Hoppa till huvudinnehåll

Det tar tid innan myndighetsmeddelanden översätts till svenska – vissa myndigheter behöver mer resurser

En man i en blå pikétröja. Gråspräckligt skägg och ljusbrunt hår. Står framför en vägg med en tavla och en dörr som har guldfärgad karm.
Markus Österlund anser att det inte borde ta 3 dagar att översätta en kort myndighetstext till svenska. En man i en blå pikétröja. Gråspräckligt skägg och ljusbrunt hår. Står framför en vägg med en tavla och en dörr som har guldfärgad karm. Bild: Yle/Tintin Råholm person,markus österlund

Under midsommarhelgen publicerades information om en olycka, men informationen publicerades då endast på finska. Över två och ett halvt dygn senare publicerades samma information på svenska.

Den finska versionen publicerades klockan 22.07 på midsommardagen, medan den svenska informationen fick vänta ända till tisdagen efter klockan 15.14.

Markus Österlund som är folktingssekreterare anser att det här har tagit för lång tid mellan publicering av den finska och den svenska informationen.

– När det är frågor som gäller rörlighet eller någonting som gränsbevakningen har på sina hemsidor så anser jag att tre dagar är för sent. Det kan inte ta tre dagar att översätta en kort informationstext.

Österlund säger att det är många myndigheter som säger att de har brist på resurser och att det inte borde vara så här.

– Det borde finnas en checklista på ministerierna och andra myndigheter där det står klart och tydligt vilken information som ska finnas tillgänglig på båda språken samtidigt. Ofta säger ministerierna att de inte har resurserna och de har inte översättarna, men det är något som måste åtgärdas.

Utomstående översätter vissa myndighetstexter

Gränsbevakningen hittar ingen som kan ställa upp på en intervju utan besvarar frågorna per e-post.

– Inom hela Gränsbevakningen har vi bara en svensk översättare, i Västra Finlands Sjöbevakning, men hon är upptagen med sitt eget arbete. Vi använder översättningsbyråer, som har blivit utsatta för konkurrens enligt leveranslagen, säger kommunikationschef Päivi Kaasinen.

Det här gör att det kan dröja innan texten finns tillgänglig på svenska. Enligt Österlund kan kvaliteten också lida om man anlitar översättningsbyråer för jobbet.

– Ett stort problem är att väldigt många myndigheter har gått in för att upphandla översättartjänster, att man inte har översättare på egna ministeriet, det är ett val man har gjort men det funkar helt enkelt inte.

Folktinget har diskuterat med ministerier och svenskspråkiga tjänstemän på ministerierna som har tvingats översätta texter eller blivit tvungna att korrekturläsa texter från utomstående översättare om kvaliteten har varit dålig.

– Då är det en tjänsteman som har massor av annat jobb som dessutom ska språkgranska ett pressmeddelande, och så får det helt enkelt inte vara. Där måste det ske en förändring.

"Ett dygn efteråt, men helst samtidigt"

Markus Österlund tycker att det är allvarligt om myndigheter inte publicerar information på svenska. Ett dygn efteråt tycker han att man borde publicera informationen på svenska, om det gäller viktig information. Om myndigheterna har valt att publicera någon information på finska på sina sidor så anser Österlund att det är väsentlig information som också ska publiceras på svenska.

– Vissa myndigheter sköter sig bättre, vissa sämre. Det står i språklagen att all information inte behöver finnas på svenska, men att den väsentliga informationen ska finnas på svenska. Då kan man ju förstås fråga sig varför myndigheter sätter ut icke väsentlig information på sin webbplats om man hävdar att det inte ska finnas på svenska.

Vid THL berättar man att man publicerar all myndighetsinformation och anvisningar.

– Till exempel finns all coronainformation på svenska och coronasidan är på både finska och svenska, säger kommunikationschef Marjo Loisa.

Däremot översätter man inte allt material. Forskningsmaterial översätts inte alltid. THL översätter alltså sådant som kan vara intressant för en stor publik, men bedömer vad som är väsentligt att översätta.

– För att det skulle vara möjligt att översätta allt och publicera allt på både finska och svenska så skulle det krävas mer resurser för att kunna köpa översättningstjänster.

Vivi-Ann Wagello-Sjölund vid Räddningsväsendet berättar att sedan 2012 behöver alla räddningsverk inte ha information på svenska. Alla räddningsverk är nämligen inte tvåspråkiga, men den allmänna informationen gällande räddningsverksamheten som går ut via Inrikesministeriet måste alltid vara på två språk.

– Om det är snabb information kanske det inte publiceras exakt samtidigt på svenska och finska. Men man försöker se till att det ändå alltid kommer information på svenska. Det jobbar man nog verkligen för, i alla fall på Inrikesministeriet.

Folktinget hoppas på en förbättring

Folktinget är med i diskussionen och försöker öka informationen på svenska. Österlund hoppas och tror att det ska kunna ske en förändring.

– Jag tror och hoppas att det kommer ske en förbättring. Vi har en regering som är väldigt positiv till det svenska och därför finns det alla möjligheter att cementera lösningar under den här regeringen som gör servicen och informationsgången på svenska bättre.

Läs också