Hoppa till huvudinnehåll

Finansministeriet: Coronakrisen krymper Finlands ekonomi med sex procent i år

Överdirektör Mikko Spolander på Finansministeriet under en presskonferens i Helsingfors den 16 juni 2020
Överdirektör Mikko Spolander på Finansministeriet under en presskonferens i Helsingfors den 16 juni 2020. Överdirektör Mikko Spolander på Finansministeriet under en presskonferens i Helsingfors den 16 juni 2020 Bild: Lehtikuva Finansministeriet (Finland)

Exporten återhämtar sig långsammare än väntat men den inhemska efterfrågan tar fart.

Finansministeriet publicerade på tisdagen sin andra ekonomiska prognos för Finland för i år. Ministeriet väntar sig att den finländska ekonomin minskar med 6 procent under året.

Då ekonomin nu öppnas upp väntas speciellt servicebranschen repa sig. Den totala återhämtningen väntas ändå vara långsam under slutet av året. Nästa år väntas bruttonationalprodukten öka med 2,5 procent.

En sådan återhämtning förutsätter ändå att exportmarknaden tar fart och förtroendet för den finländska ekonomins förmåga att skapa tillväxt och sysselsättning ökar.

Även om tillväxten så småningom kommer igång beräknas den offentliga skulden öka med 20 miljarder euro.

Underskottet i de offentliga finanserna ökar därmed i år till drygt åtta procent och den offentliga skulden till cirka 71 procent av BNP.

Ministeriet förväntar sig visserligen att obalansen mellan statens inkomster och utgifter minskar om tillväxten tar fart, men fortfarande i mitten på 2020-talet kommer underskottet att vara stort.

Redan år 2024 väntas den offentliga skulden närma sig 80 procent av BNP.

Ministeriets överdirektör Mikko Spolander betonar att vi under året har lärt oss mycket om coronaviruset, vilket gör det lättare att göra prognoser, men osäkerheten är fortfarande större än under vanliga år.

- Det finns många länder där epidemin fortfarande ökar. I andra länder fruktar man en andra våg. Det är osäkert när man får ett vaccin.

Exporten av tjänster ökar långsamt

Som om inte detta skulle räcka är en stor del av de uppgifter från maj som ministeriet bygger sin prognos på ofullständiga.

Som alltid i prognoser bygger också denna på en hel del antaganden. Om de visar sig vara felaktiga drar de också undan mattan under prognosen.

- Vi antar att epidemin avtar småningom och att det inte kommer någon andra våg. Nu ser man att Europa har stängt ner sin ekonomi mer än man trodde i början av året. Exporten har sjunkit mer än väntat. Den privata konsumtionen har ändå minskat mindre än väntat. De främsta effekterna av coronakrisen kommer alltså via utländsk efterfrågan, säger finansrådet Jukka Railavo.

Konsumenterna väntas inte få tillbaka sitt förtroende för ekonomin förrän man upptäcker ett vaccin eller en effektiv behandling mot covid-19.

Exporten väntas öka under hösten, men exporten av tjänster förväntas komma igång långsammare än exporten av varor.

Den stora osäkerheten gör att olika prognosinstituts uppgifter skiljer sig mer än vanligt från varandra. Krisen drabbar också olika branscher vid olika tidpunkter.

Railavo nämner OP och Nordea som verkar ha koncentrerat sig på servicebranschen som upplevde sina mörkaste stunder i april och nu har börjat återhämta sig

- Industrin och byggnadsindustrin har börjat sjunka först i maj. Konsumtionen väntas återhämta sig under hösten och återgå till normal nivå under första hälften av 2021. Men effekten på investeringarna kommer att vara mera långvarig.

Arbetslösheten minskar sällan snabbt

Finland har tack varit sitt permitteringssystem åtminstone tills vidare lyckats undvika en dramatisk ökning av arbetslösheten.

Men också i Finland har arbetsplatser gått förlorade under krisen.

Återhämtningen leder till att man inte väntar sig att arbetslösheten ska öka mera i år. Den börjar ändå minska långsamt först under 2021, säger Jukka Railavo.

Finansministeriet väntar sig att sysselsättningen minskar med 2,5 procent under året. Det betyder att sysselsättningsgraden sjunker under 71 procent.

Minskningen av sysselsättningen och det stora antalet permitterade höjer arbetslöshetsgraden till åtta och en halv procent.

- Det finns ingenting som garanterar att ekonomin återhämtar sig snabbt efter pandemin. Speciellt förändringar i sysselsättningen tenderar att bli långvariga. Speciellt om de som nu förlorat sina jobb marginaliseras och förlorar sin förmåga att klara av arbetslivet, säger Jukka Railavo.

Tre frågor till finansministeriets överdirektör Mikko Spolander

- Du säger att den privata konsumtionen kommer att öka mer än ni trodde i förra prognosen. Betyder det att regeringens stimulansåtgärder är för storskaliga?

- Nej. Det är svårt att stimulera om det inte alls finns underliggande konsumtion. Jag tror att stimuleringen i själva verket fungerar bättre nu.

- Regeringen talar helst om strukturella reformer för att få ekonomin i balans efter epidemin. Kommer regeringen att klara sig utan nedskärningar eller skattehöjningar?

- Strukturella reformer är helt möjliga, men de verkar på lång sikt. Om man vill ha en snabbare effekt för att kunna balansera budgeten måste man tänka på antingen skattehöjningar eller att skära ned i utgifterna.

- EU:s regelverk säger att ett medlemsland inte ska ha högre skuld än 60% av BNP. Är den gränsen ännu realistisk efter Coronan eller borde man tolerera högre skuldgrader?

- Det är en viktig diskussion, men om man vill förändra regelverket är det en lång process. Det är svårt att säga en hur hög skuldgrad som är ett problem, man kan ju inte se det på förhand, man vet det först när det hänt.

Läs också