Hoppa till huvudinnehåll

Svårt att veta hur många poliser som döms för brott i Finland

Poliisiauto.
Förra året gick ett 40-tal anmälningar om polisbrott vidare till åtalsprövning. Poliisiauto. Bild: Tiina Jutila / Yle Polis,poliser,polisfordon,brottslighet,ungdomsbrottslighet,lagar,Polisbevakning,böter,lagövervakning,trafiksäkerhet,anhållande,polisen

Trots krav på uppföljning av vad som egentligen händer efter att polisbrott gått till åtalsprövning finns ingen tillförlitlig statistik på antalet dömda poliser i Finland.

Artikeln är skriven i samband med podden Lägsta domstolens avsnitt om polisvåld i Finland

De senaste veckorna har världens fokus legat på strukturell rasism och USA:s polismakt, samtidigt som sympatidemonstrationer för Black Lives Matter-rörelsen har ordnats världen över.

Men hur pass våldsam är den finländska polisen och vilka åtgärder tar polisen till för att stävja rasism inom den egna organisationen?

Antalet anmälningar mot poliser nådde rekord 2019

Det är känt sedan länge att finländsk polis sällan avfyrar skjutvapen. Under 2000-talet har sju personer mist livet på grund av en kula avfyrad av polis, enligt statistik från 2018.

Förra året gjordes rekordmånga anmälningar mot den finska polisen – 997 stycken. Av de handlade 14 procent av fallen om maktanvändning och 14 procent om beteende, enligt polisbrottsutredningarnas årsberättelse. Den största kategorin är den ospecifika övriga som äter upp 28 procent av kakan.

Men betyder det här då att polisens agerande har blivit sämre?

– Min tolkning är att tröskeln att anmäla misstänkta brott har blivit lägre. Det märks också hos Justitieombudsmannen som fick in rekordmånga klagomål förra året, säger Heikki Stenius, häradsåklagare och utredningschef för polisbrott vid Riksåklagarämbetet.

valtakunnansyyttäjänviraston kyltti ulkona Albertinkatu 25 Helsinki
Till Riksåklagarämbetet hamnar alla anmälningar om polisbrott valtakunnansyyttäjänviraston kyltti ulkona Albertinkatu 25 Helsinki Bild: Juha Kivioja/Yle Riksåklagarämbetet

Finns ändå brister i systemet

Heikki Stenius har själv varit med och författat den nämnda årsberättelsen. I den konstaterar han ändå att det finns vissa brister i vår kunskap om polisvåld.

Alla anmälningar mot polisen landar hos Riksåklagarämbetet. Där sållar man först bort ifrågasättbara anmälningar, bland andra anmälningar som gjorts bara för att sätta käppar i hjulen för polisens arbete, menar Stenius.

Därefter delas en del av fallen ut till regionala åklagare som sköter polisbrottsundersökningar på sidan om sina huvuduppdrag, med hjälp av polisen.

– Det är problematiskt att åklagarna som fungerar som undersökningsledare inte organisationsmässigt är förmän till polisen, säger Stenius

Med andra ord har åklagarna svårt att inverka på till exempel prioritering – om poliserna som hjälper till i polisbrottsundersökningarna har andra uppdrag som gäller civilbefolkningen så prioriteras de oftast högre.

– På det sättet är vi i ett beroendeförhållande till polisen. Antingen borde undersökningarna ta kortare tid eller så behöver man godkänna övertidsarbete, säger Stenius.

Problematiska individer borde sållas bort före polisutbildningen

Drömmen vore ju att poliser med våldsamma eller kränkande tendenser inte ens arbetade som poliser. Det är också målet, menar Polishögskolan i Tammerfors rektor, Kimmo Himberg.

– Om man hittar dem i utbildningen så har vi redan misslyckats. Man måste hitta dem redan då de söker. Urvalsprocessen måste funka så att sådana inte döljer sig i mängden, säger Himberg.

porträttbild av kimmo himberg. han bär en mörblå polis sweater och har glasögon.
Kimmo Himberg, rektor för Polisyrkeshögskolan porträttbild av kimmo himberg. han bär en mörblå polis sweater och har glasögon. Bild: Polisen Polisyrkeshögskolan,kimmo himberg

I praktiken borde det fungera – antagningsprocessen till polishögskolan sker i flera steg med psykologiska tester, intervjuer och grupparbeten utöver de självklara fysiska prövningarna.

– Tanken är att processen ska sätta press på de som söker in, säger Himberg.

Nolltolerans för rasism inom polisen

Kimmo Himberg konstaterar att det finska samhällets mångkulturalisering ändå är ett relativt nytt fenomen och något man mer explicit tagit in i utbildningen sedan millenniets början.

Rasism är ingenting man motverkar med en enskild kurs― Kimmo Himberg

Några exempel på konkreta sätt som man inom polisutbildningen tar tag i kulturella eller religiösa skillnader är att man samarbetar med andra utbildningar i Tammerfors. De blivande poliserna gör exempelvis grupparbeten tillsammans med studerande med invandrarbakgrund.

– Men rasism är ingenting man motverkar med en enskild kurs. Det handlar om en djupgående, arbetsetisk princip som är framme i utbildningen hela tiden, säger Himberg.

Lägsta domstolen tittar på polisvåld i Finland

Vill du veta om den enskilda händelse som på 80-talet välte upp och ner på poliskulturen i Finland? Det och mycket mer hör du i podden Lägsta domstolens avsnitt om polisvåld i Finland - lyssna här:

Uppdaterad 18.6.2020 kl. 10:32 med bild av Kimmo Himberg

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle