Hoppa till huvudinnehåll

Ledare för ungdomsverksamhet: "Man skulle kunna satsa pengarna på något bättre än på utvidgad läroplikt"

Tariku Ahlfors, med mörkt hår och glasögon, står framför en vägg av tegelstenar. Han har på sig en vit- och blårandig skjorta.
Tariku Ahlfors är skeptisk till att läroplikten skulle förlängas, men tycker det är bra att man satsar pengar på stöd för eleverna. Tariku Ahlfors, med mörkt hår och glasögon, står framför en vägg av tegelstenar. Han har på sig en vit- och blårandig skjorta. Bild: Yle/Tintin Råholm person,tariku ahlfors

Regeringen planerar att satsa mer pengar på yrkesskolorna för att de ska kunna utöka stödet och handledning för eleverna. Samtidigt planerar man också att utvidga läroplikten.

Tariku Ahlfors som är verksamhetsledare för ungdomsverksamheten Sveps poängterar att utvidgad läroplikt är en dyr reform och han tror att man skulle kunna använda pengarna bättre genom att stöda de unga som är i risk för att marginaliseras och de som har svårt i skolan.

– Jag tycker det borde vara mer inriktat på dem som verkligen behöver stödet och att i ett ännu tidigare skede hjälpa de unga som har det knepigt.

Yrkesskolorna får också mera pengar än tidigare. Ahlfors säger att det behövs stödtjänster för unga och att det skulle vara viktigt med fler speciallärare och kuratorer.

– Det är bra att skolan får pengar. Men speciellt inom mentalvården är det svårt att få service på svenska i Helsingfors och det är långa köer. De här sakerna gör det mycket svårare att sedan orka studera om man inte får den där hjälpen.

Tariku Ahlfors säger att det är många unga som skulle behöva stöd.

– Många har olika sorters inlärningssvårigheter och måendet har nog försämrats med åren. Unga mår betydligt sämre och söker sig till kuratorer och vården.

Det här kan däremot vara svårt enligt honom, när det är långa köer och svårt att få service på svenska.

– Jag tror att en del avbryter studierna för att det inte orkar och att återvända blir tungt. Man borde redan i grundskolan få mera stöd i den mentala biten.

"Jag fick det stöd jag behövde"

Jenna Nirho studerade till servitör och fick examen förra våren. Hon säger att utbildningen var superbra och hon fick arbeta på många bra ställen. Det hon skulle önskat mer av var kanske en lärare till för att kunna lära sig ännu mer.

– Vi hade två restauranglärare, nog skulle det säkert vara bra att ha en person till så skulle man få ännu mera innehåll.

Den mentala biten tycker Nirho inte har varit något problem och hon var själv motiverad under sina yrkesskolestudier och tävlade och arbetade på utmanande praktikplatser.

– Jag fick bra handledning och allt jag behövde, men om man inte orkar så orkar man inte.

Nirho tycker att det är bra att man tänker på att göra förbättringar för yrkesskolorna, som att satsa mer pengar på dem.

Verkstäderna viktiga

Unga som inte har studieplats eller jobb kan redan efter högstadiet söka sig till så kallade verkstäder. Den här verksamheten stöder och hjälper unga.

I ungdomsverksamheten Sveps kan man gå något som kallas för livshantering. Efter det är det meningen att man fortsätter sina studier till andra eller tredje stadiet.

Det finns också verkstäder där man lär sig ett yrke, där man till exempel mekar med bilar. Man har möjlighet att få till godo det man gjort på verkstaden när man börjar studera.

Tariku Ahlfors säger att den uppsökande ungdomsverksamheten och verkstäderna är en viktig del som stöd för de unga. Men det är inte helt klart hur det kommer se ut med dem i fall läroplikten utvidgas.

– Om studerande inte klarar av att studera och inte mår bra så skulle man ha möjlighet att vara på verkstaden, men följer pengarna med då eller inte. Det är stor fråga för verkstäderna.

Han påpekar att det är lättare för Sveps som upprätthålls av Yrkesinstitutet Prakticum eftersom de har ett tätt samarbete. Men många verkstäder har inte en anknytning till andra stadiet och yrkesskolorna.

Hur ska man göra det här i praktiken?

De unga som Ahlfors arbetar med har haft tudelade åsikter i frågan om förlängd läroplikt är bra eller dåligt.

– Vi diskuterade det med våra unga som är i vår verkstad, och det var ganska tudelat. Vissa sa "Oj det här skulle ha varit bra då jag var ung, då skulle någon ha tagit hand om mig" och andra var sådär att "Nej jag skulle inte ha orkat, jag orkade just och just högstadiet för att jag visste att det sedan var frivilligt att fortsätta".

Ahlfors tycker det är bra att någon hjälper den unga att fortsätta fundera vidare, bara det inte blir ett tvång. Han hoppas att det också i fortsättningen ska vara frivilligt att träffa en uppsökare när det handlar om uppsökande ungdomsverksamhet.

En stor fråga, enligt Ahlfors, är att det finns ett mörkertal med personer som de inte når.

– De som stannar hemma efter grundskolan och som inte söker understöd, kommer inte in på några listor. Det mörkertalet skulle vara intressant att veta. På det skulle man kunna sätta ännu mera pengar och fundera på hur man når dem.

Hur det blir med de här personerna som stannar hemma efter grundskolan i fall läroplikten förlängs är oklart.

– Ja, det blir intressant. Vilken är den myndighet som ser till att den unga faktiskt funderar på sin framtid? Då hoppas jag att man har ett tätt samarbete med uppsökarna och verkstäderna för att hitta en lämplig sysselsättning.

Ahlfors tror också att det blir en större utmaning för yrkesskolorna i fall läroplikten utvidgas då han tror att yrkesskolorna får mer utmanande unga.

Läs också