Hoppa till huvudinnehåll

Vörå och Vasa kan få tillbaka pengar från sjukvårdsdistriktet – oklart bara hur det ska gå till

Bygget av det nya H-huset på Vasa centralsjukhus framskrider som planerat..
Bygget av det nya H-huset på Vasa centralsjukhus framskrider som planerat.. Bild: Vasa centralsjukhus. Vasa centralsjukhus

Vörå äger en för stor andel i Vasa sjukvårdsdistrikt. Det är alla ägarkommuner överens om och man är eniga om att det ska åtgärdas.

Det säger sjukvårdsdistriktets styrelseordförande Hans Frantz (SFP).

- Vi har länge varit medvetna om att grundkapitalet är en fråga som drabbar Vasa och Vörå. Men det går inte att fixa i en handvändning, säger Frantz.

Vörå kommun beslöt tidigare i veckan att gå med i nya välfärdsområdet. Men enbart om kommunen får tillbaka ungefär en tredjedel, närmare en miljon euro, av sitt grundkapital i Vasa sjukvårdsdistrikt.

Vörå äger i dag nästan fem procent av grundkapitalet för Vasa sjukvårdsdistrikt.

- Men man kan egentligen inte säga om det är för mycket eller för lite, förklarar ekonomidirektör Lena Nystrand på Vasa sjukvårdsdistrikt.

Enligt Nystrand är det upp till var och en av kommunerna att bedöma om man äger för mycket i distriktet eller inte.

- En del sätter det i relation till befolkningsmängd men det finns inget som säger att det måste vara så, även om det är förståeligt att man mäter sig med andra kommuner i förhållande till befolkningsmängden.

Nystrand påpekar att befolkningsmängd och förhållanden i invånarmängd mellan olika kommuner ändrar över tid och grundkapitalet är inget som justeras enligt det.

Och för att någon ägare ska slippa andelar krävs att en annan ägarkommun är villig att lösa ut den andra.

- Om kommunerna är överens och kan tänka sig en omfördelning så är det enkelt men det är ett ärende mellan ägarna, inget som sjukvårdsdistriktet kan avgöra, säger Nystrand.

Vasa äger mer än hälften

För Vasas del handlar det om betydligt större pengar. Vasas andel av grundkapitalet i sjukvårdsdistriktet är 54 procent.

Totalt har sjukvårdsdistriktet ett grundkapital på 61 miljoner euro så Vasas andel ligger kring 33 miljoner.

- Man har fört diskussioner om att Vasa skulle vilja komma ner till 50 procent ungefär, säger Nystrand.

Kan bli svårt hitta någon som vill lösa ut Vörå

Problemet är hur man ska kunna minska Vörås ägarandel utan att det drabbar någon annan kommun.

- Det finns nog ingen kommun som är villig att köpa andelar av Vörå utan det måste lösas på något annat sätt.

Enligt Frantz har man en tanke att kunna sälja Roparnäs gamla sjukhus och för de pengarna ändra andelarna.

Men det är svårt att sälja sjukhusfastigheter i dagens läge, enligt Frantz.

- I Satakunta hade de ungefär ett motsvarande sjukhus de sålde. De fick ett anbud på en euro. Så man kan inte hoppas för mycket på det.

Enligt Franz är det i varje fall knappast fråga om försäljningsintäkter som skulle räcka att minska Vasas andel av grundkapitalet.

Vasa har å andra sidan inte lagt in det som ett villkor för att gå med i nya välfärdsområdet.

Beror på grundkapital i gamla sjukhus

Frantz tolkar Vörås beslut som att sjukvårdsdistriktet har tid på sig till nyår för att kunna lösa ut en del av Vörås andelar.

- Vi ska diskutera det här med kommundirektörerna i dag (tisdag reds anm) och i styrgruppen 17:e juni.

Att svara på exakt varför olika kommuner äger så olika stora andelar är inte helt enkelt.

Ekonomidirektör Lena Nystrand på Vasa sjukvårdsdistrikt säger att det har att göra med vad kommunerna tidigare ägt andelar i.

Kommunerna i Jakobstadsregionen hade till exempel andelar i sjukhusen i Jakobstad, kommunerna Syd-Österbotten i Bottenhavets sjukhus medan Vasaregionens kommuner ägde andelar i centralsjukhuset.

- De där andelarna har skiftats om varje gång det har skett fusioner, säger Franz.

Enligt Frantz kan Vörås situation också ha påverkats av kommunsammanslagningarna och vad Vörå, Oravais och Maxmo ägt från tidigare.

Joakim Strand: viktigast att stärka servicen nu

Vasafullmäktige godkände för sin del att staden går med i nya välfärdsområdet. Ordförande Joakim Strand (SFP) vill inte orda så mycket om grundandelar i det här skedet.

- Ur min synvinkel är det viktigaste att man tillsammans börjar planera hur vi ska stärka servicen i hela Österbotten.

- Det finns folk som försöker göra problem av grundkapitalet men jag ids inte kommentera det.

Strand ser mycket positivt på nya välfärdsområdet.

- Österbotten är trots allt litet och vinner inte på att vara splittrat i vårdfrågor.

Enligt Strand är det bara med en tillräckligt stor befolkning man kan få vårdkedjorna att fungera.

- Tanken är att folk ska vårdas på rätt ställe i rätt tid. Ju färre mellanhänder desto bättre för den enskilda människan. Att man inte bara skyfflas från en lucka till en annan utan patenten ska vara i centrum och då måste vi ha en organisation som möjliggör det, säger Strand.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten