Hoppa till huvudinnehåll

Trött på att hota, muta och skrika åt dina barn? Beteendevetaren Petra Krantz-Lindgren ger konkreta tips för att hantera era utmaningar

en mamma grälar med sin dotter som sitter på soffan och håller för öronen
Ni var många som hörde av sig till podden Föräldrasnack och berättade att ni är trötta på att hota, muta och skrika till era barn. en mamma grälar med sin dotter som sitter på soffan och håller för öronen Bild: lev dolgachov gräl,familjegräl,Bråkande

Du kan slippa raseriutbrott om du hjälper barnet bli mer självständigt.

Podden Föräldrasnack gästas av beteendevetaren Petra Krantz-Lindgren som arbetar med vuxna som vill utveckla sina relationer med barn. Hon är också författaren bakom boken Med känsla för barns självkänsla.

Carro och Rebecka från podden Föräldrasnack bad er berätta vilka utmaningar ni upplever i ert föräldraskap för tillfället. Den vanligaste frågan var hur “få slut på hot, mutor och skrik”.

Frågorna skickades vidare till Petra som svarar på dem i veckans avsnitt av podden. Hon erbjuder konkreta tips på hur du kan tackla problemen.

Lyssna på podden för att höra lyssnarnas utmaningar mer detaljerat och för att höra Petras tips.

I avsnittet berättar Carro och Rebecka om sina största utmaningar i föräldraskapet för tillfället - och Carro brister ut i gråt, till sin egen förvåning, efter ett av Petras svar.

Hur ska jag hantera mitt barns vredesutbrott?

Lyssnaren Sara skriver och berättar om sin trotsiga 3-åring.

Allt litet blir stort och slutar i hysteri. Trots att vi försöker hålla oss lugna så slutar det alltid med att vi sliter oss i håret och ger efter för att vi inte orkar med konflikter.

Det handlar om allt från påklädning, vardagliga bestyr och måltider.

- Vredesutbrotten är enorma och det enda som hjälper till slut är att bara ta henne i famnen och hålla om henne tills hon gråtit ut och lugnat ner sig. Jag är desperat efter verktyg till hur jag ska gå runt mina hot och mutor, och i stället kunna komma fram till lösningar på annat sätt, skriver Sara.

Petra småler rakt in i kameran.
Petra Krantz-Lindgren är beteendevetare med en grundutbildning i psykologi, samtal och kommunikation. Hon jobbar idag med vuxna som vill förbättra sin relation till sina barn genom att samarbeta mera. Petra småler rakt in i kameran. Bild: Gabriel Liljevall föräldraskap,Föräldrasnack med Carro och Rebecka

Petras tips på att hantera trotsåldern

- En del kallar det här för trotsålder - jag föredrar att se det här som inledningen på barnets strävan efter självständighet.

Det här tar sig i uttryck i det eviga mantrat “kan själv” - när barnet vill göra allt själv

- Jag brukar beskriva det som att barnet har en flaska inombords med etiketten “självständighet”. Flaskan behöver vara fylld till ungefär hälften för att barnet ska må bra.

Det är när innehållet i flaskan når en kritiskt låg nivå som vredesutbrotten börjar komma fram.

- Varje gång vi tvingar barnet göra något hen inte vill så är det som att vi häller ut lite av flaskans innehåll. Därför är det viktigt att komma ihåg i den här fasen att inte slösa innehållet i flaskan i onödan.

Det här kan betyda att ge efter på punkter som inte är nödvändiga för att få vardagen att rulla.

- Är det kanske lättare att låta barnet gå i pyjamas till dagis och istället packa med byteskläder för att byta om senare, istället för att ta konflikten under morgonen?

Fem frågor du kan ställa dig själv för att hjälpa ditt barn att bli mer självständig

1. Vad gör jag för barnet som barnet kan göra själv? T.ex. kanske barnet själv kan spänna fast bilbälter eller smöra sin egen smörgås.

2. Vad kan barnet bestämma över själv? T.ex. vilka kläder hen ska ha på sig eller om hen ska ha på sig vantar och mössa när det är kallt utomhus. Det går att packa med och låta barnet inse själv att hen behöver.

3. Hur uttrycker du dig till dig barn? T.ex. undvik att uttrycka misstro - som “akta, du kan inte, det är för svårt”.

4. Visa tilltro genom att ge förtroendefulla uppdrag. T.ex. Kan du hämta en stor sked? Kan du hämta flingorna?

5. Finns det något som ditt barn skulle vilja lära sig? Du kan fråga barnet vad hen själv vill lära sig och hjälpa barnet med det.

- Barnet har lättare att acceptera att föräldrar bestämmer om vissa saker om hen får känna sig självständigt och kompetent inom andra områden, säger Petra.

Mina barn grälar oavbrutet - hur mycket ska jag lägga mig i?

De provocerar varandra, retar varandra, river ur händerna, slår och sparkar varandra― En poddlyssnare

Föräldrarna har försökt på alla möjliga knep men grälen fortsätter.

- Jag har försökt lägga mig i, förklara lugnt att det inte är roligt om man slåss, jag har varit arg och avbrutit slagsmål med höjd röst. Jag har hotat dem - till exempel “om ni inte slutar slå varandra så får ni gå i era rum och lugna ner er på varsitt håll”.

Barnen är tre stycken och det är de två äldsta som ryker ihop ibland.

- Jag orkar inte med dessa gräl längre! Bävar inför att lillasyster på 1 år blir lite äldre och de börjar gå på henne. Hjälp!

Petras tips för att hantera syskongräl

- Det viktiga är att fundera på vad grälen egentligen handlar om. Är det frågan om ett verkligt gräl syskonen emellan, eller är det här att sätt att försöka få föräldrarnas uppmärksamhet?

Om det är frågan om ett syskongräl så kan det löna sig att hjälpa barnen bli bättre på att lösa sina egna konflikter.

- Här gäller det att undvika att agera domare eller hålla förhör om vem som gjort vad. Försök agera medlare. Se till att båda får höras och fråga sedan vad barnen själva tycker att kunde vara en bra lösning.

På det här sättet lär sig barnen själva konfliktlösning - utöver det de sett sina föräldrar göra. Om föräldern går in för att agera domare så gör sig föräldern också oumbärlig i konfliktsituationer.

- Sedan finns det den andra sortens syskongräl. Någon klok typ sade någon gång att barn använder sina syskon som fjärrkontroller för att nå sina föräldrar. Det stämmer ganska ofta - petar du på ditt syskon så kommer snabbt en förälder springande.

I det här fallet lönar det sig att försöka gå till bottnen av vad barnet kan tänka sig behöva. Handlar det om mera uppmärksamhet? Mera närhet?

- Fråga barnet själv när hen är lugn och sansad, inte mitt i konfliktsituationen.

Trött på att använda mutor och hot

Jag skulle vilja uttrycka mig mera konstruktivt, men sedan kommer de där stunderna när alla är trötta och gnälliga. Då slinker de in som nödverktyg. Vad finns det för sätt att undvika dem?― En lyssnare

Petras förslag på att slippa använda mutor och hot

- Du är inte ensam! När vi är trötta så tar vi till de där knepen som vi vet att fungerar - i stunden. Men det är också problemet - de fungerar bara i stunden.

De flesta föräldrar vill att deras barn på längre sikt ska agera enligt medkänsla och omtanke för andra.

- När vi tar till hot eller mutor så väcker det inte barnets medkänsla utan rädsla. En rädsla för att gå miste om en belöning eller för att få ett straff.

Det här skiftar fokuset från barnets egentliga behov som är grunden till konflikten.

- Om jag till exempel lovar mitt barn en guldstjärna för varje gång hon ligger kvar i sängen efter att jag nattat henne. Genom att erbjuda henne en belöning så köper jag hennes samarbete för att passa in i mina behov - utan att få kunskap om varför hon inte ligger kvar i sängen när jag nattat henne.

För att slippa använda mutor och straff så gäller det här att försöka förstå barnet och hitta ett sätt att få barnets behov tillfredsställt.

- För att återgå till nattningsexemplet: handlar det om att barnet inte är trött när jag nattar henne? Borde jag natta henne senare eller väcka henne tidigare? Eller handlar det om att hon är rädd? Eller längtar efter gemenskap och mys?

När du förstår vad problemet är så kan du förebygga att det händer igen. Du kan hjälpa barnet känna sig trygg eller se till att det finns tid under dagen för gemensam tid och mys.

- Det viktiga här igen är att välja en tid när det råder harmonisk stämning för att ta upp problemet. Inte när ni är mitt i konfliktkaoset.

  • Historiequizet: Mjölk, läsk och exklusiva festdrycker

    Ett historiequiz för hela familjen.

    Helsingfors stadsmuseum sammanställer varje vecka frågor kring gamla tiders fenomen. Denna gång är temat olika drycker. Ibland dricker vi för att släcka törsten, andra gånger för att skapa feststämning. Det är svårt att tänka sig firandet av märkesdagar eller årliga fester utan tillhörande drycker. Men den allra viktigaste drycken är vatten, eftersom vattnet är livsviktigt för oss.

  • Nya insikter för företagare under coronakrisen - arbetsinkomsten spelar stor roll även före pensionen

    Arbetsinkomsten bestämmer även sociala förmåner.

    Under våren och sommaren har många småföretagare inom till exempel turism- och restaurangbranschen påverkats av coronapandemin. Det här har lett till att flera har haft det kämpigt ekonomiskt, men även till att många företagare har insett kopplingen mellan inkomsten de uppger och vilka sociala förmåner de har rätt till. Carl Pettersson, VD för försäkringsbolaget Veritas, säger att många företagare har varit tvungna att skjuta upp sina försäkringsavgifter, men att många även har höjt sin arbetsinkomst under våren och sommaren.

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP