Hoppa till huvudinnehåll

Svårt att ändra på polisens sätt att arbeta i USA - strukturell rasism och våldsam kultur skapar våld

Demonstranter i USA
Ilskan mot polisen spred sig snabbt efter George Floyds död Demonstranter i USA Bild: EPA-EFE/All Over Press USA,polisbrutalitet,demonstrationer

George Floyds död under ett polisingripande i Minneapolis blev startskottet för en demonstrationsvåg som snabbt svepte över i stort sett hela USA.

Frågan om polisvåld mot svarta har igen dominerat debatten, och i Washington förbereder kongressen ett omfattande lagpaket för att gå demonstranterna och en växande folkopinion till mötes.

Debatten om polisvåld mot svarta har under årens lopp blossat upp med jämna mellanrum i USA, och politiker både på lokal och federal nivå har gång på gång utlovat reformer för att stoppa våldet.

Trots det har antalet svarta som dödas av poliser förblivit i stort sett den samma.

Det finns många orsaker till att det är svårt att ändra på hur polisen arbetar och hur relationerna mellan polis och befolkning ser ut.

Våld mer accepterat

En betydande faktor är hur det amerikanska samhället ser på våld och dödligt våld.

‒ I amerikansk kultur ses våld som berättigat på ett helt annat sätt än i till exempel Finland. Tanken att det är berättigat för både poliser och vanliga medborgare att skjuta i självförsvar lever starkt, säger gästforskaren Maria Annala vid Utrikespolitiska institutet till Suomen Kuvalehti.

Det betyder att polisernas tröskel att använda vapen ofta är mycket lägre än vad den är hos oss.

Strukturell rasism

Texten Black Lives Matter målad på en gata
Folkopinionen om polis och rasism har ändrats i USA Texten Black Lives Matter målad på en gata Bild: EPA-EFE/All Over Press USA,polisbrutalitet

Frågan om rasism och strukturell rasism inom polisen och rättsväsendet i USA har diskuterats mycket under de senaste veckorna.

Svarta amerikaner stoppas oftare av polisen än vita, de grips oftare och döms oftare till fängelse av domstolarna.

Svarta amerikaner löper också en betydligt större risk att dödas av polisen än vad vita amerikaner gör.

Misstänksamhet

Många poliser har inte heller några band till de samhällen där de arbetar. De flesta poliser i till exempel Minneapolis bor i förstäderna utanför staden.

De har egentligen ingen kontakt med invånarna i de fattiga stadsdelarna där de patrullerar, och det skapar ömsesidig misstänksamhet.

Kravallutrustade poliser i Boston
Det råder ofta djup misstro mellan poliser och invånarna i de samhällen de patrullerar Kravallutrustade poliser i Boston Bild: EPA-EFE/All Over Press USA,Våldsamt upplopp,kravallpolis

Polisen ser invånarna som problematiska och kriminella, och invånarna ser polisen som en utomstående ockupationsmakt.

Splittrat polisväsende

Polisväsendet i USA är inte heller en enskild styrka utan består av otaliga federala, delstatliga och lokala poliskårer.

Den federala staten saknar mandat att direkt ingripa i hur lokalpolisen arbetar på gatuplan.

Samtidigt betyder låsningen i Washington att Demokrater och Republikaner inte hittills lyckats enas om att genom lagstiftning ändra på polisens befogenheter.

Orsak eller verkan?

De två maktpartierna har också i årtionden sålt tanken om hårdare tag mot brottslighet som en lösning på många av det amerikanska samhällets problem.

Den avgörande frågan är om kriminalitet är ett resultat av sociala problem, som fattigdom och dålig tillgång till utbildning. Eller om kriminaliteten skapar de sociala problemen genom att söndra samhället.

I USA har politikerna i regel sett kriminaliteten som orsak snarare än som en följd.

Nedskärningar

Demonstranter på en gata som målats med texten Defund the police
Många demonstranter vill att polisens budget skärs ned Demonstranter på en gata som målats med texten Defund the police Bild: EPA-EFE/All Over Press USA,polisbrutalitet

Under de senaste årtiondena har utbildning och sociala tjänster genomgått nedskärning efter nedskärning i USA.

Samtidigt har polisens budgetar vuxit. I till exempel Minneapolis står polisen för en tredjedel av stadens budget.

Det har lett till en situation där polisen sätts in för att försöka lösa det som i grunden är sociala problem.

"Defund the police"

Under demonstrationerna efter Floyd Georges död har kravet på en ändring i hur städerna fördelar sina pengar fått ny tyngd.

Många demonstranter har burit på plakat med texten ”Defund the police”. Kravet att "nedbudgetera" polisen har länge funnits bland mer radikala aktivister, men nu verkar tanken ha kommit närmare debattens mittfåra.

I korthet går förslaget ut på att flytta över stora delar av polisens budget till skolor, sociala tjänster och brottsförebyggande projekt.

Kongressen förbereder nya lagar

Det är inte sannolikt att de här kraven på kort sikt kommer att få gehör av maktpartierna på nationell nivå.

Det lagpaket som Demokraterna nu i samarbete med en del republikaner förbereder i Washington innehåller inget om nedskurna polisbudgetar.

Tvärtom har flera ledande demokrater understrukit att ”Defund the police” inte är en del av deras politik.

Det är också mycket oklart om kravet sist och slutligen har brett stöd bland amerikanerna.

Minnesota upplöser polisen

Däremot är det möjligt att enskilda städer genomför reformer i den här riktningen.

På fredagen beslutade stadsfullmäktige i Minneapolis att upplösa staden poliskår och ersätta den med en ny styrka.

Tanken är att den nya styrkan ska ha täta band till stadens befolkning och vara representativ för stadens invånare.

Det är långt ifrån klart att stadsfullmäktiges beslut verkligen kommer att verkställas. Men redan det att det tagits är ett tecken på att synen på polis och rasism i alla fall för tillfället har vänt i USA.

Källor: New York Times, Politico, Reuters, Suomen Kuvalehti,

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes