Hoppa till huvudinnehåll

Är Ryssland en stormakt? Dagens militärparad rullar fram de tunga argumenten

Under det senaste decenniet har Ryssland gjort betydande framsteg med att förvandla landets väpnade styrkor till en effektiv krigsmakt.

Med den militärparad som arrangeras idag suktar Moskva efter omvärldens bekräftelse på att Ryssland är en stormakt.

För tio år sedan inledde Ryssland en stor reform av sin krigsmakt som skulle se till att öka landets militära förmåga. Reformens första etapp tog slut i år.

– Reformen gick ut på att modernisera det sovjetiska arvet, säger Pentti Forsström, specialforskare på Försvarshögskolan i Helsingfors.

Ett av målen var att 70 procent av materielen skulle vara ny eller moderniserad år 2020.

– Målet var vagt definierat och därmed når man det, säger Johan Norberg som är forskningsledare för Ryssland på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Stockholm.

– Det är stor skillnad mellan att modernisera bara det som finns ute i förbanden, eller också allt det som finns i lager, fortsätter han. Pratet om 70 procent har mera varit en signal om att landet genomdriver ett seriöst förändringsarbete.

I genomsnitt har hälften av leveranserna bestått av ny och hälften av moderniserad materiel.

De flesta helikoptrar, luftförsvarssystem och ballistiska robotar har varit nya. Leveranserna av ubåtar och pansarfordon har varit moderniserade versioner.

Mängden avgör

Den nya stridsvagnen Armata är ofta i rubrikerna, trots att den fortfarande inte är i serieproduktion. Istället har den gamla modellen T-72 moderniserats i över 1 500 exemplar.

En rysk T-14-stridsvagn dekorerad med en röd fana.
En stridsvagn T-14 Armata under en repetition inför den stora paraden efter midsommar. En rysk T-14-stridsvagn dekorerad med en röd fana. Bild: Imago Images/Xinhua/All Over Press Ryssland,stridsvagnar,T-14 Armata

Kvantitet är viktigt för Rysslands militära förmåga, betonar Norberg som anser att Ryssland agerar klokt utifrån sina förutsättningar.

– Vi i väst uppmärksammar ofta antalet stridsvagnar, fortsätter han.

– Men vi glömmer lätt hur stort Ryssland är geografiskt med elva tidszoner, med två potentiella stormaktsmotståndare i väst och öst och en väldigt begränsad infrastruktur öster om Uralbergen. Det är en gigantisk svår militär uppgift.

Ett annat problembarn har varit stridsflygplanet Su-57. Försvarsmakten har satsat stort på att ta fram en femte generation av planet, hittills utan framgång.

Ett Su-57-stridsplan under en flyguppvisning 2019.
En Su-57 under en rysk flyguppvisning i fjol. Ett Su-57-stridsplan under en flyguppvisning 2019. Bild: Kris Christiaens/Alamy/All Over Press Ryssland,militärflygplan,jaktplan,Suchoj,Suchoj PAK FA

Motgångarna har förklarats med en ineffektiv vapenindustri och sanktioner.

– Jag struntar i ifall materielen är modern eller inte, det viktiga är ifall den fungerar och finns i samövade förband som kan lösa uppgifter inom ramen för en operation, betonar Norberg.

– Moderna stridsvagnar i ett dåligt fungerande förband blir nästan oviktiga, fortsätter han. Därför är det viktigt att studera de väpnade styrkornas övningar. Det är där man ser vad de faktiskt gör, och inte enbart vad de har.

Pengar har skjutits till

Ryssland har satsat enorma summor på den militära reformen. Budgeten för det första decenniet var nästan 20 000 miljarder rubel (260 miljarder euro), varav man använde tre fjärdedelar.

Också landets totala militärutgifter har legat på en hög nivå det senaste decenniet, mellan 3-4 procent av landets BNP. Många NATO-länder når inte alliansens mål på två procent.

Ifjol hade Ryssland världens fjärde största försvarsbudget då landet ökade sina militära utgifter med 4,5 procent till ca 58 miljarder euro.

Den årliga Segerparaden är också ett viktigt skyltfönster för krigsmakten.

Rysa stridsvagnar omgivna av publik i Moskva under en repetition inför den stora militärparaden 2020.
Publikens intresse var stort under repetitionerna inför den stora paraden. Rysa stridsvagnar omgivna av publik i Moskva under en repetition inför den stora militärparaden 2020. Bild: EPA-EFE/MAXIM SHIPENKOV Ryssland,Segerdagen 1945,parader,stridsvagnar,Moskva,T-34

Det ryska folket är mycket medvetet om den stora försvarsbudgeten och generalerna försöker ge svar på tal genom att på paraderna visa upp konkreta resultat.

– Kärnvapenstrategin har alltid haft högsta prioritet, säger Pentti Forsström på Försvarshögskolan. Här har man satsat många miljarder på att skapa kvalitet.

Specialforskare Pentti Forsström vid Försvarshögskolan.
Pentti Forsström. Specialforskare Pentti Forsström vid Försvarshögskolan. Bild: Försvarshögskolan Försvarshögskolan, Finland,Ryssland,Pentti Forsström

Utveckling och modernisering av kärnvapenarsenalen är fortfarande en central målsättning.

Hittills har Ryssland avklarat ungefär två tredjedelar av ett moderniseringsprogram som ska ersätta alla sovjettida robotar med nya system.

Dessutom har de ubåtar och flygplan som ingår i arsenalen uppgraderats.

Betydande resultat

FOI publicerade i vintras en uppmärksammad rapport om rysk militär förmåga.

När forskarna jämförde Rysslands nuvarande militära förmåga med den för ett decennium sedan kunde de dra slutsatsen att ”betydande framsteg har gjorts för att förvandla Rysslands Väpnade styrkor till en effektiv krigsmakt”.

Ett av reformens delmål var att professionalisera de Väpnade styrkorna genom att successivt öka andelen kontraktsanställda soldater.

I dagens läge finns det också fler kontraktsanställda än värnpliktiga.

Enligt rapporten är funktionsdugligheten inom markförbandens materiel ”mycket hög”. Utvecklingen av markförbanden går i två olika riktningar.

Dels fanns en utgångspunkt i att samtliga förband ska vara ständigt insatsberedda med en tydlig tonvikt på att ha många små, flexibla och mobila förband tillgängliga.

Dels är såväl större taktiska förband som ett reservistsystem under införande. Åtgärder som ökar förmågan att strida i större formationer och med längre uthållighet.

Johan Norberg på FOI förklarar den här målsättningen med att Ryssland är en kontinentalmakt, och inte en makt som ger sig ut över haven.

– Ryssarna säger att omfånget på deras övningar har ökat de senaste tio åren, fortsätter han. Andra länder i Europa övar inte på samma nivå.

Forskaren Johan Norberg vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Sverige.
Johan Norberg. Forskaren Johan Norberg vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Sverige. Bild: FOI Totalförsvarets forskningsinstitut,johan norberg

Ryssarna eftersträvar att få ihop stora kvantiteter, framförallt för markstrid. Större övningsverksamhet ger möjlighet att bli bättre på att kontrollera mark-, sjö- och flygstridskrafter.

Flottan övervakar Arktis

Marinstridskrafterna är den del av styrkorna som lyckades sämst under det senaste decenniet.

Fartygsbeståndet är till stor del alltjämt från sovjetisk tid, eftersom anskaffningen av marina system framskridit långsammare än planerat.

Ifjol var relativt få större ytstridsfartyg och ubåtar tillgängliga. En avsevärd förbättring är att vänta de närmsta fem åren i takt med att moderniserade fartyg återgår i tjänst och nya tillkommer.

Norra marinen är Rysslands huvudsakliga militära styrka i Arktis och uppgraderades i år till landets femte militärdistrikt.

Flottan har sin huvudbas i Severomorsk med 30 stora ytfartyg och 40 ubåtar. Militärdistriktet basar också för två brigader 60 km från den finska gränsen.

Brigaderna är specialiserade på arktisk krigföring.

Ryska flottister paraderar i Severomorsk.
Ryska flottister paraderade i Severomorsk i början av juni. Ryska flottister paraderar i Severomorsk. Bild: Lev Fedoseyev/TASS/All Over Press Ryssland,sjöstridskrafter,Severomorsk

I takt med att isarna smälter öppnas den norra sjövägen för mer trafik. Ur rysk militär synvinkel öppnas en ny front.

– Trenden i Arktis är att ryska trupper återvänder till sovjetiska baser, säger Pentti Forsström på Försvarshögskolan. Man utvecklar nu övervakningssystem och etablerar militära baser.

Men det handlar inte så mycket om att föra över vapen och soldater. Istället vill man ha effektiv flygövervakning som kan skydda landets intressen i området.

Enligt Forsström är det självklart att det senaste decenniets ryska reformarbete också påverkar grannländernas säkerhetspolitik.

– Rysslands reformarbete har sett till att hela Europa numera håller sig alert och allt mer studerar vad Ryssland gör, säger han. Samtidigt har sanktionspolitiken lett till att Europa och Ryssland isolerats från varandra.

I samma veva har Rysslands möjlighet att överraska ökat då vi inte vet vad som exakt händer på andra sidan östgränsen.

Ny reform sjösattes

Ryska försvarsmakten har nu inlett en andra reformetapp med fokus på ett statligt beväpningsprogram som pågår fram till år 2027.

Budgeten är nästan lika stor som den första, eller 19 000 miljarder rubel.

Det nya beväpningsprogrammet eftersträvar kvalitet istället för kvantitet.

En ubåt ligger i vattnet. I förgrunden syns en motorbåt. Det är sjögång.
Den atomdrivna ubåten K-535. Ubåten är av klass Borej som är Rysslands modernaste ubåtar utrustade med strategiska missiler. En ubåt ligger i vattnet. I förgrunden syns en motorbåt. Det är sjögång. Bild: EPA/ALEXANDER ZEMLIANICHENKO Archangelsk oblast,ubåtar,Ryssland

Fortfarande står kärnvapenarsenalen i centrum, men också konventionella kryssningsrobotar och hypersoniska vapen lyfts fram.

Ett annat stort delmål är att äntligen få upp Su-57 i luften, pansarvagnen Armata att börja rulla, utveckla ett nytt luftvärnsrobotsystem och sjösätta mindre ytfartyg.

Enligt Johan Norberg på FOI kommer den höga takt med vilken de Väpnade styrkorna utvecklats under de gångna tio åren sannolikt inte kunna bibehållas.

– Men det viktiga är kontinuiteten, förklarar han. Vi kommer att se variationer på temat att Ryssland är en stor kontinentalmakt i Europa och Asien med allvarliga militära hot i vardera landsändan som man upplever det själv.

Den befintliga försvarsbudgeten bäddar inte för en lika hög takt, dessutom har de åtminstone ännu inte kommit några politiska signaler om att man vill öka den rejält.

– Bättre infrastruktur och fler förband i till exempel Fjärran östern skulle kosta väldigt mycket pengar, säger Norberg.

– Det närmaste decenniet kommer istället att präglas av konsolidering av den förmåga man redan har att initiera ett regionalt krig, fortsätter han.

FOI konstaterar också att Rysslands västfientliga utrikespolitik sannolikt kommer att bestå under det kommande decenniet.

Att bli erkänd som en stormakt och att etablera en intressesfär i sitt närområde kommer att förbli Rysslands huvudsakliga målsättningar.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes