Hoppa till huvudinnehåll

Nu körs Lovisas tvätt till Vanda - lokala företagare tycker staden borde gynna hemstaden mer

Närbild på luckan till en tvättmaskin.
Stadens byk tvättas inte i Lovisa längre. Arkivbild. Närbild på luckan till en tvättmaskin. Bild: Henrietta Hassinen / Yle tvätt och rengöring,tvättmedel,Tvätt,tvättmaskiner

Lovisaföretagare tycker att staden borde satsa mer på lokala aktörer i sina upphandlingar, medan tjänstemän hänvisar till lagstiftningen om upphandlingar och konkurrensutsättning.

Under den senaste tiden har särskilt två fall väckt diskussion: Lovisa stads tvätt och strömmandet av fullmäktigemötena.

Lovisa Tvätteri har skött stadens tvätt i snart 30 år men inte längre. Sedan den första maj är det ett företag i Vanda som tvättar textilierna från Lovisa stads vårdhem och daghem.

Företagare och andra Lovisabor har ifrågasatt om staden inte hade kunnat välja den lokala aktören, till exempel genom att formulera upphandlingsvillkoren på annat sätt.

- Det känns inte bra men det var en normal konkurrensutsättning. Jag tycker bara inte att den nödvändigtvis ens skulle ha behövt göras. Nu när gröna värderingar är på tapeten så betyder det inte att man kör omkring i Finland, säger Pertti Heiskanen som driver Lovisa Tvätteri.

Varför borde man inte ha gjort en konkurrensutsättning?

- Gränsen går vid 60 000 euro och senast var stadens räkning 48 000 euro. Då är en upphandling inte nödvändig enligt upphandlingslagen. Är de tvungna att bunta ihop kontrakten? säger Heiskanen.

Stadens anbudsbegäran bestod av två delanbudsbegäran: tvätteritjänster för vårdhem och tvätteritjäster för daghem. Avtalet är tvåårigt och innefattar en optionsmöjlighet på tre år.

Det totala värdet för avtalet, med optioner medräknade, är omkring 300 000 euro. Grundtrygghetsnämnden klubbade igenom tvätteriärendet på sitt möte i mitten av mars.

Många kommuner bygger upp upphandlingarna så att man inte nödvändigtvis ens behöver göra en konkurrensutsättning― Företagaren Pertti Heiskanen

Heiskanen tycker att staden hade kunnat spjälka upp kontraktet.

Om man skulle köpa in tvätteritjänster skilt för vårdhem och för daghem och dessutom bara för ett år i taget så kanske summorna skulle bli så små att en konkurrensutsättning inte krävs enligt lagen.

- Många kommuner bygger upp upphandlingarna så att man inte nödvändigtvis ens behöver göra en konkurrensutsättning, säger Heiskanen.

Måste följa lagen

Lisbeth Forsblom är servicechef med ansvar för tjänster för seniorer. Hon beredde ärendet tillsammans med kommunens upphandlingssakkunnige. Yle Östnyland försökte nå honom också, men fick veta att han bytt jobb.

- Hela tjänsten var konkurrensutsatt enligt lagen om konkurrensutsättning. Då måste man välja den aktör som vinner konkurrensutsättningen. Man måste följa lagen och då kan det tyvärr bli så att det inte är samma företag som tidigare skött saken, säger Forsblom.

Vit tvätt i tvättmaskin.
De kommande åren körs tvätten mellan Lovisa och Vanda. Arkivbild. Vit tvätt i tvättmaskin. Bild: Henrietta Hassinen / Yle Tvätt,tvättmaskiner,tvättning,hushållsmaskiner,Tvättmedel,Tvättmedel,hushållsapparater,elektronikapparater

Går det inte att forma villkoren så att det skulle gynna en lokal aktör?

- Man kan försöka men man kan inte forma dem hur mycket som helst. Man kan inte säga att aktören måste vara från Lovisa, till exempel, säger Forsblom.

I poängsättningen som hör till upphandlingsförfarandet utgjorde priset 70 procent och kvalitet 30 procent. En kort leveranstid för tvätten gav kvalitetspoäng.

- Vi ville undvika att det är någon långt borta för man har hört om tvätt som åker till Estland. Det ville vi inte ha och då tänkte vi att det skulle gynna lokala företagare. Men det blev som det blev, konstaterar Forsblom.

- Sedan är det fast i priset. Om den lokala aktören skulle ha gett ett billigare anbud så skulle den lokala ha vunnit, fortsätter Forsblom.

Uppspjälkning inte möjlig

I tvätteriupphandlingen har man alltså slagit ihop tvättservicen för daghem och äldreboenden och upphandlingen berör ett mångårigt kontrakt.

Enligt Forsblom skulle det inte ha gått att spjälka upp kontraktet för att på så sätt undvika att nå gränsvärdet då lagen kräver konkurrensutsättning.

- Man kan inte tänka på det viset om man vet att man ska ha tjänsterna i mer än ett år och om man vet att det är en fortlöpande verksamhet. Det är att kringgå lagen. Det är dessutom arbetsdrygt att göra upphandlingar. Det att man slagit ihop dagvården och äldrevården är inte någon ny sak; det har man gjort hittills också, säger Forsblom.

Hon påpekar att många företagare föredrar att kontrakten görs för flera år i taget. Det ger stabilitet och gör det lättare för företagarna att planera sin verksamhet.

Från Lovisa till Borgåbaserad tidning

En annan upphandling som förundrat Lovisabor, bland annat på sociala medier, handlar om strömmandet av kommunens fullmäktigemöten.

Tidigare har staden köpt strömningstjänsten av Loviisan Sanomat, men sedan den första juni sköts strömningen av Itäväylä i stället.

Staden har tagit emot anbud och valt det alternativet som är mest ändamålsenligt för staden― Kristina Lönnfors, direktör för stadskanslicentralen

Kontraktet är för ett år framåt och upphandlingen gjordes som ett tjänsteinnehavarbeslut av direktören för stadskanslicentralen, Kristina Lönnfors.

Hon vill inte kommentera vidare än att det handlar om en småupphandling, inte en konkurrensutsättning enligt upphandlingslagen.

- Staden har tagit emot anbud och valt det alternativet som är mest ändamålsenligt för staden, säger Lönnfors.

Hon tillägger att det de facto också blev billigare. Staden betalar Itäväylä 290 euro samt mervärdesskatt per strömmat möte.

Skulle ha kunnat köpas direkt

Loviisan Sanomats chefredaktör Arto Henriksson tvivlar inte på att allt inte skulle ha gått rätt till och poängterar att samarbetet med staden alltid fungerat bra.

- En annan sak är sedan att en så här liten upphandling inte skulle ha behövt konkurrensutsättas, säger han.

Man tittar på film på laptop och äter popcorn
Lovisas fullmäktigemöten har sänts direkt i många år. Arkivbild. Man tittar på film på laptop och äter popcorn Bild: Mostphotos popcorn,biograf,biografer (film),filmer,Streaming,Webb-TV,streamning,Netflix,tv-serier

Små upphandlingar, alltså upphandlingar vars värde är mindre än det nationella gränsvärdet på 60 000, euro regleras inte av upphandlingslagen.

De måste ändå följa allmänna principer om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och god förvaltning.

I praktiken innebär det att små upphandlingar konkurrensutsätts i enlighet med den upphandlande enhetens egna anvisningar och bestämmelser.

Enligt Lovisa stads anvisning för små upphandlingar kan man genomföra ett köp som direkt upphandling om värdet understiger 15 000 euro, det vill säga man kan köpa tjänsten av företagaren utan att skilt ordna ett anbudsförfarande.

Om värdet är över 15 000 euro men under det nationella gränsvärdet så kan man göra en direkt upphandling om det finns särskilda orsaker till det.

Det kan till exempel handla om att kostnaderna för anbudsförfarandet är dyrare än nyttan det för med sig.

Arto Henriksson är i varje fall glad över att Lovisa fortsätter sända fullmäktigemötena direkt så att kommuninvånarna får en inblick i beslutsprocesserna. Det är inte lagstadgat och alla kommuner gör det inte.

Arto Henriksson.
Arto Henriksson, chefredaktör för Loviisan Sanomat, tycker det viktigaste är att strömmandet fortsätter oavsett vem som sköter det. Arkivbild. Arto Henriksson. Bild: Yle/Berislav Jurisic arto henriksson

Även om staden inte betalar så kommer Loviisan Sanomat att fortsätta strömma fullmäktigemöten i samarbete med Nya Östis.

- Som bäst kommer tittarna att ha tillgång till två strömmar, säger Henriksson.

Han tycker att förlusten av avtalet att strömma fullmäktigemötena inte är en så stor grej jämfört med tvätteriupphandlingen.

Henriksson anser att staden, inom lagens ramar, borde utforma kriterierna för upphandlingar på ett sådant sätt att de oftare gynnar lokala aktörer.

För många kockar i soppan

Det säger också Jouni Malmivaara som är ordförande i Lovisa företagare.

- Det har funnits en viss tradition av att de som fattar besluten inte utgår från att fundera på hur man kan gynna lokala aktörer, säger Malmivaara.

Den förnyade upphandlingslagstiftningen trädde i kraft 2017. Malmivaara poängterar att lagen ändrades så att kommunerna får möjlighet att spjälka upp köp i mindre delar för att lokala aktörer ska kunna vara med.

En man står i ett öppet utrymme och ler. Bakom hono syns andra personer som diskuterar.
Jouni Malmivaara är ordförande för företagarföreningen i Lovisa. Han och hans kolleger har märkt att det kan vara svårt att haffa stadens kontrakt. Arkivbild. En man står i ett öppet utrymme och ler. Bakom hono syns andra personer som diskuterar. Bild: Yle/Mira Bäck företagare,Jouni Malmivaara

Ett problem är att staden har saknat en upphandlingsexpert. En sådan anställdes förra hösten men han har nu alltså bytt jobb och staden håller på med att rekrytera en ny upphandlingssakkunig.

- Nu är vi tillbaka i en situation där upphandlingarna görs av tiotals olika personer varav ingen är ett upphandlingsproffs, säger Malmivaara.

Många tjänstemän gör upphandlingar vid sidan om sitt vanliga jobb.

- Det leder till att man försöker ta den lätta vägen ut i stället för att utmana sig själv och bjuda in tre till fyra lokala företagare, gå igenom vad de har resurser till och sedan börja fundera på hur man gör konkurrensutsättningen, säger Malmivaara.

Han tror att tjänstemän kan vara rädda för att göra fel och då är det helt enkelt lättast att sätta mest krut på att jämföra kostnaderna.

- Om det finns särskilda behov för service, kvalitet och snabbhet så går det att göra en upphandling så att priset står för 50 procent och de andra kriterierna för 50 procent, säger Malmivaara.

Det håller ändå på att gå mot det bättre hållet.

- I Lovisa har vi en näringslivschef vilket gör att kontakten mellan företagarna och staden har blivit bättre. Utgångspunkterna är mycket bättre än de var tidigare.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland