recessionen och en del av arbetsplatserna har permanent gått förlorade. Sysselsättningen försämras mindre än under depressionen på 1990-talet, men mer än under finanskrisen, med cirka två procentenheter åren 2020–2021.

Ennustepäällikkö Meri Obstbaum, Suomen Pankki.
Prognoschef Meri Obstbaum tror att arbetsplatser gått permanent förlorade Ennustepäällikkö Meri Obstbaum, Suomen Pankki. Bild: Matti Myller / Yle Finlands Bank

-Vi kommer sannolikt inte att kunna undgå bestående produktionsförluster i Finland. Med hjälp av den ekonomiska politiken är det ändå möjligt att inverka på förlusternas omfattning, säger Obstbaum.

Trots att den inhemska efterfrågan och nettoexporten minskar brant i år finns det också ljusglimtar. Det akuta skedet i coronakrisen lättar så småningom och ekonomin börjar återhämta sig med draghjälp av den privata konsumtionen.

Samtidigt blir Finland allt mera beroende av den offentliga efterfrågan, eftersom den ekonomiska tillväxten inte får stöd av utrikeshandeln.

Den offentliga ekonomin försvagas och skuldsättningen ökar på grund av coronapandemin, i och med minskade skatteintäkter och ökade arbetslöshetskostnader, samtidigt som staten tvingas till stimulerande åtgärder för att dämpa effekterna av nedstängningen av ekonomin.

Det offentliga underskottet i förhållande till bnp ökar till åtta procent och den offentliga skulden i förhållande till bnp stiger till drygt 71 procent under 2020. År 2022 närmar sig skuldkvoten redan 75 procent och fortsätter att öka även efter det.

ECB reagerade med ultralätt penningpolitik

Den Europeiska centralbanken ECB har reagerat snabbt på coronapandemin under våren. ECB har lättat på sin penningpolitik i form av värdepappersköp och genom låga räntor.

– ECB-rådet sörjer för att penningpolitiken upprätthåller prisstabilitet, stöder tillväxten och får genomslag i den reala ekonomin. Under coronakrisen har rådet fattat beslut om omfattande åtgärder för att hjälpa både företag och hushåll att klara sig över nedstängningen i ekonomin, säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.

En allvarligt, gråhårig, kortklippt man i övre medelåldern tittar allvarligt in i kameran.
Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn är oroad över hållbarhetsunderskottet En allvarligt, gråhårig, kortklippt man i övre medelåldern tittar allvarligt in i kameran. Bild: Yle/Katriina Laine Olli Rehn,Finlands Bank

I juni 2020 bedömde ECB-rådet att inflations- och konjunkturutsikterna för åren framöver hade försvagats ytterligare, och utökade köpprogrammet med anledning av pandemin med 600 miljarder euro till sammanlagat 1 350 miljarder euro.

Samtidigt förlängdes programmet åtminstone till juni 2021.

Under återuppbyggnaden behövs aktiv finanspolitik

Medan restriktionerna var i kraft var den ekonomiska politikens viktigaste uppgift att förhindra en konkursvåg och massarbetslöshet. Nu har en finanspolitik som stöder den totala efterfrågan blivit viktigare.

Finlands Bank påpekar att coronapandemin är en påminnelse om att sunda offentliga finanser utgör ett oersättligt skydd i svåra tider.

– Det är viktigt att den finanspolitiska stimulansen görs i rätt tid och är effektiv. Coronakrisen får inte användas som förevändning för sådana permanenta ökningar av de offentliga utgifterna som leder till att det redan djupa hållbarhetsunderskottet växer ytterligare, sade Rehn.

– Det är nödvändigt att fokusera på sådana investeringar och strukturreformer som förbättrar möjligheterna till ekonomisk tillväxt, produktivitetsutveckling och sysselsättning i framtiden.

Ekonomin väntas stegvis börja återhämta sig under andra halvåret, och Rehn ger arbetsmarknadens funktion en nyckelroll i återhämtningen.

– Det gäller för den finländska arbetsmarknaden att också under återhämtningsfasen visa vad den går för. I många länder återspeglas en konjunkturnedgång snabbt i priset på arbete, sade Rehn.