Hoppa till huvudinnehåll

Under 1800-talets midsomrar samlades Åboborna på Muhkuriberget: "På midsommaren kunde vad som helst hända"

Midsommartraditionerna i Åbo och Åboland har inte alltid sett ut som de gör idag. I början av 1800-talet samlades Åboborna vid Muhkuriberget för att fira midsommar. John Björkman, som är forskare i nordisk folkloristik, berättar att midsommaren vid den tiden handlade om att vara tillsammans med hela byn för att fira och om att utnyttja den magiska midsommarnatten för att till exempel kunna spå in i framtiden.

Björkman säger att det är oklart varifrån midsommartraditionen egentligen kommer eller hur gammal den är, men att midsommar har firats länge.

- Midsommaren är en sån urgammal fest att ingen egentligen riktigt vet varifrån den kommer. I det gamla bondesamhället var det så att efter midsommaren så började alla de stora arbetena, som höbärgning och skördearbete, och fram till dess var det ganska lugnt för de allra flesta.

På vilket sätt skiljer sig dagens midsommarfirande från förr i tiden?

- Midsommaren har nog bevarat ganska mycket av sin kärna. En sak som skiljer sig är att det förr var mer en byafest, och idag är det mer familjecentrerat. Hela byn samlades för att till exempel bränna sin midsommarbrasa.

Björkman säger att midsommaren var ungdomarnas fest på 1800-talet, medan midsommaren idag är mer en familjehögtid då man samlas på sina sommarstugor.

- Ungdomarna hade inte så mycket annat arbete då ännu, och man ville träffas för att umgås och framför allt ha romantiskt umgänge.

Midsommaren har bevarat ganska mycket av sin kärna.― John Björkman

Magiska traditioner vid Muhkuriberget

På midsommaren samlades många för att fira vid Muhkuriberget i Åbo, varför samlades man på just den platsen?

- Det finns en källa på Muhkuriberget, och människor brukade vallfärda till den speciellt på midsommarafton. Man offrade mynt i den här källan för att få lycka.

Det fanns enligt Björkman flera anledningar till att man offrade i källan.

- Framför allt unga kvinnor ville offra i källan för att försöka förutspå vem som var deras framtida tillkommande. Det var väldigt typiskt att man offrade en nål i källan och sen kunde man kanske vid midnatt se en bild av sin tillkommande i vattnet, speciellt om man råkade stå naken. Man trodde också att källans vatten förvandlades till vin på midsommarnatten och sökte sig därför dit.

På den här platsen, vid Muhkuribergets offerkälla, samlades framför allt ungdomar för att fira midsommar i början av 1800-talet. Källan är just nu uttorkad, men fylls med grundvatten då vädret är fuktigare.
Foto: Arash Matin

Varför ansågs midsommaren vara så magisk?

Midsommaren är den ljusaste natten, och har ansetts vara en slags brytpunkt som ändrar på nånting. Man har tänkt att framför allt midnatten är en tid som inte riktigt är en tid och då kan vad som helst hända.

Midsommarbrasor och midsommarstänger typiskt för Åboland

Det åboländska sättet att fira midsommar skiljer sig delvis från hur man historiskt sett har firat högtiden på andra håll i Finland.

- Att elda midsommarbrasor är en urgammal tradition här på sydkusten. Man behöver inte gå långt in i landet för att det här med midsommarbrasor ska vara en ganska ung tradition som har kommit först på 1900-talet, de har bränt brasor andra tider på året. Sen har vi förstås våra midsommarstänger i skärgården på de orter där de finns. Det är en jättefin tradition som det är roligt att många byar har bevarat.