Hoppa till huvudinnehåll

2000-talets största skärgårdsäventyr startar - 1000 kilometer paddling på 50 dagar

Paddling på öppet hav
Sanna-Mari Kunttu har paddlat omkring i Skärgårdshavet i många år och även lappat hål i kajaken ute i terrängen. Paddling på öppet hav Bild: Sanna-Mari Kunttu kajak

Wc-papper, kartor, kikare, tält, reservkläder, gasbehållare, solpanel, mat, mat och åter mat. Utrustningen som breder ut sig på Sanna-Mari Kunttus vardagsrumsgolv är omfattande.

- Man kan inte tro att man verkligen är på väg. Fast vi har ju gjort en massa förhandsarbete som torkat mat och rättat till utrustningen så egentligen startade det konkreta arbetet med resan redan för många veckor sedan, säger Sanna-Mari Kunttu.

Hon och hennes man, Panu Kunttu, påbörjar den här veckan sitt 50 dagar långa äventyr genom Åbolands skärgård. Startplatsen är Salo, sedan bär det av sicksack genom Kimitoöns och Pargas skärgård, via Åland med slutdestination Björneborg. Det blir en sträcka på ungefär 1 000 kilometer.

Sanna-Mari Kunttu sitter på golvet i sitt vardagsrum med en karta, omgiven av väskor, lådor och packning inför deras paddlingsexpedition.
Här är en del av all utrustning som behövs på den 50 dagar långa expeditionen. En del har de redan fört ut till olika tankningsstationer i skärgården. Sanna-Mari Kunttu sitter på golvet i sitt vardagsrum med en karta, omgiven av väskor, lådor och packning inför deras paddlingsexpedition. Bild: Amanda Vikman/Yle komprimering (förstärkning),Sanna-Mari Kunttu

- Jag har mest erfarenhet och ansvar för säkerhet och utrustning medan min man främst sköter den vetenskapliga delen. Säkerheten är också högt prioriterad och vi är förberedda på det mesta, säger Kunttu.

I början är etapperna kortare, mellan 10 och 15 kilometer per dag men på slutrakan, i det oskyddade Bottenhavet, måste de paddla cirka 50 kilometer i stöten.

50 år gamla fågelobservationer ska ge forskningsunderlag

Orsaken till resan är inte bara äventyrslust utan det finns också en vetenskaplig baktanke.

- Panu har redan i närmare tio år planerat att göra den här resan som Pentti Linkola ursprungligen gjorde på 1970-talet tillsammans med sin fru och deras två barn. De färdades med en roddbåt och hade mycket enklare utrustning.

Linkola bokförde sina fågelobservationer detaljerat, alla hans data finns bevarade och är nu överförda i elektroniskt format. För att kunna jämföra årets observationer med dem från 1970-talet kommer de att följa Linkolas rutt så exakt de kan både när det gäller datum och ort.

Jag har reparerat hål i kajaken mitt i ingenstans, jag tror att vi är så förberedda man kan bli.― Sanna-Mari Kunttu

De förväntar sig mer sommarstugor och färre tältplatser, mera blågröna alger samt fler örnar och färre ejdrar. Sanna-Mari Kunttu lyfter fram en tjock pärm fylld med maskinskriven text och Linkolas originalkartor där han med blyertspenna ritat ut färdvägen.

- Han har förmodligen fyllt i rutten allteftersom han kommit framåt. Loggboken är rolig att läsa, det står ofta personliga beskrivningar om vad fåglarna gör, säger hon.

Torkad memma smakar lakrits

Sanna-Mari Kunttu har gedigen erfarenhet och kunskap om kajakfärder. Hon är utbildad kajakinstruktör och har utbildat sig som vildmarksguide. Utan sina kunskaper hade resan varit svår att genomföra.

- Jag har reparerat hål i kajaken mitt i ingenstans, gjort långutfärder där jag varit med om väldigt varierande väder så jag tror att vi är så förberedda man kan bli. En stor fördel nu för tiden är de exakta väderprognoserna som vi kan få uppdaterade timme för timme. Dessutom har vi mobiltelefoner som kan laddas med solceller.

Sjökort över Hitis-Rosala med Linkolas handritade rutt.
De 50 år gamla sjökorten med den ursprungliga rutten finns kvar. Sjökort över Hitis-Rosala med Linkolas handritade rutt. Bild: Amanda Vikman/Yle sjökort

Mycket av expeditionsmaten har Kunttu förberett och torkat själv. En ny favorit är torkad memma som är full med energi och lär ska smaka lakrits i torkad form. I Linkolas roddbåt fanns säckvis med potatis som proviant samt fiskeutrusning, men en kajak begränsar vad man kan ta med sig.

- Vi kommer att mellanlanda på vissa ställen och ladda matförråden. Lådor med utrustning och mat har vi redan fört ut till olika platser. Den sista laddningsstationen blir på Åland.

Tog skydd under roddbåten

Linkolas familj råkade ut för en häftig storm norr om Åland, och det kunde ha slutat illa. Överraskade av det dåliga vädret tog de i land på en karg skärgårdsklippa där det var omöjligt att sätta upp tältet så familjen tvingades söka skydd under roddbåten.

Sanna-Mari Kunttu upprätthåller under resans gång en blogg som hon försöker uppdatera med två veckors mellanrum. Om allt går enligt planerna ska den sju veckor långa färden ta slut i Björneborg i augusti.

Skärgårdsbild med en segelbåt på havet
Inte bara naturen har förändrats, det finns även mer sommargäster i dag än på 1970-talet. Skärgårdsbild med en segelbåt på havet Bild: Yle/ Nora Engström Östersjön,aspö

- Men arbetet fortsätter även efter det. Observationer och data som vi samlat in ska bokföras och därefter jämföras med Linkolas material från 1970-talet, säger Sanna-Mari Kunttu.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland