Hoppa till huvudinnehåll

Ingen omedelbar hjälp i rederikrisen: Statlig lånegaranti för sjöfarten dröjer

Ett av Eckerö Linjens fartyg
Eckerölinjen väntar på statsgaranti för bot på likviditetskris. Ett av Eckerö Linjens fartyg Bild: © Lentokuva Vallas Oy/Eckerö Linjens pressbild Eckerölinjen

Finansministeriet får kritik från både redare och politiker på Åland för att fördröja räddningen av rederier i coronakris. Stödordningen skulle ge “omedelbar” hjälp åt sjöfartsföretag - men pengarna dröjer.

Det var redan i april som Finlands riksdag godkände årets andra tilläggsbudget. Där reserverades 600 miljoner euro för att bevilja rederibolag statlig borgen för banklån.

Det behövde rederierna för att kunna bedriva och upprätthålla "försörjningsberedskapskritisk godstrafik" i det läge som orsakades av coronaviruspandemin.

Det var fråga om lån och inte stöd för den trafik som nu körs med litet passagerarunderlag, men mycket gods för att upprätthålla Finlands krisförsöjning.

Åländsk politikerkritik

Åtminstone två åländska rederier har ansökt om statens garantier men inte fått besked. Den åländska näringsministern Fredrik Karlström (moderat) har varit hård i kritiken mot de finska tjänstemännen vid Finansministeriet.

Han ser en trög byråkrati och oväntade komplikationer i hanteringen. Karlström talar också om kommunikationssvårigheter mellan finländska ministerier och beslutsfattare som verkar fördröja förverkligandet.

- Det var knappast riksdagens avsikt då garantiprogrammet godkändes, säger Karlström.

Eckerö: "Vi behöver tilläggslikviditet"

Rederiaktiebolaget Eckerö är ett av rederierna som har ansökt om den statliga hjälpen.

När bolaget senaste vecka höll bolagsstämma beklagade VD Björn Blomqvist den långsamma hanteringen.

- Vi är i ett läge där vi behöver tilläggslikviditetet, väldigt snabbt. Det ser väldligt besvärligt ut. Rederiet har inte akut tomt i kassan, utan klarar av betalningarna väl under en överskådlig tid, säger Blomqvist till Ålands radio.

- Men vi närmar oss snabbt en tid då reserverna är mininmala. Det är ett svårförutsägbart läge, och många poster är beroende av politiska beslut.

Noggrann kontroll av de sökande

På Finansministeriet förklarar finansrådet Sakari Lehtiö att det behövs invecklade kontroll- och beslutsprocesser, där man är noga med säkerheterna.

Man har fått in "några ansökningar". Lehtiö vill inte precisera hur många. Men de är färre än tio, till ett värde av 200 miljoner euro.

Riksdagen har reserverat 600 miljoner euro för garantiprogrammet. Lehtiö räknar med att det kommer fler ansökningar, på större belopp.

När de första besluten kan komma från statsrådet vågar han inte heller besvara, men det lär bli under sommaren.

Bollhavet på Baltic Princess.
Knappast några bollhav i år? Bollhavet på Baltic Princess. Bild: Yle/Peter Petrelius bollhav,M/S Baltic Princess,barn,lek,Tallink Silja

EUs första sjöfartsstödprogram i coronatid

En av orsakerna till att rederiernas garantibeslut dröjer är att det måste godkännas i Bryssel.

I slutet av maj kom beskedet att EU-kommissionen hade godkänt den finländska stödordningen till stöd för sjöfartsföretag under covid19-utbrottet.

Ordningen godkändes enligt en tillfällig ram för statligt stöd. Den betecknades som nödvändig, lämplig och proportionerlig för att avhjälpa en allvarlig störning.

Margrethe Vestager, med ansvar för konkurrenspolitiken, betonade att hjälpen går till sjöfartsföretag som transporterar viktiga förnödenheter till Finland och som påverkas av den pågående coronaviruskrisen

Garantin ska täcka deras omedelbara behov av rörelsekapital så de kan fortsätta sin verksamhet, heter det i ett EU-pressmeddelande.

Det är den första nationella stödordningen som EU har godkänt för sjöfartssektorn under den svåra coronatiden. Och man antyder att fler nationella stödåtgärder kan införas, i tid, i samarbete med medlemsländerna.

Stöd bara till friska företag som klarar krisen

En av principerna för Finlands stöd i coronakrisen har varit att bara friska företag får stöd. I Finansministeriets regler för lånegarantin sägs att garantin inte kan ges åt företag som har haft ekonomiska svårigheter före årsskiftet, före pandemikrisen.

Det träffar en öm punkt på Rederi ab Eckerö. På bolagsstämman förra veckan konstaterades att det inte bara är början av år 2020 som går uselt. 2019 var inget bra år för rederiet och det tycks skapa konflikter.

Det skapar också ett behov av en nyemission för att få statsgarantier.

Finansministeriet ställer krav på att rederiets ägare skjuter till mer pengar i en nyemission, förklarade VD:n Björn Blomqvist.

Något sådant krav har Viking Line inte hört om, enligt Ålands radio.
Rederiets likviditet betecknas just nu som tillfredsställande.

- Förhandlingar förs och innan allt är slutfört så känner man inte till alla villkor. Men några sådana villkor har de hittills inte ställt på oss, säger Vikings VD Jan Hanses till ÅRTV.

Kan bli långvarig kris

Finansrådet Sakari Lehtiö på Finansministeriet vill inte kommentera enskilda bolag eller deras ansökningar. Han säger sig vara väl medveten om sjöfartens betydelse på Åland.

Han säger allmänt att både banker och staten är intresserade av alla aspekter av bolagens möjligheter och planer för att klara krisen, inklusive aktieägarnas intresse för sitt företag.

Sakari Lehtiö betonar helheterna i beslutet om garantin för att hjälpa upp likviditeten. Han vill också se bolagens plan för att klara sig över krisen i framtiden.

- Det är svårt att veta just nu om det här är ett tillräckligt sätt att hjälpa företag om krisen blir lång. Det kan bli svåra tider hela det här året och kanske nästa vinter också, befarar Lehtiö.

EU betonade betydelsen av att täcka rederibolagens omedelbara behov av rörelsekapital. Lehtiö säger sig vara medveten om att det omedelbara behovet av hjälp kanske redan har blivit större.

Artikeln uppdaterades 15.6 klockan 07.47. Ett ord i meningen "Riksdagen har reserverat 600 miljoner euro för garantiprogrammet." hade fallit bort.

Läs också