Hoppa till huvudinnehåll

Vårdreformen är klar: 1 200 sidor lagtext går på utlåtanderunda till medborgare och experter

Ministrarna Kiuru och Paatero kommer till presskonferns med tjock papperbunt; Vårdreformlagförslaget.
Krista Kiuru och Sirpa Paatero gör stolt entré på presskonferensen om ny vårdreform, den avskalade "skelettmodellen". Ministrarna Kiuru och Paatero kommer till presskonferns med tjock papperbunt; Vårdreformlagförslaget. Bild: Lehtikuva Krista Kiuru,Sirpa Paatero,social- och hälsovårdsreformen (sote),Statsrådet (Finland)

Årets stora nyhet, klar på rekordtid. Det var budskapet när lagtexten för den stora vårdreformen lades fram på måndag morgon. Nu ber regeringen om utlåtanden på lagpaketet som omfattar 1 200 sidor.

Ännu för en vecka sedan lät det på regeringen som om remissrundan kan starta i höst. Nu blev man klar snabbare än väntat med ett färdigt förslag i stället för flera olika utkast. Reformen har gått vidare i snabbt tempo.

Men det är fortfarande tal om ett skelett som kan få kött på benen efter utlåtanderundan. Reformen är mindre än senast, men kan byggas ut.

Det här är en vårdreform som säkert ska gå igenom i riksdagen. Regeringen Marin vill inte råka ut för samma problem som regeringen Sipilä.

Den regeringen avgick i förtid, när riksdagens grundlagsutskott inte ville godkänna alla delar i stora kompromissen som skulle göra Centern och Samlingspartiet tillfreds.

Nu är landskapen kvar. Men den privata vården har en mindre roll, och gränsen mellan offentligt och privat uppges vara klarare.

Får patienterna det bättre?

Hur blir det för patienter och klienter, undrar kanske någon?

Det perspektivet lyste fortfarande med sin frånvaro när omsorgsminister Krista Kiuru (SDP), kommunminister Sirpa Paatero (SDP) och inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) höll pressträff med sina tjänstemän.

Paatero förklarade hur man för över makt och pengar - och vårdansvar - från kommunerna. Inrikesminister Ohisalos bit är räddningsväsendet, som också övergår till de nya landskapen.

Ministrarna sa ändå att innehållet ska förnyas, inte bara strukturerna. Men en del av det nya innehållet kommer kanske senare.

- Om man ska identifiera hur den konkreta reformen syns så är det i den nya social- och hälsovårdscentralen, sa minister Krista Kiuru.

Regeringsprogrammet visar väg

Reformen handlar inte bara struktur, inte bara 1 200 sidor lagstiftning, utan det handlar konkret om en utvecklad verksamhet med hög kvalitet genom hela kedjan, sa minister Kiuru.

Den grundläggande reformen handlar om en förbättrad situation och service för klienterna, med allt under samma tak.

Syftet med reformen är att minska skillnaderna i välfärd och hälsa och att trygga likvärdiga och högklassiga social- och hälsovårdstjänster, samt tjänster inom räddningsväsendet.

Dessutom vill man förbättra tjänsternas tillgänglighet och säkerhet. Tillgången på yrkeskunnig arbetskraft ska tryggas. Regeringen vill också “svara på de utmaningar som förändringar i samhället för med sig”.

Inga sparkrav, men låt det inte öka för mycket

Sist i den långa meningen om målsättningarna nämns att bromsa kostnadsökningen. Några sparkrav finns ändå inte längre, betonade ministrarna i dag.

Senast man försökte få igenom en vårdreform fanns en osthyvelbesparing inplanerad som aldrig blev av på grund av motstånd i riksdagens grundlagsutskott.

Man talar fortfarande om olika sätt att motivera till besparingar. Men sjukvården blir 1-2 procent dyrare varje år, eftersom andelen äldre ökar.

Nyländsk särlösning ökar antalet landskap

Lagarna är centrala för att inrätta 21 nya “vårdlandskap” + Helsingfors. Det är några fler än man förberedde då regeringen bildades. 195 vårdorganisationer ska nu minskas betydligt.

Den nyländska särlösningen gör att huvudstadsregionens kommuner inte behöver bli en del av resten av Nyland, utan får styra över hälsovård, social service och räddningstjänst i sina egna minilandskap.

De är små till ytan, men stora ifråga om befolkningsmängd. På ministrarna lät det som att det är viktigt att hålla huvudstadsregionens 1,7 miljoner invånare nöjda, eftersom de är en så stor del av landets 5,5, miljoner invånare.

Stor överföring av egendom och personal

Finansieringen blir en stor bit. Invånarnas skattetryck ska inte förändras, sa ministrarna i dag.

Men det blir förändringar i hur landskapen får sin nya verksamhet bekostad i en övergångsperiod på fem år. Först sker det via överföringar från kommunerna, statsunderstöd, klientavgifter och senare en egen landskapsskatt.

Social- och hälsocentralen kommer att bli en viktig plats att komma vidare när man behöver service och vill få kontakt till specialiserad sjukvård.

Vårdproffsen stöder varann, det blir lägre tröskel, också på kvällar och helger. Den digitala och mobila servicen utvecklas, lovade minister Krista Kiuru.

Hon talade också om en människocentrerad vård och förebyggande arbete.

Remissrundan kunde alltså tidigareläggas, med deadline för svaren i slutet av september. Sedan blir det bråttom, riksdagen ska få paketet före jul.

Det blir en miljardöverföring av fastigheter och utrustning från kommunerna till landskapen. All offentligt anställd personal överförs från kommunerna till landskapen, det handlar om 170&nbs;000 anställda som byter arbetsgivare.

För verksamheten överförs över 19 miljarder euro från kommunerna till de nya landskapen, påpekar kommunminister Sirpa Paatero.

Regeringen hoppas på landskapsfullmäktigeval i början av år 2022, och att den nya förvaltningen ska komma i gång under året.

Helt förverkligad ska vårdreformen vara i början av år 2023. Om allt fungerar blir det en fjäder i hatten i riksdagsvalet i april 2023.

Kårkulla upplöses

Sjukvårdsdistrikten försvinner i den nya vårdreformen, också Kårkulla samkommun försvinner. Verksamheten tryggas och överförs till de landskap där den behövs.

Den svenska servicen tryggas i de landskap där det finns svenskspråkig befolkning, med språknämnder som övervakar att den svenska servicen fungerar. Svenskt specialkunnande ska finnas.

Presskonferensen tog denna dag över två timmar, men det fanns inte tid för någon svensk fråga.

Däremot svarade ministrarna att systemet med servicesedlar i kommunerna fortsätter. De privata leverantörerna av vård och servicetjänster behövs också i fortsättningen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes