Hoppa till huvudinnehåll

Yle Nyhetsskolan: Nätmobbning är ett allt större problem och kan få allvarliga konsekvenser

flicka framför datorskärm
Nätmobbningen drabbar många ungdomar. flicka framför datorskärm mobbning,datorer,nätmobbning

Nätmobbning har varit ett problem redan en längre tid. Mobbningen påverkar många människor och problemet blir värre. Vi som har skrivit artikeln heter Neea Asumaniemi och Laura Fagerström och vi har undersökt fenomenet nätmobbning bland ungdomar och intervjuat psykologen Jenny Selenius om hur nätmobbning påverkar unga.

Nätmobbning betyder att en eller flera människor mobbar någon eller några på nätet. Det kan handla om att man delar bilder av någon utan lov, att man säger något elakt åt någon på nätet, antingen med eget namn eller anonymt, eller att man tvingar eller hotar någon. Nätmobbning är allt vanligare bland tonåringar och unga men det förekommer också bland vuxna.

Blyga och ensamma är lätta offer

Skolpsykologen Jenny Selenius berättar att blyga och ensamma personer är lätta offer för nätmobbare. Personer som har blivit mobbade kan få dåligt självförtroende, ångest och till och med depression. Enligt Jenny Selenius kan konsekvenserna bli allvarliga och till och med livshotande.

Varför mobbar man på nätet?

- En del mobbar för att få makt, för att bli hörda och sedda och för att bli mer populära, förklarar skolpsykologen Jenny Selenius.

Hur kan man stoppa nätmobbning?

- Man ska berätta åt en vuxen om man man blir mobbad på nätet och man kan också blockera personen som har mobbat en, säger Jenny Selenius.

en mobiltelefon
Det går att blockera nätmobbare så att de inte längre kan skicka meddelanden åt en. en mobiltelefon Bild: Laura Fagerström nätmobbning,Mobiltelefon

Vi gjorde också ett Google formulär för att fråga unga om hur mycket de upplevt nätmobbning, men på grund av coronan stängdes vår skola och vi kunde inte sprida länken till så många som vi önskade. Men vi hann ändå få 18 svar. Av dem som svarade, uppgav fem stycken att de har utsatts för mobbning på nätet.

De som har utsatts för nätmobbning berättar att mobbningen inte kändes bra och att det var ledsamt. En av personerna som utsatts för nätmobbning berättar att mobbningen ledde till att hen insjuknade i depression. Alla som svarade anser att nätmobbning är illa eftersom mobbningen i värsta fall kan leda till att offret inte längre står ut och begår självmord.

En flicka ligger på en soffa och granskar sin telefon.
Om man utsätts för nätmobbning är det viktigt att söka hjälp och tala med någon. En flicka ligger på en soffa och granskar sin telefon. Bild: Henrietta Hassinen / Yle ensamhet,ungdomar,ungdom (skede),Barn och ungdom,högstadiet,Mobiltelefonens bildskärm,mobbning,nätmobbning,skolmobbning

På frågan om varför nätmobbning sker, fick vi svaret att en del mobbar för att de vill vara coola eller för att "de helt enkelt suger". Tolv av dem som svarade uppgav att de har sett nätmobbning och att det inte var roligt att se.

Vår slutsats är att nätmobbningen måste sluta innan den leder till ännu mer lidande.

Om just du är en sådan som mobbar någon på nätet, tänk lite på varför du gör det och sluta med det. Du vet inte vad en annan person kan känna när du säger elaka saker. Tänk på hur du skulle känna dig. Att mobba någon på nätet gör dig inte tuffare, kom ihåg det!― Neea Asumaniemi och Laura Fagerström

Fem tips för dig som blir mobbad på nätet

1. Tala med någon om det. Om du blir mobbad är det bäst att du talar med någon för det kan trösta dig lite.

2. Blockera människan eller människorna som mobbar dig. Jo, det kan vara lite mindre effektivt men det kan nog hjälpa dig lite om du känner dig obekväm med mobbningen.

3. Berätta till en vuxen som du litar på. Den här personen kan oftast hjälpa dig med det och ge dig råd till vad du ska göra.

4. Gå till en psykolog. Om mobbningen är svår och om du inte har en vuxen som du kan lita på kan du gå till en psykolog. Psykologen kommer nog att hjälpa dig så mycket hen kan.

5. Berätta till polisen. Det här måste du göra om mobbningen blir så svår att du till exempel känner att din säkerhet eller någon annans säkerhet är i fara på grund av mobbningen.

Vi som har skrivit artikeln heter Neea Asumaniemi och Laura Fagerström. Vi har skrivit artikeln i samarbete med Yle Nyhetsskolan och har just gått ut åttonde klassen i Winellska skolan i Kyrkslätt.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Yle Nyhetsskolan: Alla unga skulle må bra av att ha en hobby - men alla har inte råd med det

    Det behövs fler kostnadsfria hobbyer för ungdomar.

    Har du någonsin tänkt på varför vissa ungdomar inte tränar? Beror det på deras inställning eller finns det andra orsaker? Föreställ dig att du inte har möjlighet till en hobby för att du inte har råd med det. Åttondeklassister i Winellska högstadieskolan i Kyrkslätt har undersökt hobbyläget för ungdomar i sin egen region.

  • Yle Nyhetsskolan: Trots att konsumtionen av havremjölk ökar är komjölken fortfarande populärast bland familjerna i Kyrkslätt

    Vi funderar på om havremjölk är bättre för miljön än komjölk

    Allt fler vill stoppa klimatförändringen genom att äta mindre kött eller byta ut köttet till veganska köttersättare. Allt fler har också börjat dricka havremjölk istället för komjölk. Vi som har skrivit den här artikeln heter Lucas Riihinen och Axel Köhler och vi önskar att fler skulle övergå till havremjölk med tanke på miljön, men när vi undersökte om familjerna i vår näromgivning har ersatt komjölken med havremjölk, visade det sig att komjölken fortfarande är populär.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan