Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagen säger nej till EU-kommissionens krisfondsförslag - Hassi: Det finns förhandlingsmån

Satu Hassi.
Satu Hassi (Gröna) är ordförande för stora utskottet i riksdagen. Satu Hassi. Bild: Lehtikuva Satu Hassi

Europa förhandlar för tillfället frenetiskt för att undvika att coronakrisen leder till en ny finanskris. Finlands grundlag sätter ändå gränser för EU:s stöd till bland annat det krisdrabbade Sydeuropa. Stora utskottet visar ändå grönt ljus för fortsatta förhandlingar.

Riksdagen har i dag behandlat EU-kommissionens förslag till en återuppbyggnadsfond på 750 miljarder euro.

Kommissionen skulle låna pengarna och sedan dela ut 500 miljarder euro som direkta stöd till länder som Italien, som har drabbats extra hårt av coronakrisen.

Under de senaste åren har Italien skött sin ekonomi ansvarsfullt. Landet dras ändå med gamla skulder som nu kan bli ödesdigra om långivarna tappar förtroendet för Italiens förmåga att betala tillbaka sina lån.

Många ekonomer har varnat för att det skulle orsaka en finanskris i Europa som skulle vara mycket värre för oss än de risker vi drar på oss genom att garantera vår andel av återbyggnadsfondens lån.

Men grundlagsutskottet i Finlands riksdag drog tidigare i dag upp strikta riktlinjer för återuppbyggandsfonden.

Stora utskottet: Finland får betala, men alternativet är värre

Stora utskottet som sammanfattar riksdagens linje stöder fortsatta förhandlingar. Efter bara en timmes behandling trädde utskottets ordförande Satu Hassi (Gröna) fram på eftermiddagen och presenterade riksdagens stöd för regeringens linje.

- Finland kommer sannolikt att vara ett av betalarländerna i återuppbyggnadsfonden, men samtidigt skulle en huvudeffekt vara att ekonomin i våra exportländer skulle återhämta sig, och den effekten skulle vara större än den negativa effekten av lånen. Om ekonomin i våra exportländer kraschar får det stora följder för Finlands statsekonomi.

Utskottet kommer ändå att fortsätta att följa förhandlingsprocessen och granska de olika nya förslag som den kommer att leda till.

Finland brukar förhålla sig kritiskt

Satu Hassi noterade att Finland har en lång tradition av att förhålla sig kritiskt till att ta på sig ett finansiellt ansvar för andra länder.

Utskottet stöder att återuppbyggnadsfonden skulle kräva stränga villkor för sina lån. Bland annat att de som får lånen förbinder sig att främja hållbar utveckling, rättsstatliga principer och kampen mot grå ekonomi.

Stora utskottet betonar också att fonden som planerat måste vara tillfällig.

Grundlagsutskottet: Förslaget till en återuppbyggnadsfond i EU kan strida mot Finlands grundlag

EU-ländernas förhandlingar om återuppbyggnadsfonden kan ännu dra ut på tiden.

Tidigare under dagen lyfte grundlagsutskottet fram stora problem med förslaget till fond så som det ser ut just nu.

- Det största problemet är kommissionens förslag att lyfta ett stort lån för att finansiera sin budget. Hittills har man tolkat EU:s regler så att det är förbjudet. Det är också ett problem om de lånade pengarna ges vidare som stöd på det sätt som nu föreslås, sade grundlagsutskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä.

Johanna Ojala-Niemelä
Johanna Ojala-Niemelä (SDP) är ordförande för riksdagens grundlagsutskott. Johanna Ojala-Niemelä Bild: Mikko Ahmajärvi/Yle Grundlagsutskottet,Socialdemokratiska partiet,Johanna Ojala-Niemelä

Enligt grundlagsutskottet påverkar också summans storlek ifall arrangemanget kan anses strida mot grundlagen.

- Vår ståndpunkt är att statsrådet varken ska binda sig vid att främja eller godkänna de lån som unionen nu föreslår, och de ansvar som medlemsländerna drar på sig genom de stöd som man tänker sig att dela ut, säger Johanna Ojala-Niemelä.

Utskottet förutsätter att statsrådet i sina utredningar i fortsättningen när man behandlar liknande förslag bedömer det kumulativa ekonomiska ansvaret och riskerna med beaktande av både tidigare beslut och sådana kommande beslut som man känner till.

Satu Hassi betonade ändå att Finland inte är ensamt när det gäller att bedöma om kommissionens nuvarande förslag bryter mot EU:s grundfördrag.

- Rättslärda i hela Europa funderar på var gränsen ska gå när det gäller hur mycket lån EU kan ta för att betala direkta stöd till medlemsländer. Den bedömningen stöds också av EU:s ministerråds rättstjänst.

Grundlagsutskottet: Riksdagen måste ha makt över statsbudgeten

Wille Rydman som representerar Samlingspartiet i grundlagsutskottet säger att kommissionens nuvarande förslag äventyrar riksdagens suveräna makt över statsbudgeten.

- Grundlagsutskottet har redan tidigare sagt att riksdagens budgetsuveränitet måste skyddas så effektivt och noggrant som möjligt. I det nuvarande förslaget verkar Finlands ansvar gällande den skuld som europeiska unionen tar vara fjorton gånger större än för tillfället, säger Wille Rydman.

- Grundlagsutskottet konstaterar att det här ganska dramatiskt kommer att påverka riksdagens budgetsuveränitet. Det innebär också grundlagsenliga problem, säger Rydman.

Satu Hassi tycker ändå att det här problemet är mera teoretiskt.

- Skräckscenariot är att något land inte skulle betala sin andel av säkerheterna. Men det skulle i praktiken betyda att landet lämnar EU. Tills vidare har vi inte sett något sådant fall.

Det viktiga är enligt henne att Finland inte låser sin ståndpunkt utan deltar i alla fortsatta förhandlingar.

- Om alla andra länder i EU skulle förhandla utan oss kulle det inte vara bra för oss. Men också därför är det viktigt att både regeringen och riksdagen har klara kritiska ståndpunkter som vi måste föra fram i förhandlingarna.

Många ekonomiska experter har ändå oroat sig för att ett stödpaket som i för hög grad bygger på lån inte kommer att få samma effekt som ett stödpaket som bygger på stöd som inte behöver betalas tillbaka.

Utgående från sin mångåriga erfarenhet i EU-parlamentet bedömer Hassi att kommissionen har lämnat förhandlingsmån i sitt förslag.

Hon tror att förhandlingarna om återhämtningsfonden kan lyckas även om de blir svåra.

- Det är klart att många länder har motstridiga intressen, men det finns också en stor gemensam oro för de ekonomiska följderna av coronakrisen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes