Hoppa till huvudinnehåll

Besök på kafferosteriet i Borgå: kaffeblom, brandbilar och hantverksskicklighet

En kvinna håller i en kaffeskopa intill en kafferost.
Linda Pokki drar ut en kaffeskopa ur maskinen och kollar färgen på bönorna. Att rosta kaffe är ett hantverk. En kvinna håller i en kaffeskopa intill en kafferost. Bild: Yle / Mira Bäck Kafferosteri,paahtimo

Kaffedoften möter besökaren redan vid dörren. På golvet ligger stora jutsäckar fyllda med råa kaffebönor, och i hörnet står ett kaffeträd som råkar blomma just den här veckan.

Kafferosteriet Paahtimo ligger i hörnet av ett rött 1800-talshus i Gamla stan i Borgå.

Restaurangchef Linda Pokki leder oss in till den gamla herremannen, drumkafferosten Probat UG-22 från 1965.

- Den är ursprungligen från Tyskland och har varit hos oss sedan 2011. Förr i tiden gjorde man kafferostar som håller och som är av bra kvalitet, berättar Pokki.

En kvinna tittar ner i en stor röd tratt ovanpå en kafferost.
De råa bönorna åker ner i tratten. Mellan 20 och 22 kilo bönor rostas på en gång. En kvinna tittar ner i en stor röd tratt ovanpå en kafferost. Bild: Yle / Mira Bäck Kafferosteri,paahtimo

Den metallfärgade och röda maskinen brummar igång när Pokki demonstrerar hur kafferostandet går till. Ljudet är så högt att det är svårt att prata samtidigt.

De råa, ljusa kaffebönorna åker ner i den stora tratten högst upp varifrån de släpps ner i rostningstrumman.

Där får de åka runt i mellan 12-15 minuter, samtidigt som Pokki håller ett öga på hur färgen och doften förändras.

Kupade händer med kaffebönor i. I ena handen finns vita, råa bönor, i den andra bruna, rostade bönor.
Råa kaffebönor och rostade bönor. Kupade händer med kaffebönor i. I ena handen finns vita, råa bönor, i den andra bruna, rostade bönor. Bild: Yle / Mira Bäck Kafferosteri,paahtimo

- Här är ingen datateknik insatt. Under tiden kaffet rostas tar vi hela tiden små prover. Vi ser på färgen, hur den har utvecklats, och hur bönan ser ut, säger Pokki.

När hon är nöjd strilar kaffebönorna ut ur rostningstrumman och ner i den stora röda, runda baljan där de skopas omkring för att svalna.

Till slut rasslar de färdigt rostade kaffebönorna ner i en stor låda, klara att malas och kokas.

Brandkåren på plats

De dagar då den gamla kafferosten är i gång bolmar vit ånga upp ur skorstenen och den karakteristiska kafferostningsdoften sprider sig i Gamla stan.

Ibland händer det att någon förbipasserande tror att det brinner. Det hände igen för några veckor sedan.

- Speciellt i slutskedet av rostningsprocessen kommer det väldigt mycket vit ånga upp ur skorstenen. Då var det någon som hade gått förbi, blivit rädd och ringt räddningsverket, säger Pokki.

Flera kaffekoppar på en bricka.
Linda Pokki lovar bjuda brandmännen på kaffe nästa gång de kommer. Skeden till vänster är en cupping-sked som man använder för att sörpla kaffe ur vid provsmakning. Flera kaffekoppar på en bricka. Bild: Yle / Mira Bäck kaffe,paahtimo

- Jag var här och rostade kaffe, och undrade varför fältchefen sprang omkring utanför. Han konstaterade att han nog bara känner doften av kaffe och inte ser någon brand, fortsätter hon.

Brandlarm från Gamla stan tas alltid på allvar och flera bilar skickades till platsen för säkerhets skull.

- Denna gång var det falskt larm, säger Pokki.

I april 2019 brann det på riktigt, då en liten brand pyrde upp i skorstenen. Som tur var fick man snabbt situationen under kontroll.

Maskinen fanns nära

Kafferosteriet hör ihop med kaféet Paahtimo som har funnits i tegelmagasinet i snart tjugo år.

Först hade man en mindre kafferost som rymdes in bakom bardisken, sedan kom den nuvarande herremannen som behöver lite mer utrymme och därför fick flytta ut till det röda trähuset.

En kvinna häller bönor i en kafferost.
Kafferosten har restaurerats av kaféets och rosteriets ägare Antti Soivio och Najat Ouakrim-Soivio. En kvinna häller bönor i en kafferost. Bild: Yle / Mira Bäck Kafferosteri,paahtimo

Rosteriet letade länge efter en kafferost av just det här märket eftersom företaget är känt för att ha tillverkat kafferostar i över hundra år.

- Probat hör till topptillverkarna av kafferostar i världen. När vi letade efter rosten ville vi absolut ha en sådan eftersom vi vet att man kan lita på dom och att det ännu finns reservdelar att få.

Vita blommor på en brun gren.
Kaffeträdet som bor i en kruka inne på kafferosteriet blommar, även om det annars är ganska brunt och torrt. Vita blommor på en brun gren. Bild: Yle / Mira Bäck kaffe,blommor

Rosteriet letade i hela Europa och hade dessutom koll på marknaden i USA.

- Överraskande nog hittade vi den här maskinen i Läyliäinen, alldeles här runt hörnet. Där fanns den nermonterad och hade stått oanvänd ett bra tag. Rosteriet köpte maskinen och restaurerade den, säger Pokki.

Kaffet kommer långt ifrån

Själv har hon jobbat för kaféet och rosteriet sedan 2005. Att rosta kaffe är ett hantverk som det tar tid att lära sig.

- Det finns nog skolningar, till exempel i Tyskland. Själv har jag lärt mig ganska mycket via försök och misstag, och av dem som har rostat kaffe här före mig.

Kaffebönor.
Kaffe odlas på flera håll i världen. Kaffebönor. Bild: Yle / Mira Bäck Kafferosteri,kaffe,kaffebönor

Själva kaffet som rostas kommer bland annat från Kenya, Brasilien och Indien.

- Kaffe produceras i 60 olika länder på båda sidorna om ekvatorn, berättar Pokki.

Jutsäckar med kaffe i.
Till rosteriet kommer kaffebönorna i stora säckar som kan väga mellan 40 och 70 kilo. Det behövs två personer för att lyfta dem. Jutsäckar med kaffe i. Bild: Yle / Mira Bäck Kafferosteri,kaffe,jute,paahtimo

Beroende på var i världen man befinner sig så inverkar bland annat jordmånen, på vilken höjd kaffet växer och hur man plockar kaffebären på smaken.

För att producera en kaffekopp krävs en hel del arbete.

- Du kan inte få en hantverksprodukt billigt. Det finns dom som är intresserade och hellre sätter kvalitet framom kvantitet, säger Pokki.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland