Hoppa till huvudinnehåll

Riksåklagare Raija Toiviainen om Mäenpääfallet: "Är det rätt att bedriva politik med olagliga metoder?"

Raija Toiviainen, valtakunnansyyttäjä
Riksåklagare Raija Toiviainen är besviken på beslutet. Raija Toiviainen, valtakunnansyyttäjä Bild: YLE Riksåklagare,Riksåklagarämbetet

Riksdagen gav inte tillåtelse åt riksåklagare Raija Toiviainen att åtala riksdagsledamot Juha Mäenpää (Sannf) för hans uttalanden i riksdagen 2019.

Trots att Toiviainen säger att beslutet var väntat är hon ändå besviken, skriver Yle Uutiset.

– Alla som har följt med diskussionen kunde gissa sig till resultatet, men jag är nog ändå besviken på resultatet. Man får uppfattningen att minoriteten godkänner rasistiska uttalanden, säger riksåklagare Toiviainen.

121 ledamöter röstade för att Mäenpääs åtalsimmunitet skulle hävas. 56 ledamöter röstade mot. För att Mäenpää skulle få åtalas krävdes att fem sjättedelar röstade för att häva åtalsimmuniteten.

Toiviainen är ändå nöjd med att över hälften ville häva immuniteten.

– Majoriteten av riksdagsledamöterna såväl som majoriteten av grundlagsutskottet ansåg att åtalsimmuniteten skulle hävas. De ansåg, precis som jag att det handlade om rasistiska uttal, säger hon.

"Skulle ha lett till en dom"

I juni 2019 talade Sannfinländarnas riksdagsledamot Juha Mäenpää inför riksdagens plenum om invandring och invasiva arter på ett sätt som kan anses kränkande mot invandrare och asylsökande.

Talet polisanmäldes fyra gånger och polisen gjorde en förundersökning under brottsrubriceringen hets mot folkgrupp. Ärendet gick vidare till riksåklagaren för åtalsprövning. Mäenpää själv nekade till brott.

Grundlagsutskottet ansåg att riksåklagaren borde ha fått rätt att åtala Mäenpää. Toivianen meddelade redan tidigare att om åtalsimmuniteten hävs kommer hon åtala Mäenpää.

– Jag anser att ärendet borde ha fått ett domstolsbeslut, men det är inte längre möjligt, säger Toivianen.

Hon tror att Mäenpää skulle ha fått en fällande dom ifall ärendet hade gått vidare till domstol.

– Det handlar om ganska vanlig olaglig hatretorik, vilket högst antagligen skulle ha lett till en fällande dom, men det beslutet tas sist och slutligen av domstolen.

Riksåklagaren säger att hon efter det här har funderat mycket på åtalsimmuniteten.

– Är det verkligen rätt att bedriva politik med olagliga metoder? Det vill säga att man kan säga vad som helst och på så vis bryta mot lagen utan att straffas för det, frågar Toiviainen.

Behöver grundlagen ändras?

Riksdagsledamöter har en åtalsimmunitet som är skrivet i grundlagen. Genom immuniteten vill man trygga ledamöters rätt att uttrycka sig under plenum.

Frågan är alltså ifall grundlagen borde ändras så att riksdagen inte kan sätta stopp för ett åtal.

Enligt Toiviainen är det en väldigt svår fråga och trots att hon i dag förlorade mot riksdagen har hon inte en tydlig åsikt.

– Det är en intressant fråga som kräver mer diskussion, också i riksdagen. Dessa beslut borde tas ur ett juridiskt perspektiv och inte politiskt. Om man blandar in politik i frågan kan det hända att åtalsimmuniteten inte hävs, precis som det gick med fallet Mäenpää.

Artikeln baserar sig på: Valtakunnansyyttäjä Raija Toiviainen pettyi eduskunnan ratkaisuun Mäenpäästä – "Onko oikein, että politiikkaa voi tehdä laittomin keinoin?" Artikeln har översatts av Tony Pohjolainen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes