Hoppa till huvudinnehåll

"Fästingar är det otäckaste de flesta av oss vet" - förhållandet mellan människor och fästingar ska undersökas grundligt

Fästing på blad.
Åbo Akademis, Åbo universitets och Östra Finlands universitets gemensamma forskningsprojekt ska undersöka fästingar ur ett miljöhumanistiskt perspektiv. Fästing på blad. Bild: Sirpa Ukura / sirpa.u@tele2.se fästingar,smittsamma sjukdomar,borrelios,vaccin,borreliosis,Bock,fästing

I höst inleder Åbo Akademi, Åbo universitet och Östra Finlands universitet ett gemensamt tvärvetenskapligt forskningsprojekt om fästingar. Forskare inom historia, nordisk etnologi och samhällsvetenskaper ska undersöka förhållandet mellan människor och fästingar ur ett historiskt, kulturellt och samhälleligt perspektiv.

Åbo Akademi har fått en finansiering på 280 000 euro av Finlands Akademi för forskningsprojektet Humans and Ticks in the Anthropocene.

Forskningsprojektet sätter igång i september. Från Åbo Akademis sida leds projektet av Laura Hollsten som är docent i historia. Förutom Hollsten deltar också Sanna Lillbroända-Annala från nordisk etnologi, Nina Tynkkynen som är samhällsvetare och biträdande professor inom profileringsprojektet 'Havet' samt Fredrik Nilsson som är biträdande professor i nordisk etnologi.

Såväl konsortiumledaren, biträdande professor Tuomas Räsänen vid Östra Finlands universitet och Åbo universitet, som forskningschef Otto Latva och professor Taina Syrjämaa vid Åbo universitet är historiker.

Alla hatar fästingar, de är det otäckaste som de flesta av oss vet.― Laura Hollsten, docent i historia vid Åbo Akademi

Laura Hollsten är nöjd över att konsortiumprojektet fått finansiering.

– Vi är väldigt glada över att ha fått en möjlighet att jobba med det här. Vi har funderat på det här länge, säger Hollsten.

Varför just fästingar som ett forskningsobjekt?

– Just därför för att alla hatar fästingar, de är det otäckaste som de flesta av oss vet. Fästingar är stora överlevare som varit här i 200 miljoner år, och de ställer till det på olika sätt för oss människor.

Laura Hollsten, en brunhårig kvinna som är klädd i en blå tröja och en svart väst står framför en gul vägg
Laura Hollsten som är docent i historia leder projektet från Åbo Akademis sida. Laura Hollsten, en brunhårig kvinna som är klädd i en blå tröja och en svart väst står framför en gul vägg Bild: Maria Lammassaari/Yle Åbo Akademi,laura hollstén

Kunskapen om fästingar påverkar vårt beteende

Enligt Hollsten är målet med forskningsprojektet att bidra med nya perspektiv till fästingforskningen.

– Hittills har forskningen om fästingar varit främst naturvetenskaplig. Vi vill tillföra en ny dimension och undersöka förhållandet mellan människor och fästingar ur ett miljöhumanistiskt perspektiv.

Som källmaterial i forskningen används bland annat tidningsmaterial, historiska dokument och etnologiska frågelistor. Hollsten och hennes kollegor ska fokusera på hur vi människor ser på fästingar, vilka känslor fästingarna väcker hos oss och hur fästingar behandlats i olika dokument genom historien.

– Vi undersöker den kunskap som finns om fästingar, såväl vetenskaplig kunskap som vardagskunskap. Vi vill se hur denna kunskap har påverkat människors vardagsvanor och beteende i naturen.

Hollsten påminner om att projektet ännu är i startgroparna, men kan ändå avslöja lite om vad källmaterialet säger om människan och fästingen.

– Det som vi redan nu kan se till exempel från de etnologiska frågelistorna är att människor har ändrat på sitt beteende [i naturen] på grund av kunskapen om att det kan finnas fästingar.

Enligt Hollsten kan forskningsprojektet också ge ny information om följderna av den globala uppvärmningen och den ökade förekomsten av fästingar på ett lokalt plan.

– Det här är ett sätt att se på hur människan anpassar sig till en ny situation när klimatet blir varmare.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland