Hoppa till huvudinnehåll

Över 30 JO-klagomål om orättvis antagning till universiteten - universiteten anser att de har skött sig så bra som möjligt

Studerande i Helsingfors universitets huvudbibliotek
I vårens antagning till universiteten blev studentbetyget viktigare än tidigare. Till exempel de som vill studera medicin brukar förbereda sig för urvalsprovet upp till ett år i förväg, men det känner en del sökande att var bortkastad tid. Studerande i Helsingfors universitets huvudbibliotek Bild: Saga Mannila/Yle universitetsbibliotek,studerande,Helsingfors universitet

Många som sökte in till universitet i våras upplever att de snabba ändringarna i antagningskraven var orättvisa och diskriminerande. Universiteten skriver i sitt svar till Justitieombudsmannen att de har gjort så rätt som de har kunnat under ytterst krävande undantagsförhållanden.

Coronapandemin ledde till att urvalsproven till universiteten snabbt fick göras om för att undvika fysisk kontakt. Universitetens prorektorer bestämde i april att urvalsproven ska vara elektroniska.

Många universitet införde också en större kvot som antogs direkt utifrån av studentbetyget. Till exempel vid Åbo Akademi antas i år upp till 90 procent utifrån studentbetyget.

En kvinna skriver ett inträdesprov. Man ser inte kvinnans ansikte.
Papper och penna byttes ut mot dator på distans under urvalsproven. Vid Östra Finlands universitet rapporterades om tekniska problem med de elektroniska urvalsproven. En kvinna skriver ett inträdesprov. Man ser inte kvinnans ansikte. Bild: Yle/ Lukas Rusk prov,inträdesprov,skrivande,skolor,universitet,högskolor

Många sökande anser ändå att ändringarna i antagningsförfarandet var till deras nackdel och över 30 personer har klagat till riksdagens justitieombudsman över vårens antagningar.

De flesta klagomålen gäller antagningen till studier i medicin, ekonomi och psykologi.

Bortkastat med dyra prepkurser och lång förberedelse

De tretton universiteten lämnade igår in en gemensam utredning till Justitieombudsmannen. Också Undervisningsministeriet har gett ett utlåtande.

Flera klaganden har hänvisat till att de har förberett sig för urvalsprovet i ett helt år och har gått på dyra prepkurser.

Universiteten konstaterar att urvalsproven numera är sådana att de inte kräver lång förberedelse. Urvalsproven bygger på sådant man har lärt sig i gymnasiet eller på material som har publicerats ungefär en månad innan provet.

Bild på helsingfors universitet glas dörr med logo och text
Alla sökande har rätt att söka ändring i beslutet om antagning, först av universitetet och i andra hand av förvaltningsdomstolen. Bild på helsingfors universitet glas dörr med logo och text Bild: Yle/Linnéa Caloander Helsingfors universitet,Helsingfors

I klagomålen till JO hänvisar sökandena också till att om man på förhand hade vetat att studentbetyget skulle vara viktigare i antagningen, så hade man satsat mera på studentexamen i stället för att läsa på inträdesprov.

Universiteten påpekar att ingen kände till att coronapandemin skulle bryta ut då anmälningarna till studentexamensproven skulle göras hösten 2019. Därför var det också omöjligt för universiteten att informera om sådant man då inte kände till.

Universiteten ville inte riskera hälsa och säkerhet

Universiteten sammanfattar sin utredning med att de har gjort så rätt som de har kunnat under ytterst krävande undantagsförhållanden.

Om universiteten hade följt den ursprungliga planen för urvalsproven, så hade de riskerat både sökandenas och personalens hälsa och säkerhet, skriver de.

De nya urvalsgrunderna har också varit lika för alla sökande, och därför har de varit rättvisa, anser universiteten.

Justitieombudsmannen kommer senare att göra sitt beslut i ärendet. JO tar inte ännu ställning till tidtabellen, utan säger att tidtabellen klarnar först efter semestrarna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes