Hoppa till huvudinnehåll

NHL-kolumnen: Showen i Jokerit, magiska rookierekorden, OS-historiens främste spelare – här är 8 minnen från Teemu Selännes makalösa karriär

Teemu Selänne vid tröjhissning 2016.
Teemu Selänne vid tröjhissning 2016. Bild: Yle/Tomi Hänninen Teemu Selänne

Ingen hålls ung för evigt, men Teemu Selänne kommer ganska nära. Under många år fick Selänne klockan att stanna och fortsatte prestera på nivån som i tiderna gjorde att han blev ”The Finnish Flash” i hela hockeyvärlden. Om en vecka fyller en av ishockeyns genom tiderna populäraste spelare 50 år – här öppnas 8 tittgluggar in i karriären på nummer 8.

Det är svårt att tro att det har gått nästan 30 år sedan Teemu Selänne blev kort och gott ”Teemu” med hela nationen. Ännu svårare känns det att inse att kalendern faktiskt inte ljuger. Killen som under sin karriär ofta hävdade att åldern bara är en siffra, landar nästa fredag på det jämna numret 50.

Det finns många siffror som kopplas samman med Teemu Selänne: till exempel 76 (som i mål under en säsong), 6 (som i antal OS-turneringar), 9 (som i antal knäoperationer) – och såklart 8.

Tröjnumret hängde med hela vägen – förutom under en säsong. Här öppnas åtta fönster till en enastående karriär.

”Teme”, ”Keke” och ”Otto” dominerar när Jokerit vinner FM-guld

Teemu Selännes sista säsong i Finland blev en enda lång fest. Hjallis Harkimo köpte tillsammans med sin goda vän Henrik de La Chapelle majoriteten av Jokerits aktier i februari 1991 och en ny tid startade för klubben som mestadels levt ett liv i skuggan av stora och mäktiga HIFK.

Jokerit var nere i division 1 i slutet av 1980-talet och efter att laget snabbt tog steget tillbaka till finrummet hade placeringarna varit blygsamma. Det förändrades totalt säsongen 1991/92. Jokerit var direkt från säsongstarten ett topplag och slutade till slut tvåa i grundserien.

Jokerit-fenomenet talades det om då tonårsflickorna, som tidigare inte varit en speciellt välrepresenterad del av ishallarnas publik, plötsligt vallfärdade till Jokerits matcher. En 21 år gammal Teemu Selänne var stjärnan i showen – och han levererade både på isen och bland fansen.

Medvinden höll hela vägen till ett FM-guld. Den efterföljande festen kan väl också ses som en generalrepetition för hockeyfirandet i den form som blev landets kutym några år senare. Mästarna togs emot som rockstjärnor.

Teemu Selänne.
Teemu Selänne fyller 50 i början av juli. Teemu Selänne. Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Teemu Selänne,World Cup i ishockey

Mästarlagets spjutspets var första kedjan med centern Otakar ”Otto” Janecky, vänsterforwarden Keijo ”Keke” Säilynoja och Teemu Selänne som den största stjärnan. Trion producerade 76 mål och 160 poäng på 44 matcher i grundserien och 17 mål och 41 poäng på 10 slutspelsmatcher.

Selänne var grundseriens målkung med 39 mål (44 matcher) och han lyfte nivån ett pinnhål till i slutspelet. 10+7 på 10 matcher – trots att alla motståndarna gjorde sitt bästa för att stoppa just honom.

Som så många lag, backar, målvakter och coacher senare fick erfara, så gick det inte att stoppa Teemu Selänne när han var på gång.

Alla tiders rookie slår alla rekord – med ”fel” nummer på tröjan

NHL-karriärens första höst började inte på bästa möjliga sätt för 22-åringen. Winnipegs veteranback Randy Carlyle spelade med nummer 8 på tröjan och hade inga som helst tankar på att låta en nykomling från Finland ta hans nummer.

Selänne fick tröjnummer 13 som visade föra med sig allt annat än otur. När säsongen väl körde i gång sköt nykomlingen elva mål på sina tolv första matcher och hysterin på Manitoba-prärien minst sagt utmanade Jokerit-fenomenet från den föregående säsongen.

På samma spår fortsatte hela säsongen. Sexton gånger sköt Selänne mer än ett mål i en match, fyra gånger gjorde han hattrick och i en match tändes röda lampan fyra gånger. Den 2 mars kom sedan det historiska ögonblicket då Selänne förpassade Mike Bossys rookierekord på 53 mål till historien.

Hysterin på Manitoba-prärien minst sagt utmanade Jokerit-fenomenet från den föregående säsongen

Efter det hittade Selänne rätt 23 gånger till innan grundserien tog slut och spikade två eviga nykomlingsrekord: 76 mål och 132 poäng. Calder-priset fanns det ingen konkurrens om, men skytteligasegern delade Selänne med Aleksander Mogilnij.

Innan det blev dags att åka hem till Finland och alla hungrigt väntande journalister och fans, så gjorde Selänne 4+2 på sex matcher i slutspelets första omgång mot Vancouver. Det räckte inte till avancemang, men fastställde ett fint målsaldo på 80 för hela säsongen.

Följande höst fick Selänne sedan nummer 8 då Carlyle lagt av. Teemu i sin tur hade under sommaren lagt på sig en hel del hull och killen som under nykomlingssäsongen snabbt döptes till ”The Finnish Flash” fick i Jets omklädningsrum finna sig i att kallas ”The Finnish Meatball”.

Chocktrejden till Anaheim leder till ett av historiens bästa radarpar

Den 6 februari 1996 kom en chock som formade resten av Selännes karriär. Trots att han inte var mer än 25 år gammal, ledde Jets interna poängliga med 72 poäng på 51 matcher och var fansens favoritspelare, så trejdades han till Anaheim.

Affären, som har kallats en av de största felbedömningarna genom tiderna, ska ha baserat sig på att Jets läkare ansåg att Selännes vänstra knä (det som opererades sammanlagt åtta gånger) skulle sätta punkt för finländarens karriär inom en nära framtid.

Flytten till Anaheim parkerade Selänne i Mighty Ducks första kedja tillsammans med den fyra år yngre vänsterforwarden Paul Kariya. Därmed formades ett av hockeyhistoriens bästa radarpar. Killarna upptäckte direkt att de tänkte på exakt samma sätt om hur hockey skulle spelas.

Teemu Selänne i Anaheim 1999.
Teemu Selänne gjorde succé i Anaheim. Teemu Selänne i Anaheim 1999. Bild: All Over Press Teemu Selänne

Selänne spelade 28 matcher i grundserien med sin nya telepatiska tvilling och stod för 16+20. Sammanlagt överskred Selänne för andra gången 100-poängsgränsen och slutade på 108. Som förvarning om vad som komma skulle var 108 också Kariyas poängsaldo.

Duon spelade nästan fyra hela säsonger tillsammans och producerade i en förbluffande harmonisk takt när båda var krya (till exempel säsongen 97/98 kunde Kariya spela bara 22 matcher).

1996/97 gjorde Selänne 109 poäng på 78 matcher, Kariya 99 poäng på 69 matcher. 1998/99: Selänne 107 poäng / 75 matcher, Kariya 101 / 82 och 1999/00: Selänne 85 poäng / 79 matcher, Kariya 86 poäng / 74 matcher. 2000/01: Selänne 59 poäng / 61 matcher, Kariya 67 / 66.

Den 5 mars 2001 trejdades Selänne till San Jose och därmed var duons gemensamma dagar i ankdammen slut. Under tiden tillsammans snittade Selänne 1,27 poäng per match och Kariya 1,28. Av samtida radarpar var det bara Mario Lemieux och Jaromir Jagr som producerade bättre.

Tidernas första Maurice Richard-pris går till "The Finnish Flash"

Under sin första vistelse i Anaheim blev Teemu Selänne den första spelaren i NHL:s historia att officiellt belönas som ligans bästa målskytt. Priset kom till säsongen 1998/99 och fick namnet Maurice ”Rocket” Richard Trophy efter den legendariska Montreal-snajpern.

Selänne var minsann en värdig första ”Rocket”-vinnare. Två gånger hade han före våren 1999 delat på skytteligasegern: 1992/93 med Aleksander Mogilnij (76 mål) och 1997/98 (52 mål) med Peter Bondra. Dessutom sköt Selänne 51 mål säsongen 1996/97.

Den första ensamma skytteligatiteln och tidernas första Maurice Richard-pris tog Selänne hem med 47 mål på 75 matcher. Med fulla 82 matcher hade det ganska så säkert blivit 50 fullträffar för tredje säsongen i rad.

Selänne tog emot ”Rocket”-trofén på NHL:s årliga prisutdelningsgala några dagar innan han fyllde 29 år. Då var det säkert inte många som kunde tänka sig att nummer 8 ännu åtta år senare skulle överträffa målmängden som gav honom det historiska priset.

VM-turneringarna levererar tunga besvikelser

Teemu Selänne spelade fem gånger i herr-VM mellan 1991 och 2008. Hans personliga statistik är imponerande: 25+23 på 43 VM-matcher. 1999 blev han vald till turneringens mest värdefulla spelare och till All Star-laget. 2003 valdes han till bästa forward och vann skytteligan.

I lagsporten ishockey levererade VM-turneringarna ändå tunga besvikelser för Selänne som drog Lejontröjan på sig i VM 1991, 1996, 1999, 2003 och 2008. Den sista turneringen var den enda som Selänne lämnade med ett småleende på läpparna.

Teemu Selänne och Saku Koivu på isen
Teemu Selänne och Saku Koivu, ett radarpar i Lejonen. Teemu Selänne och Saku Koivu på isen Bild: Europhoto/Jukka Rautio ishockey,Finlands herrlandslag i ishockey,Teemu Selänne,Saku Koivu

Hemma-VM 1991 var 20-årige Selännes mästerskapsdebut. För första gången av sammanlagt fem stod Selänne för elva poäng (6+5) i landslagsturneringar. Han slog ned som en blixt på den här nivån, men Mats Sundins och amerikanen Todd Krygiers mål fällde Lejonen från medaljserien.

VM-besvikelse nummer två kom året efter guldet i Globen. Finlands bästa målskytt flög till Wien mitt under VM bara för att sitta på bänken i kvartsfinalen mot Kanada när Finland fick spela med två mans övertag. Curre Lindström var alltid som sämst när Lönnlöven stod för motståndet.

1999 kom Selänne till VM följande gång. Han var turneringens bästa forward, gjorde elva poäng och snurrade upp Tre Kronor-försvaret sekunderna innan Marko Tuomainens förlängningsmål tog Lejonen till final. Där blev det åter en blytung besvikelse, den här gången mot Tjeckien.

Hemma-VM 2003 är för alltid den officiella hockeykatastrofen. Finland ledde kvartsfinalen mot Sverige med 5–1 men förlorade med 5–6. Teemu Selänne gjorde tre av Finlands fem mål, var inte inne på ett enda baklängesmål och fick ändå vara symbol för förlusten. Mer orättvist blir det inte.

Fem år efter katastrofen i Helsingfors var Selänne med i VM för sista gången. Ett ojämnt Lejonlag lyckades i överkant och slog Tre Kronor i bronsmatchen med 4–0. Veteranen njöt av att spela VM i Kanada och fick som nästan 38-åring ta ett positivt farväl av VM-hockeyn.

Förvandlingen under NHL:s lockout belönas med Stanley Cup

Utan lockouten, som startade dagen efter World Cup-finalen 2004, skulle Teemu Selänne med största sannolikhet aldrig ha vunnit Stanley Cup. Selänne hade i några år i praktiken åkt på ett ben och var bara en skugga av sitt bästa jag.

Lockouten öppnade chansen till en ordentlig knäoperation – inte bara en snabbservice – och till att bygga om fysträningen. Hösten 2005 var det en topptränad 35-åring med mindre muskelmassa, uppseendeväckande låg fettprocent och två fungerande ben som återvände till Anaheim.

Selänne var under hela sin karriär en kameleont då det gällde att anpassa sig till hur ishockeyn förändrades som gren. Den sista förändringen i mogen ålder visade att killen som ofta ses som en sorglös livsnjutare var en ytterst analytisk perfektionist då det gäller ishockey.

Säsongerna 2005/06 och 2006/07 blev en fantastisk comeback av Selänne som på många håll redan fått en föredettings stämpel. 40+50 som 35-åring och 48+46 som 36-åring placerade veteranen på placeringarna 13 och 11 i poängligan. 48 mål gav tredje plats i skytteligan 06/07.

Teemu Selänne, Anaheim 2014.
Teemu Selänne har hyllats i Anaheim. Teemu Selänne, Anaheim 2014. Bild: Cal Sport Media/All Over Press Teemu Selänne

Kronan på verket var Stanley Cup-pokalen som äntligen fick Teemu Selännes namn ingraverat i sig i juni 2007. Också i slutspelet höll Selänne jämna steg med Ducks unga storstjärnor Ryan Getzlaf och Corey Perry. Selänne stod för 15 poäng – lika många som Perry och två färre än Getzlaf.

Kanonsäsong som 40-åring – stålmansäsong som 41-åring

Efter Stanley Cup-segern var Selänne inte längre säker på om han hade gnistan kvar för att fortsätta. 37-åringen höll sig ändå fysiskt redo och när hungern för att spela återvände kring årsskiftet 2007/08 hann han spela 26 matcher och göra 23 poäng i grundserien.

De två följande säsongerna fortsatte Selänne att prestera på en totalt häpnadsväckande nivå för sin ålder. 27 mål två säsonger i rad och närmare 1 poäng/match i snitt höll honom som en topp sex-forward i Anaheim.

Och det fanns en verklig supersäsong kvar i maskinen. Hösten 2010 återvände Selänne som färsk 40-åring till Anaheim fast besluten att visa att åldern faktiskt kan vara bara några siffror.

Det blev en säsong som går till historien. Selänne spelade 73 matcher, snittade 1,096 poäng per match, sköt 31 mål och landade på jämna 80 poäng. Med det var han åtta i NHL:s poängliga, fem poäng efter sjuan Aleksandr Ovetjkin – men med ett bättre poängsnitt än den andra nummer 8!

Selännes säsong 2010/2011 är den tredje bästa någonsin av en spelare som fyllt 40 år. Gordie Howe och Johnny Bucyk, som noterat de poängmässigt två bästa säsongerna, spelade ändå under en epok vars krav på spelarens fysik var som från en annan värld jämfört med 2010-talets NHL.

Selännes säsong 2010/2011 är den tredje bästa någonsin av en spelare som fyllt 40 år

Och på tal om fysik: följande säsong – som 41-åring – spelade Selänne grundseriens samtliga 82 matcher.

Störst genom tiderna i OS

Trots alla bragder NHL är det väl ändå Teemu Selännes OS-prestationer som hockeyfansen i Finland uppskattar allra mest. Lejonen är i sin egen klass när det gäller publikintresse och turneringarna där det blivit framgång i tuffaste möjliga konkurrens är kollektiva upplevelser.

Selännes mål mot Sverige i Nagano-kvartsfinalen 1998, hans magiska turnering i Turin 2006 och de två sista landslagsmålen i OS-bronsmatchen 2014 (båda efter assist av Mikael Granlund), lever vidare i diskussioner, är eviga youtube-favoriter och sammanför generationer.

Teemu Selänne drog på sig Lejontröjan i smått otroliga sex stycken OS-turneringar: 1992, 1998, 2002, 2006, 2010 och 2014, spelade sammanlagt 37 OS-matcher (nästan en halv NHL-säsong!) och vann fyra medaljer. 2014 blev ha den äldsta målgöraren och medaljören i OS-hockeyns historia.

Leijonat
Teemu Selänne avslutade landslagskarriären med ett OS-brons. Leijonat Bild: Tomi Hänninen Olympiska vinterspelen i Sotji 2014,Bolsjoj isstadion,Finlands herrlandslag i ishockey,olympisk bronsmedalj,Teemu Selänne

OS-hockeyn är också den statistiska diamanten i Selännes fantastiska karriär. Uppe på toppen av pyramiden, ovanför bland andra Valeri Charlamov, Aleksandr Maltsev, Anatolij Firsov, Vladimir Krutov, Sven Johansson och Peter Statsny, finns Selänne som alla tiders poängkung.

I sina 37 OS-matcher sköt Selänne 24 mål (snitt / match: 0,649) och noterade sammanlagt 43 poäng (snitt / match: 1,162). I Nagano 1998 och i Turin 2006 vann han turneringens poängliga. Dessutom valdes han till bästa forward i Turin och till turneringens värdefullaste spelare i Sotji.

När Teemu Selänne för sista gången lämnade OS-isen hade det gått 22 år sedan hans första olympiska hockeyturnering. Då blev Finland pinsamt nog först sjua. Selännes debut var däremot långt ifrån pinsam: 7+4 på 8 matcher och fyra i poängligan – alla tiders OS-stjärna var född.

Ja må han leva!

Källor: nhl.com, hockey-reference.com, foxsports.com, youtube, hockeydb.com, wikipedia.

Läs också