Hoppa till huvudinnehåll

Hur ska man få hjälp om man upplever våld i hemmet? – "Offret fastnar i en spiral"

en manlig hand håller hårt on en kvinnas hand
Våld i nära relationer handlar inte alltid om fysiskt våld. Alla typer av våld är ändå lika allvarliga och lika fel. en manlig hand håller hårt on en kvinnas hand Bild: Petri Aaltonen / Yle våld,familjevåld,sammanpressning,Våld mot kvinnor,partnervåld,våld i närrelationen

Våld i parförhållande är tyvärr väldigt vanligt i Finland. Nästan 11 000 fall per år anmäls, vilket blir 30 fall per dag. Ingen vet hur stort mörkertalet är.

I efterhand är det lätt att säga att någon bara borde ha lämnat ett våldsamt parförhållande.

Men då det gäller våld i nära relationer är inget fall likt det andra och varje person reagerar olika på situationen.

Inkeri Mäkinen är familjeterapeut och socialarbetare vid Åbolands familjerådgivning.

– Någon klarar av att genast lämna ett våldsamt förhållande, medan andra stannar kvar i decennier, säger Mäkinen.

Det behöver inte alltid handla om fysiskt våld. Det kan vara psykiskt, sexuellt, ekonomiskt, religiöst eller kulturellt våld som det är frågan om.

Allt våld i nära relationer är ändå lika allvarligt och lika fel.

Fastnar i en spiral

Den som är i ett våldsamt förhållande inser kanske inte hur långt det gått, innan man till slut vågar ta steget till att göra något åt situationen.

Sari Somppi, regionchef för brottsofferjouren i västra Finland, säger att det ofta handlar om en våldsspiral som pendlar mellan våld och lugnare perioder.

– Det förekommer fysiskt våld och offret känner rädsla och oro. Sedan ber gärningsmannen om ursäkt och visar ånger, och förhållandet går in i en lugnare period. Då får offret hopp om att det kommer ske en förändring mot det bättre och att man löst problemet.

Ung kvinna i kavaj vid fönster.
Enligt Sari Somppi handlar det om en våldsspriral. Ung kvinna i kavaj vid fönster. Bild: Yle / Anna Kurtén brottslighet,sari somppi

Sedan blir stämningen igen gradvis spändare mellan parterna, och utmynnar igen i våld.

– Då den här spiralen normaliseras blir det ett normalt sätt att leva för paret. Varje gång offret får nytt hopp om att relationen nu kommer bli bättre, binds hen starkare fast i relationen och det blir svårare att komma ur relationen utan utomstående hjälp.

Och hjälp finns att få. Det intygar både Sari Somppi och Inkeri Mäkinen.

Det säger också Kimitoöns omsorgschef Harald Holmstöm. I Kimitoön finns det en krislägenhet för den som snabbt behöver hjälp.

Hur ska man som offer våga be om hjälp?

Man kan ta kontakt med socialservicen, familjerådgivare, brottsofferjouren, Nollinjen eller göra en polisanmälan. Är situationen akut ska man alltid ringa nödnumret.

Det finns också olika kriscenter man kan ta kontakt med och besöka. Hjälp finns att få, men det är inte alltid helt lätt att få hjälp på svenska.

Enligt Inkeri Mäkinen förekommer det också att offer som bett om hjälp inte fått det stöd som de just då skulle behöva.

– Oftast upplever man som offer att ingenting är tillräckligt då man befinner sig mitt i situationen. Men ifall offret vågar säga det högt kan vi besvara det, och visa att vi inte ger upp utan fortsätter kampen.

En rädd kvinna syns sitta på golvet mellan en mans ben.
Då det gäller våld i nära relationer är inget fall likt det andra och varje person reagerar olika på situationen. En rädd kvinna syns sitta på golvet mellan en mans ben. Bild: Petri Aaltonen / Yle våld,familjevåld,Våld mot kvinnor,partnervåld,våld i närrelationen,ångest,rädsla,kvinna

Det ligger på kommunens ansvar att se till att de som behöver hjälp får det. Kommunernas beredskap på den här fronten är varierande.

Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre har en mycket omfattande handlingsplan för familjerelaterat våld.

I vissa andra kommuner kan det vara svårare, särskilt om det är ett långt avstånd till krishjälp.

– Finland är ett land med långa avstånd och därför är det tyvärr inte jämställt mellan olika orter. Mariehamn är ett bra exempel på en kommun där förhållandena är knepiga. Där finns många öar, vilket kan försvåra akut hjälp, säger Sari Somppi.

Då det finns tätorter med mycket människor och områden med färre människor är det befogat att skyddshemmen finns på olika ställen, enligt Somppi.

– Om det är så att man behöver ta sig till ett skyddshem har man rätt till ersättning för taxiresan till skyddshemmet. Det ska nog finnas platser för alla, även om vi behöver ännu flera.

Läs också