Hoppa till huvudinnehåll

Kan du tänka dig att sätta Stampe på tallriken? Kaninkött är ett nyttigt och klimatsmart kött som kan bli vanligare

Kanin och kaninkött bredvid varandra
Kanin är för många ett gulligt sällskapdsjur men kan också vara ett nyttigt och klimatsmart kött. Bild: Mostphotos Kanin och kaninkött bredvid varandra kanin,kött

Kanin är i södra Europa det kött som människorna äter mest efter kyckling. I Italien är kanin inget konstigt att beställa på en restaurang men hos oss ser de flesta kaninen som ett sällskapsdjur. Hur väljer vi vad vi uppfattar som ätbart och oätbart?

En som inte tycker det är något konstigt med att äta kanin är Johanna Johansson. Hon bor i Pargas och började hålla köttkaniner på en småskalig nivå år 2016. Just nu har hon paus eftersom jobbet som småbarnsförälder tar mycket tid men hon hoppas kunna börja producera kaninkött snart igen.

Jag äter gärna ett lyckligt kött― Johanna Johansson

I Finland är det väldigt få som sysslar med kaninkött. Johansson säger att folk i hennes omgivning främst blev förskräckta när de först hörde om att hon hade köttkaniner. Många ser kaninen som ett sällskapsdjur och inget man sätter på tallriken. Men för Johansson är det lätt att äta ett kött från ett djur som hon vet har haft det bra.

– Jag äter gärna ett lyckligt kött. För våra kaniner är det inte frågan om några långa transportsträckor eller ett stressigt liv. Våra kaniner har det bra och kan vara ute om somrarna och äta gräs i stora inhägnader.

Johanna Johansson håller i en kanin och en katt.
Johanna Johansson är utbildad agrolog och har ett stort intresse för djur. Johanna Johansson håller i en kanin och en katt. Bild: Privat kanin,kött,köttprodukter,Köttkaniner

Enligt statistik från FN:s livsmedelsorgan FAO var Italien år 2014 den största kaninköttsproducenten i Europa med 73 miljoner kaniner.

Men här i Finland är det inte vanligt att äta kanin och i Finland saknas statistik över producenter eftersom kaninkött inte är ett etablerat kött. De som håller köttkaniner på en småskalig nivå behöver heller inte göra någon anmäla sin verksamhet.

I övriga Norden är kaninkött än så länge ovanligt men det verkar som att det finns ett ökat intresse. I Sveriges Kaninproducenters Förening ser man en viss ökning av uppfödare. Föreningen har kring 80 gårdar som är medlemmar i föreningen men föreningens ordförande Mats Hansson menar att det finns minst lika många gårdar i Sverige som inte är medlemmar i föreningen. Men de flesta gårdarna är inriktade på egen förbrukning säljer inte kaninkött på den öppna konsumentmarknaden.

Vad är det som gör kaninkött speciellt? Johanna Johansson tycker det är ett gott vitt kött som passar bra i dagens diettrender.

– Det är ett hälsosamt kött som är fettsnålt, proteinrikt och som innehåller lite salter.

Studier visar dessutom att kaninkött är ett betydligt mera klimatsmart val än kött från en ko eller gris. Kaninen förökar sig snabbt flera gånger om året, kräver inga stora åkrar och den kan växa upp på gräs vilket gör den till ett bra köttdjur ur ett miljöperspektiv.

Man behöver inte bli storbonde för att bli köttproducent

Orsaken till att Johansson började med köttkaniner var hon gärna ville ha produktionsdjur. Men det var inte läge att bli någon storbonde.

– Vi bodde på hyra i Nagu och där hade vi ett litet garage. Och man hyser inte allt för många kor i ett litet garage, skrattar Johansson.

Köttkaniner blev därför ett bra alternativ. Johansson säger att de är billiga att föda upp och att de inte har för mycket oväsen med tanke på grannar.

– Vi började med fyra honor och en hane som avelsdjur men antalet har pendlat. Som mest har vi haft åtta honor och två hanar. Med det får man lätt frysen full med kött som räcker till hela familjen.

En röd liten stuga.
På vintern bor kaninerna i ett eget hus. Här kan de också vistas ute om de vill. En röd liten stuga. Bild: Privat Stuga,Hus

Men Johanssons kaniner har skilda roller.

– Våra avelsdjur är som vilka andra sällskapskaniner och våra barn har sina favoritkaniner bland dem. Men åt kaninungarna som ska bli mat ger vi inga namn så man inte ska fästa sig. För visst är de söta.

De vet varifrån maten kommer så de höjer inte på ögonbrynen när kaninerna ska slaktas― Johanna Johansson

För hennes barn är det vardag och de har varit med från början som små.

– De vet varifrån maten kommer så de höjer inte på ögonbrynen när kaninerna ska slaktas.

Vår matkultur styrs av definitioner

Många ser ändå kaninen som ett sällskapsdsjur. Hur väljer vi då vad vi klassar som ätbart och inte ätbart? Att äta ko eller gris är vanligt men hästlasagne eller kaningryta är desto ovanligare på matbordet.

Måltidshistorikern Richard Tellström säger att matkulturen består av definitioner som vi människor gör och att det egentligen inte finns någon förklaring till varför vissa djur äts men inte andra.

– Det går inte att hitta rationella förklaringar som att en del djur skulle vara mera vänliga eller mera som husdjur, utan det handlar om definitioner som ser olika ut i länder världen över.

Richard Tellström står framför en brun vägg.
Måltidshistorikern Richard Tellström har forskat om hur mattrender ser ut i dag och de sett ut förr. Richard Tellström står framför en brun vägg. Bild: Mikaela Westmark Richard Tellström,Mattrender

Men det händer att ett djur flyttas över från en ätbar kategori till en oätbar, och tvärtom.

– Kräftor började bönder äta först på 1900-talet medan småfåglar, ekorre och grävling är exempel på djur som var ätbart förr i tiden men inte längre.

Kaninen har förföljts av dåligt rykte

Och var finns då kaninen på ätbarhets-skalan? Kanin anses av de flesta i dag inte vara något som vi inte äter även om det förekommer. Orsaken är historisk.

– När vi under andra världskriget hade köttransonering och varubrist var det vanligt att folk födde upp kaniner. I bästa fall åt kaninerna gräs men väldigt ofta föddes de också upp med kålrot. Kålroten gjorde att köttet fick en bitter och märklig smak.

Kaninkött stod för dåliga och fattiga tider och folk ville inte fortsätta äta det som man förknippade med kriget― Richard Tellström, måltidshistoriker

Receptet att sätta köttet i mjölk för att få bort den bittra smaken gjorde sen att köttet fick en söt smak som inte heller blev någon succé. När kriget väl var slut slutade också folk att äta kanin.

– Kaninkött stod för dåliga och fattiga tider och folk ville inte fortsätta äta det som man förknippade med kriget.

Kvinna köper kött med en ransoneringskupong i butik.
Under andra världskriget begränsades inköp med ransoneringskuponger. På bilden köper en kvinna kött med kuponger år 1941 i Stockholm. Kvinna köper kött med en ransoneringskupong i butik. Bild: Andersson (SvD)/ Stockholms stadsmuseum kupong,Andra världskriget,Stockholm,Ransonering

Vi hämtar matinfluenser från platser vi ser upp till

Men kaninkött är en etablerad del av maten i Italien och Spanien så varför har den trenden inte nått oss i norr? Tellström säger att våra matinfluenser inte hämtas hur som helst.

– Vi plockar in matinfluenser från platser vi ser upp till. För svensk del har det betytt att om det är okej i Paris, London och New York så då är det okej för oss. Om vi plockat in mat från till exempel Italien eller Spanien har det varit via till exempel Paris för det kommer till oss.

– Den svenska matkulturen liksom den finländska är i hög grad influerad av tysk och fransk matkultur så om vi plockar in mat från medelhavet görs den om så den ska passa in i den tysk-franska stilen, som förenklat består av köttsås, potatis och grönsaker. Det kan vara en orsak varför det varit problematiskt att använda kanin eftersom vi inte haft den typen av maträtter.

Jenny Ervast kanin Hubert.
Kaninkött har haft ett dåligt rykte. Jenny Ervast kanin Hubert. Bild: Anton Holmberg kanin

Kanin kan bli vanligare efter coronatiden

Tellström tror att coronkrisen kommer påverka vad vi äter i framtiden.

– Under coronapandemin har vi i Sverige märkt ett ökat intresse för lokalproducerad mat och man vill veta varifrån maten kommer. Folk vill att maten ska vara svensk och resten av världen uppfattas som jätteosäker. Och så här tänker alla länder.

Det här kan göra att intresset för kanin sannolikt ökar. Mera kaninkött kommer det i alla fall bli i höst.

– En speciell sak som inträffar i höst är att i tävlingen “Årets kock” är kanin huvudråvaran vilket betyder att kockarna kommer tävla med kaninrecept.

– Det här kan påverka intresset för kaninkött. Kanske kan det efter coronatiden vara något nytt och spännande som gör att man inte behöver titta tillbaka.

Gräsklipparen som blir mat till hösten

Johanna Johansson håller i en svart kanin.
Johansson tycker man ska smaka på kaninkött om man får chansen. Johanna Johansson håller i en svart kanin. Bild: Privat kanin,kött,köttprodukter,Köttkaniner

Kaninköttsuppfödaren Johanna Johansson hoppas att kaninkött ska bli populärare. För den vill producera sitt eget kött men bor på ett mindre ställe kan köttkaniner var ett bra alternativ.

Att hålla djur kräver sin tid men kaniner i sig själva är ganska lättskötta. Dessutom behöver det inte vara dyrt. Johansson brukar planera in kullarna så att kaninungarna kommer när kaninerna kan börja vara ute och äta gräs.

– På hösten har vi nästan gratis kött eftersom kaninerna kan växa upp på ogräs hela sommaren. En billig gräsklippare får man dessutom.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes