Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Nu inleds alla tiders dragkamp om EU-pengar – målet är att rädda den coronadrabbade europeiska ekonomin

Kolumnisten Rikhard Husu mot bakgrund av EU-motiv.
Kolumnisten Rikhard Husu mot bakgrund av EU-motiv. Europeiska unionen,rikhard husu

I dag, på midsommarafton, börjar EU:s stats- och regeringschefer dryfta det jättelika paket som ska styra upp den europeiska ekonomin under de närmaste åren. Det blir en hård dragkamp som kan få långtgående konsekvenser för EU, skriver Svenska Yles korrespondent i Bryssel Rikhard Husu.

Det är första gången som förslaget till långtidsbudget och en tillhörande återhämtningsfond diskuteras på högsta politiska nivå i Europeiska rådet.

Sammanlagt handlar det om en helhet på närmare 2 000 miljarder euro.

Rådets permanenta ordförande Charles Michel tonade ned förhoppningarna inför mötet genom att konstatera att det fortfarande är en bit kvar att gå för att nå en kompromiss. Michels uppgift blir att jämka åsikterna mellan medlemsländerna.

Grovt taget handlar det om en kraftmätning mellan syd- och östeuropeiska länder som vill ha mer EU-bidrag för att hantera konsekvenserna av coronakrisen och nordeuropeiska länder som föredrar att hjälpen till krisländer kommer i form av lån snarare bidrag.

Alla måste backa från sina positioner

Åsikterna går också isär om på vilka grunder coronastöden ska betalas ut.

Bland annat har Finland hävdat att kriterierna för hur stöden ska fördelas till medlemsländerna inte beaktar hur länderna drabbats av coronapandemin i tillräckligt stor utsträckning.

Finland hör också till de länder som anser att storleken på fonden ska bantas ned från de 750 miljarder euro som EU-kommissionen föreslår.

Positionerna inför förhandlingarna framstår som låsta. Men ett faktum är att alla medlemsländerna måste vara beredda att backa från sina krav om man vill nå en kompromiss.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel hoppas att länderna ska kunna enas i frågan ännu under sommaren.

Hon säger att coronakrisen visat på hur ömtåligt det europeiska projektet är och att solidaritet aldrig varit så viktigt på EU-nivå som nu.

Ett steg mot gemensam finanspolitik

Återhämtningsfonden som EU-kommissionen lagt fram går under namnet Next Generation EU.

Namnet återspeglar ambitionen att EU ska komma stärkt ur krisen genom satsningar på klimatvänliga lösningar och digitalisering.

Samtidigt tar EU också ett steg mot en mer integrerad finanspolitik om återhämtningsfonden godkänns. Tanken är nämligen att finansiera fonden genom lån som EU-kommissionen lyfter med EU-budgeten som säkerhet.

Det här innebär att kommande generationer av EU-medborgare sannolikt kommer att axla en större kollektiv skuldbörda än sina föregångare.

Sveriges statsminister Stefan Löfven yrkar tillsammans med sina nederländska, österrikiska och danska kollegor på sparsamhet från EU och varnar för att "skicka notan till framtidens skattebetalare."

I Finland har fonden och dess sammansättning i sin tur väckt frågor hos grundlagsexperter.

Och tänk om man inte gör något?

I den andra vågskålen ligger de kostnader som tillkommer om EU inte lyckas enas om gemensamma åtgärder för att tackla coronakrisen.

Om inget görs riskerar konsekvenserna för ekonomin och EU-medborgarna bli mångfalt värre.

Det är på förhand klart att man inte kommer att nå en kompromiss vid dagens möte. Videoformatet sätter begränsningar för möjligheterna att förhandla mellan 27 stats- och regeringschefer.

Däremot finns det förhoppningar om att nå en kompromiss innan den europeiska semestersäsongen drar igång.

Insikten om att det behövs snabba beslut i det exceptionella läge Europa befinner sig i är stor, de olika utgångspunkterna till trots.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes